155 Herren lever, våga tro det

1. Herren lever,

våga tro det,

lämna den tid som gått...

Text: Göran Bexell 1971 (28 år)

Musik: Bedrich Janacek 1974 (54 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken text eller melodi publiceras här än]

När pingstvännen Per Eriksson 2008 utnämndes till rektor för Lunds universitet blev det en väldig "uppståndelse" angående risken med alltför kristna rektorer. Att Per Erikssons företrädare som universitetsrektor, etikprofessor Göran Bexell också var kristen och t.o.m. psalmförfattare (kan man bli mer "religiös"?) verkade tydligen ha undgått Erikssons kritiker.

Ändå är det alldeles sant att Göran Bexell - om än i betydligt yngre dagar - var mycket aktiv i psalmförnyelsearbetet (bl.a. under 10 år sekreterare i 1969 års psalmbokskommitté). Han författade hela tre av de nya psalmerna i psalmboken, förutom ovanstående även Se på himlens många fåglar och En gång i tidens morgon är jorden ny.

Ett par av våra påskpsalmer är också bearbetade av honom, men "Herren lever, våga tro det" är helt och hållet hans egen påskpsalm. I korta, pregnanta verser, som alla börjar med orden "Herren lever", appliceras påskdramatiken på våra liv idag. Den tjeckisk-svenske tonsättaren Janacek har givit psalmen en kongenial melodi, och psalmen sjungs gärna i påsktider.

Men den finlandssvenska psalmboken 1986 uteslöt fjärde strofen ("Herren lever mitt ibland oss") och ändrade Bexells uppmaning i tredje strofen "Res dig, gläd dig som människa!" till "Res dig, gläd dig, du människa!" Nästan märkligt att den ödmjuke upphovsmannen tillät denna hantering, men det är tyvärr ganska typiskt att Sverige och Finland har olika versioner av psalmtexter på svenska. (Eller också är det bara trevligt att så är fallet; avgör själv).

Göran Bexell på äldre dagar:

Bedrich Janacek:

454 När jag den törnekrona

1. När jag den törnekrona
för mina tankar har
som, synden att försona,
du, Herre Jesus, bar...

Text: Philipp Friedrich Hiller 1762 (63 år), Severin Cavallin 1874 (54 år), Göran Bexell 1983 (40 år)
Musik: Hans Leo Hassler 1601 (37 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Denna psalm är egentligen bara ett fragment av ett stort och rikt psalmförfattarskap, samlat i Geistliche Liederkästlein, utgiven i 2 delar 1762 resp. 1767 som vad man kunde kalla Hillers andliga testamente. Han skrev nämligen, framför allt i 50-60-årsåldern då han på grund av röstproblem inte längre kunde predika, hela 732 psalmer kring ett bibelord för varje dag under två år, eller - som det blev när prästkollegan Magnus Fredrik Roos inspirerades att foga en prosabetraktelse till varje bibelord - en psalm för morgonandakten och en för kvällsandakten under ett år. 

Roos´ betraktelser med Hillers sånger blev under 1800-talet mycket spridda i Sverige, särskilt på västkusten, där de ända in på 1900-talet var en vanlig gåva i samband med konfirmationen. Ovanstående psalm är i denna "Husliga andaktsbok" (övers. 1874 av Severin Cavallin) anvisad för morgonandakten den 5 mars. Cavallins översättning som togs in rätt ograverad i 1937 års psalmbok har lika förtjänstfullt som diskret bearbetats för 1986 års psalmbok av Göran Bexell.

Psalmen, en klassisk passionsmeditation, präglas av motsatsparet "törnekrona" (v. 1) och "livets krona" (v. 3). Eftersom Jesus burit törnets krona för mej kan jag - egentligen helt oförtjänt - en gång få bära livets krona i evighetens värld. 

Hiller:

Hassler:

465 Nu kommen är vår påskafröjd

1. Nu kommen är vår påskafröjd.
Pris, Jesus, dig i himmelshöjd!
Från dödens makt befrias vi
när du ur graven framgår fri.

2. Sann livets frukt det träd oss bär...

Text: Fornkyrklig latinska hymn, Olaus Petri (?) 1536 (43 år), Johan Olof Wallin 1819 (40 år), Göran Bexell 1983 (40 år)
Musik: Johann Crüger 1640 (42 år), jfr 1697 års koralbok nr 230!

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Här har vi den första av två påskpsalmer på samma melodi som professorn, rektorn m.m. Göran Bexell förtjänstfullt bearbetade i 40-årsåldern. Denna fornkyrkliga psalm av okänd ålder sjungs ganska ofta som offertoriepsalm under påsktiden (alltså som inledning till nattvardsfirandet) och den är onekligen mycket av nattvardspsalm, särskilt fjärde strofen:

Vårt påskalamm är du, o Krist,
oskyldig, ren och utan brist.
Åt oss du kraft och näring bjöd
i brutet och välsignat bröd.

Och femte strofen börjar:

Vi här ett heligt offer får.

Observera att det här i nattvarden är fråga ett offer som vi får, inte ger. Verbet kan ses som en markering mot den romerska mässoffersläran, även om det förvisso är sant att vi i samband med nattvarden bör bära fram lovets offer, liksom oss själva som ett levande offer. Men nattvardselementen, Kristi kropp och blod, offrar vi enligt evangelisk tro inte. Däremot får vi ta del av Kristi offer och dess välsignade frukter.

Biskop Sven Danell berättar från sin tid som kyrkoherde i Nuckö socken på 30-talet (en då svenskspråkig del av Estland) om ett hembesök där i påsktiden, då "gamle farfar var ensam hemma med den treåriga lilltösen. 'Sjung nu en påskpsalm för prästen',  sa han till barnet som lekte på golvet. Jo, det skulle hon nog kunna, sa hon, om hon gungade i 'kekstoln' (gungstolen). Hon äntrade ensam den krängande gungstolen, fick igång den i jämn gungning och började sedan sjunga med klar och ljudlig röst i gungningens tempo. Alla sju verserna på 'Nu kommen är vår påskafröjd' klarade hon utan att stappla." (S Danell: Guldstrand, 2 uppl., SKDB 1952, s 149).

Olaus Petri:

Johann Crüger:

466 Nu låt oss fröjdas med varann

1. Nu låt oss fröjdas med varann,
att Jesus Kristus seger vann.
Hans gudom nu är uppenbar...

Text: Fornkyrklig latinsk hymn "Aurora lucis rutilat", sv. övers. 1594 "Sigh frögde nu hwar Christen man", Johan Olof Wallin 1818 (39 år), Göran Bexell 1983 (40 år)
Musik: Johann Crüger 1640 (42 år), jfr 1697 års koralbok nr 230

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Denna glada påskpsalm har funnits på svenska i över 400 år, sedan slutet av 1500-talet, och varit med i fyra officiella rikspsalmböcker på raken. Inte illa! Däremot är den tydligen inte av Ambrosius, som man länge trodde (i så fall skulle den ha haft mer än 1600 år på nacken!). Men gammal är den verkligen - en ursprungligen latinsk hymn med det vackra anslaget Aurora lucis rutilat, jfr Orlando di Lassos tonsättning nedan:




Litteraturdocenten och författaren Göran Hägg tycker tydligen att det nuvarande anslaget "Nu låt oss fröjdas med varann" låter ekivokt. Det måste ligga i betraktarens öga (eller öra). Själv tycker jag att det låter glatt och inkluderande på ett sätt som passar bra vid påsken (mindre bra i sängkammaren, förstås). Det gamla anslaget (jfr "Var man må nu väl glädja sig") låter ju i nutida öron (knappast i dåtidens, jfr vår egen användning av ordet "man" som pronomen) som om det exkluderade alla kvinnor från påskens glädje. Så det var naturligtvis helt rätt att byta ut det, och Göran Bexell bearbetade den här psalmen precis lika flyhänt och skickligt som föregående.

I 1695 års "karolinska" psalmbok lyder psalmen så här:

Sigh frögde nu hwar Christen man,
at Jesus Christus seger wann:
och hans Gudom wardt uppenbar,
såsom en Morgonstierna klar.

Thet war så skrifwit i Guds lagh:
han upståå skulle på tredie dagh,
han hade lidit hårdan dödh
och frälsat oss af dödsens nödh.

Men grafwen blev bewarad så,
han skulle ingalund upståå:
ther halp hwarken wakt eller wård,
han gick igenom stenen hård.

Helwetet hafwer mist sin krafft,
Satan hafwer nu ingen macht:
ty Christus är upstånden wist,
såsom han sielfwer sade sidst.

Thess tackom wij tigh, Jesu kär,
som från döda upstånden är:
låt oss wara thess wärdige
medh tigh upståå rättferdige!

Jag är tacksam att Göran Bexell 1983 la in de två orden "av nåd" i näst sista raden.

J Crüger:

563 Se på himlens många fåglar

A-melodi:

B-melodi:


1. Se på himlens många fåglar,
hur de flyger i Guds famn...

Text: Göran Bexell 1971 (28 år)
Musik: Lars-Erik Ängeborn 1973 (24 år), B-mel. Herrnhut efter 1735/Berlin 1786

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken A-melodins noter eller resten av texten återges här än]

G Bexell på äldre dar:

637 En gång i tidens morgon är jorden ny

1. En gång i tidens morgon är jorden ny,
luften är renad och sjöbottnen synbar...

Text: Göran Bexell 1972 (29 år)
Musik: Erland von Koch 1974 (64 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken musiken eller resten av texten publiceras här än]

G Bexell på äldre dar:

E von Koch: