167 Gud låter sina trogna här

Folklig koral (OBS finns ej i psalmboken!):


1. Gud låter sina trogna här
allt gott av nåd erfara.
Och budskap om hans kärlek bär
mång tusen änglars skara...

Text: v. 1-4 Georg Reimann d. 1615 "Aus Lieb lässt Gott der Christenheit", sv. övers. och kompl. v. 5 Jesper Svedberg 1694 (41 år) "Gud låter här sin christenhet", bearb. Johan Olof Wallin 1816 (37 år), Anders Frostenson 1979 (73 år)

[För en lättare bearbetning i närmare anslutning till Wallins version, se Stora Nätpsalmboken nr 360. För en friare omdiktning av psalmen, se SvPs1986 nr 483]

Musik: Tysk folkvisa / Martin Luther 1533 (50 år)

Denna psalm har länge varit stående "Mikaelipsalm" och förekommer nu i fjärde svenska psalmboken på raken, fast i en bearbetad version version - eller rättare sagt i två (se även Guds änglar är hans sändebud). Den är till största delen skriven av retorikprofessorn i Königsberg, Georg Reimann, men slutversen är tillfogad av Jesper Svedberg och alltsammans bearbetat av Wallin och Frostenson (resp. Hartman).

Istället för Reimanns/Svedbergs i varje vers upprepade "Nu är de helga änglars dag" gjorde Wallin ett slags kyrklig ålderstrappa, där änglarna sägs följa oss från "vår barndomsdag", "vår ungdomsdag", "på ålderns dag", "på dödens dag" allt intill "den stora dag / som vi med fröjd förbida". Frostenson behöll den (men inte Hartman).

J Svedberg:

333 Änglarna sjunger i himlen

1. Änglarna sjunger i himlen.
Halleluja!
Glädjen blir stor när Guds Ande väcker

och styrker vår tro.
//: Halleluja, halleluja! ://

2. Änglarna sjunger i himlen...

Text och musik: Paolo D Sosa 1958 (25 år). Sv. övers. Britt G Hallqvist 1984

[Av upphovsrättsliga skäl kan noterna och resten av texten inte publiceras här än]

Här har vi en av psalmbokens ganska få utomeuropeiska psalmer, en från Argentina i Sydamerika. Både text och musik är komponerade av Pablo D. Sosa 1958. När 1986 års psalmbok kom ut angavs psalmen vara skriven 1980, men den var alltså betydligt äldre (och psalmisten betydligt yngre) än så! 

Originaltonarten är F-dur, vilket gör att det sista "hallelujat" börjar ända uppe på tvåstrukna F, vilket nog i förstone kan te sej ansträngande för en normal "allsångare". Men författaren/kompositören ville verkligen fullt avsiktligt se till att hela församlingen (inte bara sopranerna/tenorerna) skulle utstöta ett litet glädjetjut just där. Och så slipper man gå ända ner till A i ostrukna oktaven (som barnröster helst ska slippa). Så testa gärna originaltonarten i nästa gudstjänst)!

Författaren/kompositören är född 1933, är både präst och musiker, och har varit lärare vid ett ekumeniskt teologiskt seminarium i Buenos Aires i Argentina. Psalmen översattes till svenska av Britt G Hallqvist 1984 och kom alltså direkt in i psalmboken utan att först ha varit med i Psalmer och Visor 76/82 eller liknande. 

Texten alluderar på den "glädje i himmelen" som Jesus talar om t.ex. i Lukasevangeliet 15, när det handlar om syndares omvändelse. Någon petimeter har påpekat att det aldrig i bibeln uttryckligen står att de okroppsliga änglarna verkligen kan sjunga (det lär överallt stå att ängeln eller änglaskaran "sade" något, aldrig att de "sjöng"), men å andra sidan uttrycks heller aldrig motsatsen, alltså att änglarna inte kan sjunga.

Så vi sjunger Sosas/Hallqvists psalm - med glädje.

483 Guds änglar är hans sändebud

1. Guds änglar är hans sändebud
av eld och vind och ande,

en himmelsk här av liv och ljus,

som glimmar genom natten...

Text: Olov Hartman 1978 (72 år), efter Georg Reimann senast 1615 (45 år) "Aus lieb lässt Gott der Christenheit", jfr SvPs1986 nr 167 "Gud låter sina trogna här"
Musik: Tysk folkvisa / Wittenberg 1533
[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

När Olov Hartman gjorde denna travesti på eller modernisering av Georg Reimanns änglapsalm, behöll han egentligen bara näst sista raden: "Heut ist der lieben Engel Tag" ("Det är Guds änglars dag idag"), som även Jesper Svedbergs behöll i den första svenska översättningen i 1695 års psalmbok. (Wallin gjorde raden olika i varje vers för att spegla människans olika åldrar). Och temat, förstås. Men i övrigt är det, kan man säga, en äkta Hartman-psalm.

Själv har jag nog som kantor haft mest glädje av sista strofens förhoppningsfulla ord: "Är sången svag, tycks bönen stum / och glesnar Guds församling, / hör, templet är av änglar fullt, / som lovar Gud trefaldig. / Så sjung med dem till Guds behag..."

Annars tycker jag nog egentligen att den gamla svenska versionen (Svedbergs/Wallins alltså) är bättre - men p.g.a. Frostensons rätt svaga bearbetning har Hartman-psalmen tagit över alltmer på Den helige Mikaels dag. Man sjunger ju inte gärna båda även om båda finns i psalmboken - eftersom de har samma koral! Innehållsligt och språkligt är de dock så pass olika att de gott skulle kunna sjungas var för sej.

613 Inför Guds himlatron

Alt. koral:

1. Inför Guds himlatron
sjunger hans änglakör,
spelar orkestern opp,
aldrig musiken dör.

2. Ängelen Mikael...

Text: Britt G Hallqvist 1958 (44 år)
Musik: Lars Edlund 1958 (36 år), alt. mel ovan av Andreas Holmberg, till barnkören Mikaelikören i Rengsjö k:a inför den helige Mikaels dag 2009 (39 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna till Edlunds melodi eller resten av texten publiceras här än]