1. En liten stund med Jesus,
o vad den jämnar allt
och ger åt hela livet
en ny och ljus gestalt!
När jag är trött av vägen
och allt som möter mig,
en liten stund med Jesus,
och allt förändrar sig.
2. En liten stund med Jesus,
när synden gör mig ve
och otron vill mig hindra
att blott på ordet se.
En liten stund med Jesus,
och bördan lyftes av
och faller från min skuldra
i Kristi öppna grav.
3. En liten stund med Jesus,
och hjärtats oro flyr,
och blicken vändes åter
från jordens små bestyr
till livets verkligheter,
de ting som ej förgås
när himlarna och jorden
av sin förvandling nås.
4. En liten stund med Jesus,
vad frid den har med sig,
när kärlekslösa domar
av mänskor sårar mig.
Om missförstådd och sargad
från vänners krets jag går,
en liten stund med Jesus
dock helar alla sår.
5. En liten stund med Jesus,
vad kraft den har med sig,
vad lust den ger att vandra
på Herrens viljas stig,
vad mod den ger att leva
och lida för hans namn,
en ljuvlig försmak redan
av vilan i hans famn.
6. Så giv mig, käre Herre,
ja, giv mig ofta då
en liten stund med Jesus
i hemmets tysta vrå.
Mitt hjärtas djupa längtan
är denna enda blott:
en evighet med Jesus
- och allt, ja, allt är gott.
Text: Lina Sandell 1879 (47 år) efter Annie Louise Ashley-Greenstreet 1871 (36 år) "A little talk with Jesus"
På svenska utgavs denna psalm för första gången 1879 i Lina Sandells poesikalender Korsblomman för år 1880. Den blev snart mycket omtyckt och togs in i många sångböcker, till den något decennium tidigare tryckta melodin från Ahnfelts sånger (som först blivit känd till den norska psalmen "Hos Gud är idel glädje"). Översättningen är mycket fri och det är inte att undra på om Lina Sandell betraktade sången som "sin egen", men anslaget är alltså hämtat från en engelsk författarinna (från Sheffield).
Texten är skriven i jag-form och uttrycker mycket personliga erfarenheter ("när missförstådd och sargad / från vänners krets jag går"), men har ändå gärna sjungits också som församlingssång. Någon har i andra strofen tyckt sej se en påverkan från John Bunyans berömda allegori Kristens resa: i den boken låter Bunyan nämligen pilgrimens tunga börda falla av vid korset och rulla ner i den öppna graven.
Psalmen hade i många frikyrkliga sångböcker länge anslaget "En stilla stund med Jesus", eftersom man inte ville betona stundens korthet (en andakt skulle ju gärna vara rejäl). Men poängen i sången, redan i det engelska originalet, är ju att betona hur redan en liten stund med Jesus har stor välsignelse med sej. För att då inte tala om en längre stund eller en hel evighet!
L Sandell:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar