99 Gud, vår Gud, för världen all

1. Gud, vår Gud, för världen all
högt din nåd förkunnas skall,
att du oss en konung gett
som är vår rättfärdighet.

2. Se, han kommer...

Text: Haqvin Spegel 1694 (49 år) "O Gud! din rättwisa dom", efter Psalt. 72 ("av Salomo"), Johan Ludvig Runeberg 1867 (53 år), Anders Frostenson 1976 (70 år)

Musik: Medeltida hymn, Martin Luther 1524 (41 år), alt. mel. i 1697 års psalmbok (svensk?)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än].

Detta är en psalm som hör till Spegels många psaltarparafraser - han gjorde en rimmad omdiktning av nästan varje psaltarpsalm men fick till sin besvikelse se de flesta ratade av den psalmkommitté som fastställde den slutliga psalmboken 1695. Denna psalm utgår från Psaltaren 72 som där anges vara av Salomo, och hade från början lika många verser som psaltarpsalmen (se nedan).

Psalmen ströks helt i 1819 års psalmbok, men 1879 kom den med i C. A. Cornelius´ Förslag till revision av den svenska Psalm-boken, och redan då hade psalmen fått det anslag, de inledningsrader, som den slutligen fick i både 1937 års psalmbok och 1986 års psalmbok. Sedan förkortades den av A. F. Runstedt och putsades lite extra innan den togs in i psalmboken.

Men i Finland bearbetades psalmen också för 1886 års psalmbok, och Anders Frostenson har här utgått mest från Runebergs version, jfr nuvarande finlandssvenska här.

Melodivalen har varit en "soppa". I 1939 års koralbok föreslogs samma melodi som till Herren gav och Herren tog, alternativt den till Lova Gud i himmelshöjd. Nu har psalmen fått samma melodi som Världens Frälsare kom här, precis som den har i Finland. Varför den fina melodin från 1697 års koralbok inte ansågs duga, vet jag inte.

Haquin Spegel:

Så här skrev Spegel 1694

(nr 71 i karolinska psalmboken av år 1695):

O Gud! din rättwisa dom
gif alltid konungenom,
och den stora konungs son,
som regerar i Sion;

att han förer folket dit
till en sann rättfärdighet,
hjelper de elända opp,
som till honom sätta hopp.

Låt ock bergen bära fred;
sänd rättfärdighet här ned
ifrån höjdene, att wi
måge glädjas deruti.

Ty den konung håller lätt
de elända folk wid rätt,
hjelper upp de fattige,
trycker ned försmädare.

Rätt så långt som solen går,
och wart månen skina får,
skall hans ära spridas ut
och hans lof bli utan slut.

Han nedkommer nådefull,
och så tyst, som regn på ull:
såsom blomstren fägring få
utaf daggens droppar små.

Äfwen blomstras av hans nåd
rättwishet och goda råd.
All wälsignad hjälp och tröst
warder af hans tron utöst.

Han har under sina magt
himmel, haf och jorden lagt;
werldens ändar fattar han,
och all´ haf han mäta kan.

Honom måste warje man
frukta, wörda i all´ land;
ja, den stolte sleka skall
stoftet af hans fotapall.

Sjelfwe de, som herrligt bo
i konungslig prakt och ro,
skola för hans äras skull
hafwa ospardt allt sitt gull.

Han skall ifrån Saba få
dyra offer; äfwen så
skall Arabien ifrån sig
sända skänker rikelig´.

Ja, de allramäktigste
skola låta ödmjukt se,
att han kungars konung är,
som med sitt ord allting bär.

Ty han frälsar ganska lätt,
skaffar den elände rätt,
och den intet bistånd har
tager han i sitt förswar.

Han anammar i sin wård
den, som werlden är för hård,
och han fängnar milt och wäl
en förtryckt och ängslig själ.

De som lida wåld och nöd,
de der utstå swåran död,
styrker han och gifwer mod
och will hämnas deras blod.

Nåd och hans barmhertighet
warar i all ewighet:
Honom bön ock offras skall
dag från dag wid andakt all.

Allting skall i trefnad stå
och en ljuflig framgång få;
såsom Libanon bär frukt,
och som gräset sprider lukt.

Hans namns ära och beröm
skall utflyta som en ström;
ty så wida solen skin´,
sträcker han ut makten sin.

Genom honom skall oss ske
frid och all wälsignelse.
Dess han ock stor wördning har
af den stora hednaskar´.

Lofwad ware Herren Gud!
Gud, som sina helga bud
fordom gaf åt Israel,
och förlöste honom wäl.

Lof och pris och herrlighet
ware Gudi städs´ beredt,
och all´ land hans ära se.
Amen, låt, o Gud! så ske.