torsdag 18 februari 2010

445 Se, kärlet brast, och oljan är utgjuten




1. Se, kärlet brast och oljan är utgjuten!
Dess doft uppfyller själens sorgehus.
Din själ, av himmelsk vällukt rent omfluten,
blir saligt lyft ur jordens stoft och grus.

2. Låt kärlet brista, låt dess nardus strömma,
var icke snål, bered din själ till fest.
Vad fröjdfullt överdåd! Låt själen tömma
sin bästa gärd för själens höge gäst.



Text: Nathan Söderblom 1928 (62 år), v. 1. efter Karl von Gerok 1857 (42 år)
Musik: Patrik Vretblad 1938 (62 år), alt. "You raise me up":





En mycket originell psalm, milt sagt. Den konkretaste vi har kring berättelsen om kvinnan som hällde dyrbar nardusolja över Jesus den sista veckan före korsfästelsen. Olja från en alabasterflaska, säkert dyrbar i sej själv, som knäcktes när oljan skulle hällas ut. Jesus uppskattade i motsats till Judas kvinnans kärlekshandling, och sa att hennes gärning skulle berättas tiderna igenom (vilket ju hittills också skett i omkring 2000 år).

Psalmen knyter samman "dået" och "nuet" på ett lyckligt sätt - kärlet brast och vi kan känna doften, men vi ska också själva låta kärlet brista och "dess nardus strömma". Man kan associera till Paulus och "den skatt vi har i lerkärl". Man kan också tänka på en generös livshållning i största allmänhet.

Det är intressant att fundera kring varför psalmen så sällan sjungits, knappast ens när evangelietexten givit direkt anledning till det. Längden är ju inte avskräckande, knappast melodin heller (även om den kan vara svår att hinna lära sej när man bara får sjunga två strofer). Har anslaget ansetts vara alltför underligt? Har teologin kring "själens bästa gärd" ansetts för grumlig och oevangelisk? Har psalmen som helhet ansetts vara för otydlig och svårtolkad? Eller vad är det?

Den överdådiga generositet och "fasteglädje" som psalmen vill uttrycka har i varje fall av flera kommentatorer ansetts kongenial med ärkebiskopen och fredspristagaren Nathan Söderbloms personlighet. Även om det, som hymnologen Emil Liedgren påvisat i "Präster och poeter", inte är han som skrivit psalmens originalversion, utan Karl von Gerok.

När psalmen togs in i 1937 års psalmbok hade den ännu ingen egen melodi. Men året därpå komponerade Patrik Vretblad en passande koral, som togs in i 1939 års koralbok och sedan dess följt psalmen. Den är som sagt inte svår, men den har inte direkt givit psalmen något "lyft".

K von Gerok:

N Söderblom:

2 kommentarer:

Lennart Kågedal sa...

Vid mitten av 1950-talet medverkade kyrkosångerskan Ester Berggren vid sånggudstjänster i Skelleftetrakten och sjöng "Se kärlet brast..." på en melodi som jag tror hade komponerats av Nathan Söderblom själv. Kan det stämma? Jag skulle vilja ha tag i den. Lennart Kågedal, lennart.kagedal@comhem.se

Andreas Holmberg sa...

Tack för kommentaren - ja, Söderblom komponerade ju ett flertal melodier, bl.a. till "I denna ljuva sommartid" och biskop Thomas´ frihetssång. Så varför inte också till "Se kärlet brast"?

Men jag har inte sett noter till någon sådan melodi. Den som eventuellt kan svara på Lennarts fråga - eller redan har gjort det - får gärna berätta här i kommentarsfältet (och, naturligtvis, i mejl till Lennart).

Tack för den intressanta informationen och för frågan, Lennart! Det är sånt här jag egentligen ville ha psalmboksbloggen till!