fredag 19 februari 2010

124 En jungfru födde ett barn idag




Alt. koralvariant från Skåne:



Alt. koral från Finland:





1. En jungfru födde ett barn i dag,
det vi skola prisa och ära.
I det haver Gud ett gott behag
och bjuder oss höra dess lära.
Och vore ej det barnet fött,
förtappat bleve då allt kött,
nu frälsning bjuds åt alla.
Pris vare dig, o Jesus Krist!
Du är vårt enda hopp förvisst;
vi för din fot nedfalla.

2. De herdar vaktade deras hjord
i markene, där de lågo.
Där fingo de höra ängelens ord,
och Herrens klarhet de sågo:
"Stor fröjd åt eder bådar jag,
stor fröjd åt alla, ty i dag
är Kristus födder vorden,
som Herren är i Davids hus.
Si, ljuset av Guds klarhets ljus
har uppgått över jorden."

3. De himmelska härar med högan röst
begynte med ängelen sjunga.
De lovade Gud med glädje och tröst,
med helig, odödelig tunga:
"Pris vare Gud i höjdene,
frid vare ock på jordene
och människor god vilje."
Pris vare Gud! Sin nåd och fred,
den han med Sonen sände ned,
han aldrig från oss skilje.



Text: v. 1 latinsk sång från 1300-talet ("Dies est laetitiae"), tysk folkvisa från 1400-talet ("Der Tag, der ist so Freudenreich"), Olaus Petri (?) 1530, Johan Olof Wallin 1818?
[Jämför Stora Nätpsalmboken nr 245 och 1986 års finlandssvenska psalmbok nr 20: "Ett barn har fötts till vår jord i dag"].
Musik: Böhmen 1410/1531, alt. koral från Finland

Alt. koralvariant från Danmark (OBS! Finns ej i psalmboken!):

I sitt psalmhäfte från 1530 skriver Olaus Petri som överskrift till denna psalm: "En lovsång utdragen ur Skriften, Lukas 2, som man må sjunga i församlingen i juletid, med noterna till Dies est laetitiae". En sorts bibelvisa, alltså. (Olaus Petri har bakat ihop vers 2 ur den latinska texten och vers 2-4 ur den tyska texten).

När Johan Olof Wallin bearbetade texten för 1819 års psalmbok, gjorde han det i så arkaiserande stil att många tror att texten fortfarande är Olaus Petris original, som dock är ganska annorlunda, se Wikisource (en mer nuspråklig version finns i finlandssvenska psalmboken). I psalmböckerna har Wallins namn som regel inte heller satts ut vid denna psalm, men jag vet att uppmärksamma "nyläsare" på 1800-talet reagerade mot att det inte längre stod "nu äre vi frälste alla" utan det mer återhållsamma "nu frälsning bjuds åt alla".

De åldriga språkformerna kan nog ha bidragit till att psalmen nu tycks vara på utgående här hemma (OBS: den sjöngs dock som slutpsalm så sent som vid julottan 2013 i Forsa, Hälsingland!). Den togs heller aldrig in i någon av frikyrkornas eller de lågkyrkliga väckelserörelsernas sångböcker, även om den 1986 märkligt nog hamnade i den ekumeniska psalmboksdelen! Det är ju dock fråga om en rask och glad psalmmelodi utan "medeltidsvibbar", och då kan väl även språket få vara just så folkligt som Olaus Petri från början gjorde det. Särskilt som ändå knappast någon längre kan Wallins version utantill. I finlandssvenska psalmboken finns en alternativ bearbetning på ett mer nutida språk, där dock den saliga jungfrun tyvärr helt försvunnit ur texten.

Visst är psalmen, oavsett form, väl värd att bevara och sjunga med stor glädje, gärna tillsammans med kyrkokören som får föreställa "den himmelska härskaran"! Det har skrivits (se fotnoten på engelska här nederst!) att Luther tyckte så mycket om denna psalm, att han ansåg den vara inspirerad (underförstått av den helige Ande).

Melodin har tidigast påvisats i en handskrift i Prag från 1410 (just till texten Dies est laetitiae, jfr den engelska notskriften nedan). I svensk tradition har melodin ombildats till tretakt, men i Haeffners koralbok var det faktiskt blandad taktart (de fyra första raderna i varje strof i tretakt, resten tvåtakt).

Olaus Petri som staty utanför Storkyrkan i Stockholm:



Inga kommentarer: