Detta är ett bara ett av många sätt att göra vår psalmskatt mer tillgänglig för nya generationer. Det bästa sättet är att gå i kyrkan och återupprätta husandakten, d.v.s. att regelbundet sjunga och spela psalmer tillsammans även hemmavid. OBS! Av upphovsrättsskäl kan inte alla texter och noter publiceras på nätet än. För de psalmer jag inte kunnat återge här hänvisas till papperspsalmboken. Kommentarsfälten får gärna användas, liksom min mejladress andreas.g.holmberg[at]gmail.com
onsdag 17 februari 2010
557 Jag vet på vem jag tror
Alt. folkmelodi:
1. Jag vet på vem jag tror,
när mina synders minne
med ångerns bittra kval
betungar själ och sinne.
Botfärdig kommer jag
till Gud i Jesu namn...
Text: Johan Olof Wallin 1816 (37 år), Britt G Hallqvist 1983 (69 år)
Musik: Lüneburg 1648
[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]
Jag vet på vem jag tror är en psalm av Johan Olof Wallin från 1816 om ”Trones seger, förtröstan och wisshet om syndaförlåtelse”, som psalmen rubriceras i den wallinska psalmboken. Först publicerad i "Förslag till Swensk Psalmbok" (1816).
Psalmen utstrålar trosvisshet och trygghet men handlar mer om svåra prövningar - ångerns bittra kval, oro och bekymmer, dödens timme - än om Guds goda gåvor. Var och en av de sex stroferna börjar dock med Paulus ord i fängelset: "Jag vet på vem jag tror" (2 Tim. 1:12), nämligen på honom som just Paulus kallar "Guds outsägligt rika gåva" (2 Kor. 9:15) och som är det största tacksägelseämnet för både Paulus och Wallin. Det finns också en glädje i botten av psalmen, av det slag som Luthers lilla katekes uttrycker så: "där syndernas förlåtelse är, där är också liv och salighet."
Sista versen i psalmen anspelar på Jesu ord i Bergspredikan (Matteus 7:21): "Inte kommer var och en in i himmelriket, som säger 'Herre, herre', utan den som gör min himmelske Faders vilja." Den versen är struken i finlandssvenska psalmboken 1986, men skattades så högt av biskop Lars Landgren i Härnösand (som älskade hela psalmen) att han ville ha den inristad på sin gravsten i Härnösand.
Melodin (F-moll, 4/4 eller 2/2, u.t.) förekommer tidigast i "New Ordentlich Gesangbuch" från 1648, men efter J.C.F. Haeffners bearbetning 1819 ändrades melodin och har sedan använts till fler psalmtexter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar