1. Det helga bröd på altarbordet vilar
som Jesus själv en gång i Betlehem...
Text: Elis Erlandsson 1935 (51 år)
Musik: Lars Edlund 1965 (43 år)
[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna eller resten av texten återges här än]
En mycket originell nattvardspsalm är denna, som jämför brödet på nattvardsbordet ("altarbordet") med Jesus i krubban. Men tanken är nog gammal, även om jag inte vet vem som "var först".
Att den Osynlige gör sej synlig, "blir kött", i både inkarnationen och i Sakramentet är fundamentalt i såväl romersk-katolska som ortodoxa kyrkan (varifrån bilden ovan är hämtad), liksom i evangelisk-luthersk teologi med dess lika tydliga lära om realpresens. (Jfr den romersk-katolska nattvardshymnen Du ljuva sakrament). Ursprungligen skrev Erlandsson faktiskt "Vid kalkens blod mitt hjärtas lovsång ilar / till Golgata". Medan reformert nattvardsuppfattning är betydligt mindre radikal (så finns heller inte denna psalm medtagen i Psalmer och Sånger).
Ska man vara ärlig sjungs den väl inte särskilt ofta i Svenska kyrkan heller. Har såvitt jag vet bara varit med om att sjunga den i Undersviks kyrka under en kvällsmässa vårvintern 2018, då biskop Ragnar Persenius valde den. Men den har säkert oftare lästs till enskild uppbyggelse, i varje fall efter 1986 då psalmen för första gången kom in i psalmboken. Lars Edlunds stilrena melodi är annars väl värd att pröva i solo- eller församlingssång.
"O Sakrament, som mig i nåd bereder / att Gud, den Evige, på jorden se."
