Visar inlägg med etikett Landstad Magnus Brostrup. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Landstad Magnus Brostrup. Visa alla inlägg

fredag 19 februari 2010

321 Det dukas i himlarnas rike ett bord


Alt dalakoral (OBS finns ej till just denna psalm i 1986 års psalmbok):


1. Det dukas i himlarnas rike ett bord
för heliga, saliga gäster.
De komma i skaror från söder och nord,
de samlas från öster och väster.
Säll den som har rum i Guds rike.

2. Gud give jag vore, och alla med mig,
bland himmelens tecknade skara.
Gud tage oss nådigt i höjden till sig,
att oss ifrån domen bevara.
Säll den som har rum i Guds rike.

3. Där glömmer jag korset på jorden jag bar
och smärtan och tärande sorgen.
Där klarnar den gåta som dunkel mig var,
där dagas den rätta Guds morgon.
Säll den som har rum i Guds rike.

4. Guds härlighet strålar i himlarnas sal
och helgonens lovsånger tona.
Där bära Guds kämpar från stridernas dal
för eviga tider sin krona.
Säll den som har rum i Guds rike.


(En mer fullständig version finns i Stora Nätpsalmboken 913).
Musik: Nordisk folkmelodi 1624, jfr versionen i 1697 års koralbok nr 214!

En psalm om det stora gästabudet som Jesus berättar om i Lukasevangeliet 14:15-24. Anslaget påminner i originalet om Mandis Sandberghs "De kommer från öst och väst", och är hämtat från Jesusorden i avsnittet just innan, Lukasevangeliet 13:29: "Och människor skall komma från öster och väster och från norr och söder och ligga till bords i Guds rike."

Psalmen trycktes första gången i Landstads Kirke-Psalmebog 1861. J A Eklund översatte psalmen till svenska. Hans översättning publicerades i Psalm och Sång 1910 och sedan i Nya Psalmer 1921, men den togs inte med i 1937 års psalmbok.

Landstad skrev 1858 så här: "För mig går det så, att när vi kommer tillsammans för att tillbedja, sjunger vi helst en botpsalm. Jag tror också att vi gör rätt i detta, så länge vi är här i denna världen." Och varje strof i originaltexten till ovanstående psalm slutar med den botfärdiges bön, en version av den s.k. Jesus-bönen: "Förbarma dig över oss, Jesus."

J A Eklund valde att som omkväde istället använda en av Jesus´ bordsgrannars replik: "Säll den som har rum i Guds rike." Det må då vara. Men när de ursprungliga v. 2-3 helt uteslöts då psalmen togs in i 1986 års psalmbok (jfr Stora Nätpsalmboken), förlorades mycket av psalmens "fröjda er med bävan"-karaktär (jfr Psaltaren 2:11). Som annars förstärkts av den sublima mollmelodi som är känd från botpsalmen Vart flyr jag för Gud och hans eviga lag.

Jag hoppas att de uteslutna stroferna kan återkomma vid en framtida psalmboksrevision - men risken är väl att psalmen då istället utesluts helt. Det är inte riktigt tidsenligt att antyda en risk att gå evigt förlorad:

Dit kommer ej den, som sitt eviga väl 
vill köpa med tanke och vilja, 
som menar sig själv kunna frälsa sin själ 
och själv sig från synderna skilja. 
Säll den som har rum i Guds rike! 

Men ordet om nåden det kallar oss än 
och ljuder med makt över landen. 
Ack, må vi då skynda oss, kvinnor och män, 
när kallelsens tid är förhanden! 
Säll den som har rum i Guds rike!


Landstad:

torsdag 18 februari 2010

424 Jag höja vill till Gud min sång



1. Jag höja vill till Gud min sång
ännu en gång
ur dessa jordens dalar.
Min Herre Kristus hämtar mig
snart hem till sig
i himlens höga salar.
Vid blixtens ljus
och vågens brus
jag hör hans pris
på annat vis,
när Guds basuner tala.

2. När fikonträdet skjuter blad...


Text: Magnus Brostrup Landstad 1861 (59 år), Edvard Evers 1902 (49 år), Jan Arvid Hellström (40 år)

- en fullständigare och nyare översättning med nykomponerad melodi finns i Stora Nätpsalmboken.
Musik: Världslig visa Wittenberg 1533, jfr 1697 års koralbok nr 280

alt. norsk melodi - 

hör Ivar Kleives version av den
:


Alt. dansk koral:


[Av upphovsrättsliga skäl kan varken musiken eller resten av texten publiceras här än]

M B Landstad:


En ovanligt glad psalm om Kristi återkomst (åja, allvaret saknas inte heller!). Den är av tradition placerad bland adventspsalmerna, ämnad för Andra söndagen i advent (om fikonträdet som skjuter blad o.s.v.), men kan lika gärna sjunga mot kyrkoårets slut.

Melodin trycktes i Klugs sångbok i Wittenberg 1535, till texten Mag ich Ungluck nicht widerstan. I Norge sjungs psalmen på en annan, mer durbetonad melodi.

Psalmen var den norske teologiprofessorn Ole Hallesbys (1879-1961) älsklingspsalm, som på hans önskemål sjöngs för honom på dödsbädden. (Källa: Ole Hallesby, biografi utgiven på svenska på EFS-förlaget 1962)

söndag 14 februari 2010

631 Jag vet mig en sömn





1. Jag vet mig en sömn i Jesu namn,
när döden mitt timglas tömmer.
Mig redes en bädd i jordens famn,
så moderligt den mig gömmer.
Min själ är hos Gud i himmelrik
och där sina sorger glömmer.

2. Jag vet mig en afton full av ro...


Text: Magnus Brostrup Landstad 1851 (49 år) "Jeg vet meg en søvn i Jesu navn", sv. övers. Oskar Wågman 1911 (62 år), Viola Renvall 1980 (75 år), ngt bearb.
Musik (inkl. sats): Christoph Ernst Friedrich Weyse 1826 (54 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]


M B Landstad:

C E F Weyse: