121 När juldagsmorgon glimmar

1. När juldagsmorgon glimmar,

jag vill till stallet gå.

//: Guds Son i nattens timmar

där vilar uppå strå ://

2. Välkommen hit till jorden

i signad juletid!

//: Du är vår konung vorden

som ger oss ljus och frid ://

3. Till dig vårt lov vi höjer,

du barn i krubban där,

//: och våra knän vi böjer

för dig, o Jesus kär ://

Text: Abel Burckhardt 1845 (40 år), övers. 1851 (G Berggren?), bearb. 1906

Musik: Okänd (tysk före 1819)

Detta är en julsång som mycket länge sjungits i Sverige, ända sedan folkskolläraren G Berggren i Kalmar lät trycka den i Jönköping (i nr 13-14 1851 av Andelig Örtagård för barn). Den togs fem år senare även med i Betty Ehrenborg-Posses Andliga sånger för barn, häfte II (1856) och har ofta felaktigt tillskrivits henne.

Vad beträffar stroferna 2-3 skiljer psalmbokens version sej ganska betydligt från den äldre söndagsskolversionen. Den nyare versionen publicerades 1906 i Sjung svenska folk, men vem som har gjort den är inte känt (Alice Tegnér?). Den fysiska rörelsen i första strofen ("till stallet gå") kompletteras här i sista strofen med "våra knän vi böjer". Talet om synd är borta och sången har mer lovsångskaraktär.

Melodin är tysk och känd åtminstone sedan 1819, då den användes i Jena till texten Wir hatten erbaut. (Samma sång sjöngs 1949 då den västtyska författningen antogs). Melodin användes även av Johannes Brahms i Akademisk festouvertyr.

184 Jesus kär, var mig när

1. Jesus kär,
var mig när
och livets väg mitt hjärta lär.
När dagen gryr,
när natten skymmer,
Jesus kär,
var mig när.

2. Håll du mig
tätt vid dig
och jämna för min fot din stig.
I glädjen och
i sorgen lika,
håll du mig
tätt vid dig.

Text: Lina Sandell 1888 (56 år), jfr Stora Nätpsalmboken nr 400!

Musik: Tysk 1800-talet, alt. Henry Weman 1937 (40 år)

Denna sång trycktes tillsammans med flera andra älskade sandellsånger, bl.a. Jesus för världen, för första gången i 11:e upplagan Stockholms Söndagsskolförenings sångbok år 1888. Annars skrev ju Lina Sandell de flesta av sina sånger i ganska unga år, på 1850- och 1860-talen, men hon upplevde något av en "andra blomstringsperiod" som författare i slutet av 1880-talet, då ofta med inriktning på just sånger för barn och ungdom.

Psalmen är en enkel bönesång, som flera generationer har lärt sej utantill. Sången hör f.ö. till det fåtal som fanns med i nästan alla samfunds sångböcker redan före 1986. Men den räknas inte längre till den självklara "barnpsalmsrepertoaren" och inte heller sjungs den lika ofta av de vuxna. Att "mig" och "dig" i v. 2 så tydligt rimmar på "stig" har kanske bidragit till att sången upplevs lite ålderdomlig. Men annars känns den fortfarande innerlig och lika användbar morgon som kväll, eller "Under dagen" som rubriken i psalmboken nu lyder. I både gryning och skymning, i både glädje och sorg vill vi vara nära Jesus.

När sången första gången kom med i psalmboken, 1937, berövades den först sin väl insjungna melodi och fick istället (i 1939 års koralbok) en koral av domkyrkoorganisten i Uppsala, Henry Weman. Men folk fortsatte även inom Svenska kyrkans kretsar att gladeligen sjunga den melodi som nu äntligen fått hemortsrätt också i psalmboken. Jag tror faktiskt aldrig att jag en enda gång hört Wemans melodi sjungas, fast den egentligen inte heller är så dum, särskilt inte framförd i 4-stämmig kör.

Lina Sandell: 

246 Här en källa rinner

1. Här en källa rinner,
säll den henne finner!
Hon är djup och klar,
gömd men uppenbar.

2. Andens törst hon släcker
och i hjärta väcker
frid och stilla ro,
kärlek, hopp och tro.

3. Ja, uti dess flöden
gives bot mot döden.
I dess friska flod
blir min vilja god.

4. Du Guds kärleks källa,
du skall evigt välla,
evigt hälsosam
skall din flod gå fram.

Text: William Cowper 1772 (41 år), Betty Ehrenborg-Posse 1854 (36 år), Emanuel Linderholm 1920 (48 år)

Musik: Engelsk 1800-talet

Denna psalm är en av de endast tio psalmer i nuvarande psalmbok som även före 1986 förekom i alla de psalmbokssamverkande samfundens sång- och psalmböcker. Men nästan varje samfund hade sin egen textversion, inalles tio versioner! Man enades om att behålla Linderholms version från 1937 års psalmbok, trots att den egentligen ligger ganska långt från originalet, och även från Betty Ehrenborg-Posses svenska översättning. Förmodligen uppskattades den helt enkelt för att den var så kort - i motsats till en del av de övriga versionerna!

Vad gäller det bibliska käll-materialet kan jag hänvisa till vad jag skrev om Bo Setterlinds psalm Guds källa har vatten tillfyllest. Men för Cowper stod ett annat bibelord i centrum, det som står hos profeten Sakarja 13:1: "Den dagen skall en källa rinna upp, som renar Davids hus och Jerusalems invånare från synd och orenhet." Det tolkade Cowper utan tvekan som syftande på Jesus´ försonande blod, det som utgöts på korset. Hans psalm publicerades första gången i Conyers´ Collection of Psalms and Hymns (1772). Den översattes till svenska första gången av Betty Ehrenborg-Posse för andra häftet av hennes Andeliga Sånger för barn (1854). Men den finns som sagt sedan dess i ett otal versioner, t.o.m. med olika versmått.

Den som - på goda grunder - misstänker att liberalteologen Linderholm helt enkelt ville göra sej av med de många verser om Jesus´ blod som finns i Cowpers original (och även Betty Ehrenborg-Posses översättning), bör dock notera att just Linderholm med en fin bearbetning såg till att passionspsalmen O huvud blodigt, sårat kom med i psalmboken 1937. Där det inte precis saknas referenser till blod, frälsande blod t.o.m.

William Cowper:

698:2 Helig, helig, helig Herre Gud Sebaot (Sanctus)

Fasteserien:
 


Helig, helig, helig,
Herre Gud Sebaot.
Himlarna och jorden 
är fulla
av din härlighet.
Hosianna i höjden!
Välsignad vare han 
som kommer
i Herrens namn!
Hosianna i höjden!