86 O Guds kärlek, dina höjder

1. O Guds kärlek, dina höjder
ingen jordisk kärlek når...

Text ("Love Divine, all loves exelling"): Charles Wesley 1747 (40 år), Anders Frostenson 1969 (63 år)

Musik: Engelsk folkmelodi (d.v.s. okänd kompositör)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

En av Charles Wesleys mest älskade sånger (han skrev ca 6000 totalt!) är "Love Divine" - som finns i flera olika versioner på svenska, t.ex. Erik Nyströms "Gudakärlek utan like". Sången utgavs 1747 i Hymns for those that seek, and those that have Redemption, och översattes första gången till svenska av Erik Nyström 1893. Anders Frostensons version från 1969 tar med de 8 första och de 12 sista versraderna, fördelade på 5 korta strofer.

Psalmen innehåller både hängiven lovsång och helgelseförkunnelse, med hela känsloskalan från förkrossad gråt till salig lovsång.

Ofta har en melodi av Jean Jacques Rousseau blivit använd, ibland även samma melodi som till Halleluja, sjung om Jesus, men här i vår psalmbok är det en engelsk folkmelodi som nyttjas (d.v.s. kompositören är okänd).

C Wesley:

123 Lyss till änglasångens ord

1. Lyss till änglasångens ord:
Gud är kommen till vår jord!
Nyfött barn vår konung är,
frid åt människor han bär...

Text: Charles Wesley 1739 (32 år) "Hark! how all the welkin rings / glory to the King of Kings", bearb. George Whitefield 1753 (39 år) "Hark! The herald angels sing" och Martin Madan 1760 (36 år), sv. övers. Britt G Hallqvist 1976 (62 år)

Musik: Felix Mendelssohn-Bartholdy 1840 (31 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte återges här]

Charles Wesley skrev omkring 6500 psalmer under sitt liv (i genomsnitt mer än två i veckan!), men alla har naturligtvis inte varit lika livskraftiga. En del har också gjorts om ganska kraftigt, ibland redan under hans livstid. T.ex. denna text.

I Wesleys Hymns and sacred poems (1739) fanns julpsalmen "Hark! how all the welkin rings", som Wesley ville skulle sjungas på den koral vi idag använder till Livet vann, dess namn är Jesus. Men Whitefield gjorde om anslaget och lite till 1753. Och William H Cummings anpassade drygt 100 år senare en melodi av Mendelssohn i hans Festgesang (som skrevs till Johan Gutenbergs minne!) till Wesleys/Whitefields julsång - varmed han väsentligt bidrog till att göra psalmen till en av "The Great Four Anglican Hymns".

Även Eva Norberg gjorde en översättning av samma psalm ("Lyssna, mänsklighet, och hör"), men det blev Hallqvists som togs in i psalmboken. Att Jesus är sann Gud betonas i inledningsraderna - som också utgör omkväde till varje vers - men samtidigt betonas att han verkligen blivit sann människa, inkarnerats, "delar all vår lust och nöd / mellan födelse och död". Översättningen är fin, men jag rekommenderar att man också går till den både längre och djupare engelska texten - och mediterar vidare över julevangeliets under.

Charles Wesley:

Felix Mendelssohn-Bartholdy:

122 Dagen är kommen

1. Dagen är kommen,
kärlek triumferar.
Kom, låt oss skynda till Betlehem...

Text: John Francis Wade 1740 (30 år) "Adeste fidelis" eller "O come, all ye faithful" efter John av Reading? (d. 1346), v. 5 Jean Francois Borderies ca 1790 (27 år), Eva Norberg 1974 (59 år), 1984

Musik: John Francis Wade 1740 (30 år)

Denna julpsalm är av omtvistat ursprung och har tilldiktats och omarbetats flera gånger, bl.a. av abbé Borderies, och fått allt mellan fyra och åtta strofer. Numera är man vanligtvis böjd att tro att den romersk-katolske musikläraren och notkopisten Wade gjort både den ursprungliga texten och musiken, men vissa menar att han utgått ifrån franciskanermunken John av Readings Prose for Christmas Day. Att Wade först publicerade psalmen på latin (i sin bok Cantus diversi 1751) skapade ju i varje fall ett (avsiktligt?) intryck av medeltida ursprung.

Mycket är osäkert, som sagt, men psalmen har blivit en av de mest sjungna julpsalmerna och det finns många svenska översättningar, till en början främst för olika körverk. Eva Norberg gjorde ett par stycken med 10 års mellanrum, och fr.o.m. 1984 är psalmen känd i Sverige som Dagen är kommen. I den slutliga versionen ingår Wades fyra originalstrofer plus en av Borderies´.

I psalmen återklingar bl.a. den nicenska trosbekännelsens ord "Gud av Gud, ljus av ljus", Johannesprologen (v. 3). och änglasången i Lukas 2 (v. 4).

Se mer om hymnen här.

Den latinska texten lyder (enligt Cantus diversi):

NATIVITATE DOMINI HYMNUS

Adeste fideles, laetit triumphants,
venite, venite in Bethlehem!
Natum videte regem angelorum:
venite adoremus, venite adoremus,
venite adoremus Dominum!

Deum de Deo, lumen de lumine gestant
puellae viscera,
natum videte regem angelorum
venite adoremus, venite adoremus,
venite adoremus Dominum!

Cantet nunc "lo!" chorus angelorum
cantet nunc aula caelestium.
Gloria excelsis Deo!
Venite adoremus, venite adoremus,
venite adoremus Dominum!

Ergo qui natus, die hodierna
Jesu, tibi sit Gloria;
Patris aeterni, Verbum caro factum!
Venite adoremus, venite adoremus,
venite adoremus Dominum!

294 Välsigna, Herre, alla dem

 

1. Välsigna, Herre, alla dem
som bygger ett gemensamt hem.
Slut in dem, Gud, i ditt förbund...

Text: Jan Arvid Hellström 1983 (42 år) fritt efter Christoph von Pfeil 1746 (34 år) "Wohl einem Haus, da Jesus Christ"

Musik: Frankfurt am Main / Johann Balthasar König (?) 1738 (47 år)

- jfr psalm nr 462 i 1986 års finlandssvenska psalmbok och nr 776 i Stora Nätpsalmboken!

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Denna psalm har funnits på svenska alltsedan 1911, då Johan Alfred Eklund översatte den för Förslag till reviderad psalmbok med anslaget "Välsignat är det hem förvisst / som har sitt allt i Jesus Krist". Men 1983 presenterade Jan Arvid Hellström två (!) nya varianter, varav den ena ("Välsignad vår gemenskap är / om Jesus bor och lever där") hamnade i finlandssvenska psalmboken och den andra i den rikssvenska (typiskt!). Och alla tre versionerna vore egentligen värda att stå i samma psalmbok, så fint kompletterar de varandra.

Ovanstående version är ju en bönepsalm för hem, folk och land och som sådan omistlig. Men den återger endast föga originalets speciella värderingar och vändningar, och är därför knappast att beteckna som en översättning, snarare som en fri omarbetning. Den avslutas med att vi ber Gud om att leda oss "på vår levnads stig / fram till vårt rätta hem hos dig" (obs att det här knappast är möjligt att sjunga "dej"!).

När det tyska originalet första gången trycktes var det i den s.k. Memminger Gesangbuch 1782, hela 36 år efter att den skrevs, men med författaren ännu kvar i livet. Den hade då överskriften "Älsklig bild av ett hem där man tjänar Herren" och angavs vara skriven 1746 på 1 sönd. efter trettondagen - man tror att författaren inspirerats av texten om Jesus vid 12 års ålder i templet (se Lukasevangeliet 2:41-52). Även Josua 24 och särskilt 24:15 tycks ha haft betydelse för originalversionen, i synnerhet dess avslutning.

298 Gud, ditt folk är vandringsfolket

1. Gud, ditt folk är vandringsfolket.
Själv du mitt ibland oss går...

Text: William Williams 1745 (28 år), "Arglwydd, arwain trwy'r anialwch", eng. övers. Guide me, o Thou great Redeemer, sv. övers. Anders Frostenson 1976 (70 år)

Musik: John Hughes 1905 (32 år) - lyssna till hur psalmen kan sjungas i Swansea, Wales!

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Walesaren Williams skrev sin psalm efter fem års prästtjänst i anglikanska kyrkan, där han samarbetade tätt med den fyra år äldre väckelsemannen Daniel Rowland. Han publicerade psalmen i sin samling Alleluia (1745).

Men efter att Peter Williams (1722-1796) översatt psalmen till engelska (tr. 1771) tog William Williams första strofen av denna översättning och översatte eller nydiktade ytterligare tre strofer (enligt Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 766). I så fall skulle psalmens tillkomsthistoria vara väsentligt mer "komplicerad" än vad som vanligen framgår i våra psalmböcker.

Liksom i t.ex. SvPs nr 278 ("Frälsare, tag min hand") är referenserna till israeliternas ökenvandring talrika ("bröd från himlen", "låt kristallklar källan strömma", "eldstod under natten", "starka klippa", "på andra sidan" o.s.v.)

Psalmen har funnits översatt till svenska i ca 150 år, först med anslaget "Led mig, Herre Gud allsmäktig", senare "Herre, du som vägen känner" och nu senast "Gud, ditt folk är vandringsfolket". John Hughes vackra koral från början av 1900-talet har så småningom blivit allenarådande. (OBS dock att melodistämman egentligen ska ligga kvar uppe på tvåstrukna C under hela den näst sista versraden!).

Psalmen sjöngs både vid prinsessan Dianas begravning 6/9 1997 och vid sonens, prins Williams, bröllop den 29/4 2011.

William Williams: 

565 Gå varsamt, min kristen

Alt. dalakoral från Rättvik (finns ej i psalmboken):

1. Gå varsamt, min kristen,

giv akt på din gång.
Den vägen är smal och

den porten är trång
som leder till livet,

och de är så få
som finner den vägen

och vill på den gå.

2. Den måste man varsamt...

Text: Olof Kolmodin 1742 (52 år), Anders Frostenson 1977 (71 år)
- en fullständigare version av psalmen finns som nr 707 i Stora Nätpsalmboken.

Musik: Norsk-svensk folkmelodi, alt. dalakoral från Rättvik.

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]