174 Herre, när din dag är inne

1. Herre, när din dag är inne
uppenbarar du ditt rike,
och i klarhet får vi skåda
hela skapelsen befriad...

Text: Svein Ellingsen 1976 (47 år), Olle Nivenius 1980 (66 år)

Musik: Harald Gullichsen 1976 (30 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken text eller noter publiceras här än. Men den danska översättningen av Holger Lissner 1992 - med alla originalets åtta strofer! - finns utlagd på Den danske salmebogs hemsida]

"Vid kyrkoårets slut" lyder rubriken över denna psalm. En domssöndagspsalm, skulle man då också kunna kalla den, men den passar lika bra att sjunga vid exempelvis Andra söndagen i advent ("vid kyrkoårets början", alltså!). Den är liksom föregående psalm skriven av norrmannen Ellingsen, med melodi av landsmannen Gullichsen, men denna gång är det psalmbokskommitténs ordförande själv som översatt texten till svenska. Och förkortat den något - två av stroferna är utelämnade.

Psalmen är en lovpsalm och en bönepsalm i dur. Gudsrikets närvaro redan nu betonas, en osynlig men verklig närvaro lik grundvattnet och vindens susning i trädkronorna. Men också saligheten i att Riket en dag ska "stiga fram i ljus och lovsång". Bönen handlar om att vår väntan ska bli en gärning som bereder oss och världen för den stora Dagen. Guds ord och löfte och Guds Ande består när allt vårt eget går sönder.

Varje strof avslutas med någon form av satsen "Vi skall se dig som du är" (jfr 1 Joh. 3:2). Ett hoppets och glädjens omkväde.

S Ellingsen:

215 Gud, din nåd till himlen räcker

1. Gud, din nåd till himlen räcker,
upp till skyn din trofasthet.
Din barmhärtighet sig sträcker
längre än en mänska vet...

Text: Johan Åström 1816 (49 år) "Store Gud, som handen räckte", bearb. Olle Nivenius 1983 (69 år)
Musik: Troligen svensk 1694, 1695

Denna psalm, som första gången trycktes i 1816 års psalmboksförslag, hade ursprungligen fem strofer och började: "Store Gud, som handen räckte mig till räddning i min nöd". En av stroferna ströks i 1937 års psalmbok, och nu har den kortats ytterligare. Olle Nivenus har dessutom bearbetat nuvarande v. 1 ganska rejält.

Men i många sångsamlingar har psalmen haft endast två verser. Det har då varit fråga om de två sista verserna, som förblivit sej ganska lika genom alla psalmböcker, och där anslaget har varit: "Skingra, Gud, all tvivlets (tvivlans) dimma".

Jan Arvid Hellström gjorde på 1970-talet en första bearbetning av psalmen, och tyckte då att man väl för folklighetens och begriplighetens skull egentligen borde be: "Låt mig ljus i mörkret se." Men, som han själv påpekade, formuleringen "ljus i ljuset se" är en bibelallusion, som hänsyftar på Psaltaren 36:10: "Hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus."

Och psalmens nya inledningsord är hämtade från samma psalm, Psaltaren 36:6: "Herre, till himlen sträcker sig din nåd, din trofasthet ända till skyarna."

J Åström:

379 Du som var den minstes vän

1. Du som var den minstes vän
och lät barnen till dig träda,
Jesus, du välsignar än,
tar i famnen än de späda.
Du en faders omsorg leder
och en moders fröjd bereder.

2. Gode Herde, i din hjord
du de svaga lamm ej glömmer.
Livets bad och nådens bord
kärleksrik du åt dem gömmer.
I din famn du vill de kära
till din Faders boning bära.

3. Jesus, i din vård vi ge
våra barn, vårt glädjeämne.
Gud, din gåva äro de,
dig vi dem tillbaka lämne.
Genom dopet till dig tagna,
låt dem ej från dig bli dragna.

4. Låt oss vandra med dem så,
att vi himlen med dem ärva,
ej med ont dem föregå,
ej en barnasjäl fördärva,
att de änglar dem ledsaga
ej hos dig må oss anklaga.

5. Ingen, så ditt ord oss lär,
ingen kommer i ditt rike,
som ej barnsligt hjärta bär
mot sin Gud och mot sin like.
Giv att dig som barn vi alla
älska, lyda och åkalla.

Text: Frans Michael Franzén 1814 (42 år), Olle Nivenius 1986 (72 år)
Musik: Johann Rudolph Ahle 1664 (39 år) "Liebster Jesu, wir sind hier"

[Jag bedömer verkshöjden i bearbetningen som mycket låg, fullt jämförbar med de många textbearbetningar som enbart markerats med asterisk och där upphovsrätt inte hävdas; därför publicerar jag texten trots att Olle Nivenius varit död endast ett drygt decennium. Tredje och femte strofen är helt orörda, och i övriga strofer har bara något enstaka uttryck per strof bytts ut. Invändningar mot publiceringen mottas gärna på andreas.holmberg[at]skutan.eu]

Denna innehållsrika och rannsakande doppsalm har sjunkit betydligt i användning sedan 1986 års psalmbok kom ut och den ännu ansågs angelägen att bevara, liksom de flesta av just Franzéns psalmer som länge varit särskilt omtyckta. 

Sven Danell berättar i sin bok Guldstrand (1 uppl. 1952, 5 uppl. 2004) hur han försökte använda stroferna 3-5 vid en konfirmation i Nuckö socken, nordvästra Estland, eftersom även fullväxta ungdomar där kunde kallas "barn". Men kantorn började sjunga från första versen med dess: "Jesu, du välsignar än / de oskyldiga och späda". Danell skämdes men ingen tog visst illa upp.

F M Franzén:

406 Käre Jesus, vi är här

 

1. Käre Jesus, vi är här
för att livets ord få höra.
Öppna själv, o Herre kär,
nu vårt hjärta och vårt öra...

Text: Tobias Clausnitzer 1663 (45 år) "Liebster Jesu, wir sind hier", övers. Petrus Lagerlöf 1694 (46 år) "Hit, o Jesu, samloms vi", bearb./nyövers. Olle Nivenius 1984
Musik: Johann Rudolph Ahle 1664 (39 år), jfr 1697 års koralbok nr 235!

Lyssna till J. S. Bachs version av koralen (BWV 633)
alt. koral Johann Crüger 1636 enligt 1939 års koralbok (i bearb. av J C F Haeffner)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Den här fina bönepsalmen är med i sin fjärde svenska psalmbok på raken, men varken text eller melodi står att känna igen jämfört med de föregående upplagorna. Det är Olle Nivenius som har fört psalmen närmare originalet (från Altdorffisches Bet- und Gesangbüchlein 1663), åtminstone beträffande anslaget. Jag vet inte varför Petrus Lagerlöf tyckte att "Käre Jesus" ("Liebster Jesus") kändes så omöjligt att sjunga. Var det för intimt i stormaktstidens Sverige? (Varken pietister eller herrnhutare skulle under 1700-talet ha tvekat - de senare kunde ju t.o.m. säga "Söte Jesus").

Andra strofen löd tidigare på svenska: "Vårt fönuft förblindat är, /  mörker all vår själ betäcker / om din Ande ej är när..." och hade god täckning i originalet. Här har väl Nivenius snarare fjärmat psalmen från originalet - kanske tidstypiskt det också; vi vill inte sabla ner förnuftet för mycket i vår tid.

Psalmen passar utmärkt både som ingångs- som predikstolspsalm. Nuförtiden faller den senare ofta bort, samtidigt som prästen sällan bestiger predikstolen. Och någon bön i ambon kostar predikanten sällan på sej. Annat var det förr, då både en bönepsalm och en mer personlig prästbön (och ofta ett tyst Fader vår!) föregick predikan. Inte underligt då att psalmer som denna minskat i användning. Är det så illa att också bönen för gudstjänsten ö.h.t. därmed minskat i omfattning? 

Johann Rudolph Ahles friska originalkoral passar alldeles utmärkt väl till psalmen. Den fanns även tidigare i koralboken - i en något utjämnad version - men då till Franzéns doppsalm "Du som var den minstes vän." Nu har text och musik åter förenats - också här i Sverige. 

419 Du själv förordnat, store Gud

1. Du själv förordnat, store Gud,
att vi skall vittnen kalla
som skall förkunna dina bud
och all din nåd för alla...

Text: Jesper Svedberg 1694 (41 år) "Så hafwe vij i thenna dagh", bearb. Johan Olof Wallin 1816 (37 år) "Av dig förordnad, store Gud", Olle Nivenius 1986 (72 år), jfr versionen i Fria Psalmboken!
Musik: Tysk folkvisa / Wittenberg 1533

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Denna prästvigningspsalm stod ursprungligen som nummer 200 under rubriken "Uppå Apostledagar" i 1695 års psalmbok. Wallin skar bort mer än hälften av verserna och Nivenius ytterligare ett par. Fr.o.m. Wallin börjar psalmen med den ursprungligen tredje strofen, som i Svedbergs version såg ut så här:

Tu haar förordnat, store Gudh

Ett ämbet här på jorden

Hwar medh tin Ord och helga Budh

Oss äro kungjord worden.

Apostlomen gafft tu then macht

uthi then mening och then acht

At the titt rådh förkunna.

Det vilar ett stort allvar och en stor ansvarsmedvetenhet över biskop Svedbergs psalm om prästämbetet (nå, när han skrev den var han ännu inte biskop, det blev han först 1702, utan utnämnd kyrkoherde i Vingåker). Åtskilliga formuleringar är av djup pregnans, och psalmen är i sin ursprungliga avfattning något av en biktspegel för präster. 

Jag tycker nog att den borde få tillbaka några av de bortskurna stroferna. Men risken är väl istället att hela psalmen ryker vid nästa psalmbokrevision - den anses förmodligen, trots bearbetningarna, vara alltför inpyrd av en gammal patriarkal syn på prästens uppgift.

Jesper Svedberg:

571 Förbida Gud, min själ

1. Förbida Gud, min själ,
med hopp och tålamod.
Till slut han hjälper väl,
ty han är mild och god.
När sina barn han prövat har,
han dem ur luttringselden tar,
ger för den kalk de tömma fått
ett rågat fröjdemått.

2. Så har han alltid gjort,
så är hans hjärtelag...

Text: Okänd svensk författare ca 1733, Olle Nivenius 1983 (69 år)
Musik: Svensk 1700-talet

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

573 Jag ber om hjälp till stillhet i min plåga

1. Jag ber om hjälp till stillhet i min plåga.
Är den en ängel sänd ifrån min Gud...

Text: Erik Sjöberg (Vitalis) 1824 (30 år) "Vi skulle jag ej möta glad min plåga", bearb. Olle Nivenius 1981 (67 år)
Musik: Oskar Lindberg 1938 (51 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna eller resten av texten publiceras här än]

582 Gud, i mina unga dagar

1. Gud, i mina unga dagar
lär mig alltid tjäna dig,
göra det som dig behagar,
gå den väg du visar mig.
Lär mig bygga all min ro
på din nåd och Kristi tro,
så att vad som än mig händer
ingenting från dig mig vänder.

2. Du är mer än allt i världen,
mål och ursprung, Herre kär...

3. Fåglarna med glädje sjunga
i den klara morgonväkt...

4. Som den unga björk i skogen
växer frisk i sommarregn...

Text: Zacharias Topelius 1869 (51 år), bearb. v. 1-2 Olle Nivenius 1986 (74 år)
Musik: Johann Schop 1642 (52 år)


[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Topelius:

618 Faraos härar hann upp oss vid stranden

1. Faraos härar hann upp oss vid stranden,
just som vi kommit till Pi-Hahirot.
Här mellan havet och hären i sanden
dödsdömda stod vi...

Text: Børre Knudsen 1979 (42 år), Olle Nivenius 1980 (66 år)
Musik: Ansbach 1664

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Alt. melodiform:



Alt. melodiform:

B Knudsen: