273 Jesus, du mitt hjärtas längtan

1. Jesus, du mitt hjärtas längtan,
all min glädje och min tröst,
kom till mig och låt mig höra
i ditt ord din egen röst...

Text: Okänd tysk författare 1686 "Jesu, meine Lust und Wonne", sv. övers. Jakob Arrhenius 1691 (48 år) "Jesu, du min fröjd och fromma", bearb. Anders Frostenson 1979 (73 år)
Musik: Heinrich Albert 1642 (38 år), jfr den utjämnade varianten i Haeffners koralbok 1820, nr 407!

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Ingen vet riktigt vem som skrev den här psalmen, som första gången trycktes 1686 i Lunebürgisches Gesangbuch. Endast fem år senare översattes den av Arrhenius och trycktes i hans Psalme-Profwer 1691. Sedan dess är den nog mer sjungen i Sverige än i Tyskland. 

Särskilt känd och citerad var tidigare den andra strofen, som fram till 1986 löd: "Jesu, låt mig städse börja / i ditt namn allt vad jag gör, / att jag måtte framgång spörja / och så sluta som mig bör."

Melodin av Heinrich Albert trycktes i femte delen av hans Arien oder Melodeyen (Königsberg 1642), till texten "Gott des Himmels und der Erden".

291 Sänd av himlens sol en strimma

   

1. Sänd av himlens sol en strimma,
Herre, över mödans dag...

Text: Oscar Ahlén 1934 (28 år), Britt G Hallqvist 1983 (69 år) [En annan bearbetning med delvis annan melodiform finns i 1986 års finlandssvenska psalmbok nr 467]

Musik: Heinrich Albert 1642 (38 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Till de yngsta psalmisterna i 1937 års psalmbok hörde Oscar Ahlén, som kom igång med sitt psalmskrivande ett par år före den jämngamle Frostenson. Liksom Frostenson fick han även uppleva följande psalmboksarbete och psalmboksutgivning. Men hans psalm bearbetades inte av honom själv utan av Hallqvist (däremot tillfogade han en vers till Hallqvists De skall gå till den heliga staden - tjänster och gentjänster, ni vet).

I sin originalform var denna psalm ganska "manligt" betonad. I andra strofen talades det t.ex. om "det som binder man vid man". Och "bröder, ur Guds kärlek ösen", hette det t.ex. i sista strofen. Dels skrevs ju psalmen skrevs i en tid då det fortfarande oftast var män som gjorde avlönade "dagsverkstimmar". Dels kanske psalmen frånsett detta i första hand var avsedd för just män. Den har ofta blivit omtalad som "Kyrkobrödrapsalmen", och den organisationen (som idag heter Svenska kyrkans lekmannaförbund) var länge mycket manligt dominerad.

Men psalmen har, inte minst i Britt G Hallqvists förtjänstfulla bearbetning, många kvaliteer som gör den omtyckt av många (även kvinnor). Några uttrycken har närmast blivit bevingade, t.ex. "Kraft till tjänst är tjänstens lön". Vardagsperspektivet och pregnansen, liksom den livfulla 1600-talskoralen, har gjort den sjungen även vid orgellösa tillfällen.

Som morgonpsalm är den t.ex. alls inte oäven.

447 Jesus, lär mig alltid tänka

1. Jesus, lär mig alltid tänka
på ditt kors, din svåra död
och din bittra pinas nöd.
Hjälp att jag min själ kan vända
till det kval, de djupa sår
där jag liv och hälsa får.

2. Låt mig se hur all din plåga,
all din nöd och ångestsvett
har min salighet berett,
när på korsets trä det hårda
som ett lamm du offrad var
och all världens synder bar.

3. Högfärd ur min själ...

Text: Haqvin Spegel 1694 (49 år), Karl-Gustaf Hildebrand 1979 (68 år)
Musik: Heinrich Albert 1641 (37 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Samma melodi som föregående psalm. Detta var tidigare (1819-1986) psalmbokens strofrikaste psalm (20 strofer) och är nog så än, fast den beskurits till endast 13 strofer. Däremot är den inte psalmbokens längsta - en annan passionspsalm, Det går ett tyst och tåligt lamm, med 8 dubbelt så långa strofer, kan numera göra anspråk på den "titeln". Men beskärningen har knappast gjort denna psalm mera sjungen - jag kan faktiskt inte påminna mej ett enda tillfälle under 28 års söndagliga kyrkbesök då talet 447 stått på nummertavlan.

Hildebrand inte bara förkortade psalmen, han bearbetade själva texten också. Och jag vet inte precis om anslaget "Jesus, lär mig alltid tänka" uttrycker detsamma som "Jesus, lär mig rätt betänka". Eller om det var så mycket vackrare eller lättbegripligare. Den klassiska strofen - passionshistorien i kortform - om att "Jude kyss och Petri eder, / Hanne list och Kaife trug / och Pilati rädda hug / med Herodi hala seder / sanna, att alls ingen man / uppå världen lita kan" (skriven på vita tavlan på Anderstorpsgymnasiet under en svensklektion inför påsken 2000) blev i alla fall snarast sämre. (Kolla själva).

Men sista strofens bönesuck är sig ganska lik:

Hjälp mig, Jesus, detta lära,
hjälp mig detta stadigt tro,
så får jag i själen ro.
Aldrig kan jag rätt dig ära
eller leva som jag bör,
om jag icke med dig dör.

H Spegel:

446 Dig, min Jesus, nu jag skådar

1. Dig, min Jesus, nu jag skådar,
när emot den stad du går,
som förödelsen snart når,
och du säger under tårar:
"O att du i dag fick se
vad som fred åt dig kan ge!"

2. Glädjen sig till alla sprider...

Text: Okänd svensk författare 1765, Christopher Dahl 1793 (35 år), Anders Frostenson 1978 (72 år)
Musik: Heinrich Albert 1641 (37 år)

Den här psalmen hade 1819-1986 anslaget "Vilken kärlek oss bevisad!" För 1986 års psalmbok förkortades och bearbetades den ganska kraftigt (och lycksamt!) av Anders Frostenson. Flera vändningar verkar helt nyskrivna, t.ex. "I vår vardag låt oss där / visa andra vem du är."

Det är en psalm för Stilla veckan (Jesus gråter över Jerusalem, rider in i Jerusalem och instiftar nattvarden) men också för meditationer under hela året. Heinrich Alberts vackra koral i moll passar som hand i handske till texten, och psalmen blir som en ouvertyr till nästa psalm i psalmboken, Jesus, lär mig alltid tänka, också den med Alberts melodi.

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Chr. Dahl: