1. En Fader oss förenar,
en herde och en fårahjord,
ett dop som alla renar,
ett frälsningens och livets ord,
en röst från tusen munnar,
en själ i allas röst,
ett bud som frid förkunnar,
en tro med evig tröst,
en kärlek och en längtan
och samma mål till sist:
ett slut på allas trängtan,
ett liv i Herren Jesus Krist.
2. Så går vi med varandra
i bön och hopp vår pilgrimsgång
och sjunger där vi vandrar
det frälsta Sions segersång.
I mörker och i fara,
i trångmål och i nöd
trygg skådar Jesu skara
mot evig morgons glöd.
Från kors, från grav vi ilar
med saligt lov och pris
till evig sabbatsvila
i Guds, vår Herres, paradis.
Text: Bernhard Severin Ingemann 1843 (54 år) "Igennem nat og traengsel", Edvard Evers 1902 (49 år).
Musik: 1400-talet Hans Kugelmann 1540 (45 år), alt. Ludvig Mathias Lindeman (v. 1 får då avslutas: "ett liv i Jesus Krist" och v 2: "i Herrens paradis").
Denna vackra psalm av Sorö-lektorn Ingemann verkar otroligt nog inte finnas med i den senaste danska psalmboken (2002). [Fel: den finns om än med annan melodi och på annat versmått och börjar Igennem nat og traengsel, anm. 11/4 2016]. Men här i Sverige har den haft en stark ställning under 1900-talet och gärna sjungits som avslutningspsalm.
Psalmens första strof utgår ifrån Efesierbrevet 4:3-6, där Paulus skriver: "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom ni en gång kallades till ett och samma hopp. En är Herren, en är tron, ett är dopet, en är Gud och allas fader, han som står över allting, verkar genom allt och finns i allt."
Med tanke på andra strofen kunde psalmen mycket väl ha placerats under rubriken "Pilgrimsvandringen", precis som författarens mest kända psalm Härlig är jorden.
B S Ingemann:
