1. När vi i högsta nöden står
och ingenstans får hjälp och råd...
Text: Paul Eber o 1560 (49 år) "Wenn wir in höchsten Nöten sein", sv. övers. Anders Frostenson 1977 (71 år). Jfr Stora Nätpsalmboken 702!
Musik: Strassburg 1545, jfr 1697 års koralbok nr 307!
[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]
Psalmen, den rådlöses bön, utgår från Josafats bön i 2 Krönikeboken 20:6-12 men är ganska fritt formulerad. Den första översättningen till svenska är troligen av Sigfrid Aron Forsius i hans "Andeliga Psalmer och Wijsor" (tr. 1614). En verklig "nödpsalm", säkert sjungen på många botdagar och under många missväxtår, även i vårt land.
Anders Frostenson gjorde klokt nog en nyöversättning direkt från originalet 1977, efter att åtskilliga bearbetningar givit en "visklekseffekt", och fick t.ex. med den fina bönen "gör oss trogna mot ditt ord" i sista strofen. Men är vi tillräckligt nödställda i vårt välbärgade land för att av hjärtat sjunga psalmen för vår egen del? Privat känner vi oss nog rådlösa ibland, men gemensamt, i församlingen?
I alla fall är det gott att vi i psalmboken, liksom i Psaltaren, har ord också för de förtvivlade lägena, även om vi hoppas och ber att vi aldrig ska få uppleva dem.
P Eber:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar