466 Nu låt oss fröjdas med varann

1. Nu låt oss fröjdas med varann,
att Jesus Kristus seger vann.
Hans gudom nu är uppenbar...

Text: Fornkyrklig latinsk hymn "Aurora lucis rutilat", sv. övers. 1594 "Sigh frögde nu hwar Christen man", Johan Olof Wallin 1818 (39 år), Göran Bexell 1983 (40 år)
Musik: Johann Crüger 1640 (42 år), jfr 1697 års koralbok nr 230

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Denna glada påskpsalm har funnits på svenska i över 400 år, sedan slutet av 1500-talet, och varit med i fyra officiella rikspsalmböcker på raken. Inte illa! Däremot är den tydligen inte av Ambrosius, som man länge trodde (i så fall skulle den ha haft mer än 1600 år på nacken!). Men gammal är den verkligen - en ursprungligen latinsk hymn med det vackra anslaget Aurora lucis rutilat, jfr Orlando di Lassos tonsättning nedan:




Litteraturdocenten och författaren Göran Hägg tycker tydligen att det nuvarande anslaget "Nu låt oss fröjdas med varann" låter ekivokt. Det måste ligga i betraktarens öga (eller öra). Själv tycker jag att det låter glatt och inkluderande på ett sätt som passar bra vid påsken (mindre bra i sängkammaren, förstås). Det gamla anslaget (jfr "Var man må nu väl glädja sig") låter ju i nutida öron (knappast i dåtidens, jfr vår egen användning av ordet "man" som pronomen) som om det exkluderade alla kvinnor från påskens glädje. Så det var naturligtvis helt rätt att byta ut det, och Göran Bexell bearbetade den här psalmen precis lika flyhänt och skickligt som föregående.

I 1695 års "karolinska" psalmbok lyder psalmen så här:

Sigh frögde nu hwar Christen man,
at Jesus Christus seger wann:
och hans Gudom wardt uppenbar,
såsom en Morgonstierna klar.

Thet war så skrifwit i Guds lagh:
han upståå skulle på tredie dagh,
han hade lidit hårdan dödh
och frälsat oss af dödsens nödh.

Men grafwen blev bewarad så,
han skulle ingalund upståå:
ther halp hwarken wakt eller wård,
han gick igenom stenen hård.

Helwetet hafwer mist sin krafft,
Satan hafwer nu ingen macht:
ty Christus är upstånden wist,
såsom han sielfwer sade sidst.

Thess tackom wij tigh, Jesu kär,
som från döda upstånden är:
låt oss wara thess wärdige
medh tigh upståå rättferdige!

Jag är tacksam att Göran Bexell 1983 la in de två orden "av nåd" i näst sista raden.

J Crüger:

478 Du morgonstjärna, mild och ren

EN ANDLIG BRUDVISA OM DEN TROENDE SJÄLENS FÖRENING MED KRISTUS, SIN HIMMELSKE BRUDGUM

1. Du morgonstjärna, mild och ren,
Guds nåds och sannings klara sken
som strålar över landen.
Du Davids Son av Jakobs släkt,
mot dig, mot dig min famn är sträckt.
Jag är din brud i Anden.
Ljuvlig, 
ljuvlig,
hög och härlig,
blid och kärlig,
utan like:
se till mig ifrån ditt rike!

2. Du pärla skön av himmelrik...

Text: Philipp Nicolai 1599 (43 år) "Wie schön leuchtet der Morgenstern" fritt efter Psalt. 45, sv. övers. Petrus Jonae Angermannus 1604 (45 år) "Så skön lyser den Morgonstjärn´, bearb. Johan Ludvig Runeberg 1857 (53 år), Britt G Hallqvist 1982 (68 år), jfr Stora Nätpsalmboken nr 356!
Musik: Philipp Nicolai 1599 (43 år) - "koralernas drottning"

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Oscar Lövgren skriver (Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 450f): "Det berättas att författaren en morgon - det var under den stora pestens tid - var mycket nedstämd till sinnes. Men plötsligt vändes hans tankar bort från död och trångmål till Frälsarens kärlek och himmelrikets salighet. Han började skriva på denna sin psalm och gick så helt upp i detta arbete att han glömde allt omkring sig och kom till middagen fyra timmar senare än vanligt. Men så hade han också åstadkommit en psalm av bestående värde. Den svenska översättningen utfördes av Petrus Jonae Angermannus i En Christlig Brwdasång, tryckt i Rostock 1604. Den översattes till ett bröllop. I Tyskland har psalmen använts dels som bröllops- och nattvardspsalm, dels som dödsberedelsepsalm. I 1695 års psalmbok infördes den under julpsalmerna. I södra Sverige blev det vanligt att den sjöngs på juldagen, medan offrandet för det lägre prästerskapet och kyrkobetjäningen skedde. Och allmogen ansåg sig på många orter inte rätt ha firat sin juldag, om den inte fått sjunga denna psalm. Denna text bearbetades av Johan Ludvig Runeberg för Förslag till Svensk Psalmbok 1857. I Förslag till reviderad psalmbok 1911 fick texten ytterligare justering. Melodin, kallad "koralernas drottning", trycktes samtidigt med texten och tillerkännes Nicolai, även om vissa delar av den finns i en melodi till en psaltarpsalm från 1538. (Emil Liedgren: Vox angelica, 1917)."

P Nicolai:

552 O Jesus Krist, i dig förvisst

1. O Jesus Krist,
i dig förvisst
mitt enda hopp jag äger.
Till dig jag ber.
Min nöd du ser...


Text: Hans Christensen Sthen 1591 (47 år) "Du Herre Krist min Frelser est", sv. övers. Johan Olof Wallin 1816 (37 år), Anders Frostenson 1976 (70 år)
Musik (inkl. sats): Erik Gabriel von Rosén 1832 (57 år), sedermera bearb. till 3-takt av dåv. komministern i Hanebo, Hjalmar Berner.

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Denna psalm publicerades första gången i skriften "En liden Vandrebog" 1591. Sigfrid Aronus Forsius översatte psalmen till svenska och den trycktes 1614 i hans "Andeliga Psalmer och Wijsor". I Forsius´ översättning togs den också in i den karolinska psalmboken 1695. I Wallins "Förslag till Svensk Psalmbok 1816" hade Wallin överarbetat psalmtexten, och i denna form infördes den i både 1819 års och 1937 års psalmböcker.

För 1986 års psalmbok gjorde dock Anders Frostenson en översättning direkt från det danska originalet, och därigenom blev psalmen mycket mer användbar också i vår tid. Den har väl inte blivit direkt folkkär, men jag minns att den sjöngs åtminstone en gång under min studietid i Lund, i S:t Laurentii kyrka.

Koralen är riktigt, riktigt fin, närmast i folkviseton. Det intrycket förstärktes nog när komminister Berner i Hanebo (Hälsingland) någon gång under 1800-talet omarbetade den till tretakt. Psalmen som helhet är väl värd att återupptäckas och sjungas.

E G von Rosén:

Hans Christensen Sthens emblem: