1. Glad jag städse vill bekänna:
jag är döpt i Jesu namn!
Ingen tillflykt är som denna,
öppen står min Faders famn.
Ringa jordens skatter väga
mot det ena, att få äga,
klädd i dopets helga skrud,
nåd och barnaskap hos Gud.
2. Synden skall mig ej fördöma:
jag är döpt i Jesu namn.
Fadern all min skuld vill glömma,
föra till den trygga hamn
där mitt hjärta rening vinner
och min själ hugsvalan finner.
Mig i Jesu dyra blod
skänkes frihet, kraft och mod.
3. När jag frestas, vill jag svara:
jag är döpt i Jesu namn.
Honom vill jag trogen vara,
vill ej ryckas ur hans famn.
Han från synden ren mig tvagit
och mig till sin egen tagit.
Honom jag, som han mig bjöd,
följa vill i liv och död.
4. Dopets nåd mig ger i tiden
stöd och fäste för min tro,
skänker hopp att efter striden
i Guds himmel finna ro.
När min blick, mitt hjärta brista,
vill jag säga i det sista:
Jag är döpt i Jesu namn.
Fader, tag mig i din famn.
Text: Erdmann Neumeister 1705 (34 år) "Lasset mich voll Freuden sprechen", Johan Alfred Eklund 1910 (47 år), 1914 och 1917. Jfr den lätt bearbetade versionen i Stora Nätpsalmboken nr 182 "Glad jag ständigt vill bekänna".
Musik: Wolfgang Wessnitzer 1661 (32 år) - lyssna även till koralen på Dopguiden!
[Det återstår några få år av copyrighten på Eklunds översättning, men Projekt Runeberg har nyligen publicerat den på nätet utan särskilt tillstånd, med uppmaning till rättsinnehavare att höra av sej med ev. invändningar. Jag går på prejudikat och gör sammalunda]
Här har vi en rejäl doppsalm, som alltsedan 1986 dråpligt nog står både i den lutherska kyrkans psalmbok och i baptisternas Psalmer och sånger och i pingstvännernas Segertoner. Underliga äro Herrens vägar.
Satsen "Jag är döpt i Jesu namn!" (orig. "Ich bin ein getaufter Christ!") upprepas från början i varje strofs andra rad, som en lösen eller ett glädjerop. Men i fjärde och sista strofen kommer utropet istället i näst sista raden, och bildar psalmens avslutning tillsammans med bönen: "Fader, tag mig i din famn!"
Psalmen trycktes första gången i samlingen Evangelischer Nachklang, das ist, Neue geistreiche Gesange uber die ordentlichen Sonn- und Festtags-Evangelia aufs ganze Jahr 1718 och översattes till svenska 1910 av Johan Alfred Eklund, som dock bearbetade den ganska mycket i psalmboksförslagen 1914 resp. 1917.
E Neumeister:
