1. På Gud och ej på eget råd
vill jag min lycka bygga,
till Faderns vishet, makt och nåd
med barnsligt hopp mig trygga.
Han allt förmår...
Text: Christian Fürchtegott Gellert 1757 (42 år) "Auf Gott, und nicht auf meinen Rat", sv. övers. Johan Olof Wallin 1818 (39 år), Eva Norberg 1981 (66 år)
Musik: Severus Gastorius o 1675 (29 år), jfr Haeffners koralbok nr 252
[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]
Den här psalmen har verkligen blivit mer användbar genom Eva Norbergs bearbetning och förkortning. Ändå har den nog inte blivit använd efter förtjänst, jag minns mej nästan aldrig ha sjungit den i gudstjänstsammanhang. Men jag vet att den användes vid ett bröllop i Göteborg på 1990-talet, som en brudparets trosbekännelse inför en oviss framtid.
Norberg-innovationen "bräcklighet/självtillräcklighet" i sista strofen är nog psalmbokens originellaste rimpar. Jag sjunger gärna psalmen bara för de ordens skull! Och, naturligtvis, för avslutningen: "Ett vet jag visst / att Jesus Krist / i trofasthet är nära. / Hans kärlek skall mig bära."
C F Gellert:
E Norberg:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar