fredag 19 februari 2010

372 O Fader vår, barmhärtig, god


Svensk variant av koralen (den som finns i 1986 års psalmbok):



1. O Fader vår, barmhärtig, god,
som oss till dig vill kalla
och rena oss med Kristi blod,
som frälsning ger åt alla.
Låt komma, Gud, till oss ditt ord...


Text: Olaus Petri (?) 1526 (33 år) "O Fadher wåår barmhertigh och godh", bearb. Anders Frostenson 1983 (77 år), jfr bearbetningen i Stora Nätpsalmboken nr 47
Musik: Medeltida/Magdeburg 1524, "Es wolle Gott uns g´nädig sein" ("Gud över oss förbarmar sig")

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]


Enligt Oscar Lövgren Olaus Petris främsta psalm (har ingenting att invända). Om Olaus Petris psalmdiktning i allmänhet och denna psalm i synnerhet skriver Emil Liedgren (cit. efter Lövgren): "Det är inte minst i psalmen som den svenske reformatorn Olaus Petri hävdar sin personliga egenart och sin självständiga uppfattning bredvid den store lärofadern. Luthers stormande kraft och glada dristighet äger han ej, dennes betagande naiva innerlighet och värme ej heller. Det är något mera torrt, tunglynt och betänksamt, kanske specifikt uppsvenskt och närkingskt hos smedssonen från Örebro, ett härdat, oböjligt mod, ett sällsynt redligt sinnelag, men föga av bredd och festlig råga. Hans otvivelaktigt yppersta psalm 'O Fadher wåår barmhertigh och godh" andas, betecknande nog, icke lättnad och jubel utan beklämmande oro, ansvarskänsla och kämpande bön." 

Vilket välformulerat dravel, frestas man utbrista om Liedgrens karaktäristik! Det är väl den femtaktiga (jo!) mollmelodin och själva utgångsläget som får psalmen att låta lite beklämmande ibland, men i huvudsak är det ju samma trosfrimodighet och dristighet i bönen som hos Luther. (Som ju även skrev "Ur djupen ropar jag till dig" och "Vår egen kraft ej hjälpa kan; vi vore snart förströdda"). Läs eller snarare bed sista versen högt och fundera på var det "torra, tunglynta och betänksamma" (för att inte tala om närkingska!) skulle vara till finnandes. Och är inte även anslaget så evangeliskt befriande som tänkas kan?

Melodin trycktes enligt Lövgren i Teutsch Kirchenampt, Strassburg 1525, till texten Es wollt uns Gott genädig sein (sv. övers. Gud över oss förbarmar sig), men anges numera vara känd från Magdeburg 1524 och utgå från en medeltida melodi. Jfr Youtube-klippet överst, där man dock hör att melodin förenklats något i svensk tradition. 

Folklig koral från Nuckö i Estland (upptecknad av C Kreek 1921 efter Mats Fagerholm f. 1839):



O Petri:

Inga kommentarer: