Visar inlägg med etikett Lindman Lars. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lindman Lars. Visa alla inlägg

fredag 19 februari 2010

336 Gud trefaldig, stå oss bi




*Gud trefaldig, stå oss bi
och låt oss ej fördärvas.
Gör vår själ från synden fri.
Låt himlen av oss ärvas.
Styrk oss, att vi med din kraft...




Text: 1400-talet, Martin Luther 1524 (41 år) "Gott der Vater wohn uns bei", övers. 1567, Johan Olof Wallin 1816 (37 år), Lars Lindman 1980 (69 år).
För en alternativ textversion, se Stora Nätpsalmboken nr 51. 
Musik: Medeltida processionssång/Wittenberg 1524, jfr 1697 års koralbok nr 189, jfr även J S Bachs version (BWV 748)


[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten återges här än]

Detta är en klassisk Luther-psalm utifrån medeltida förebilder, bl.a. följande mariabön som återfinns i en skolordning från 1480:

Sankta Maria, steh uns bei,
so wir sollen sterben.
Mach uns aller Sünden frei
und lass uns nicht verderben.
Vor dem Teufel uns bewahr,
reine Maid Maria,
hilf uns an der Engel Schar,
so singen wir Halleluja.
Alla Propheten, die stehn uns bei u.s.w. 
(återgiven efter Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 399)

Luthers version, som bestod av tre liklydande strofer, där dock personerna i treenigheten apostroferades i tur och ordning ("Gott der Vater", "Jesus Christus", "Helig Geist"), trycktes tillsammans med melodin 1524 i Johann Walters Chorgesangbuch. En svensk översättning, "Herre Gudh Fader stat oss bij!", trycktes 43 år senare i "Then Swenska Psalmeboken" (1567) och infördes även i 1695 års psalmbok.

För 1816 års psalmboksförslag bearbetade Johan Olof Wallin psalmen, men behöll då formen med en strof för varje gudomsperson ("Gud vår Fader statt oss bi", "Jesus Christus statt oss bi", "Helge Ande, statt oss bi"). Men när 1819 års psalmbok kom ut, hade han dragit samman psalmen till en enda vers med anslaget "Gud trefaldig, statt oss bi".

Psalmen rekommenderades och användes länge som stående inslag i konfirmationsgudstjänster - vilket jag själv varit med om så sent som på 1980-talet! Men trots att den bearbetades språkligt och togs med även i 1986 års psalmbok har dess användning drastiskt sjunkit, och jag vet inte om någon präst under 2000-talet ens kommit på idén att använda den vid någon konfirmation, eller för den delen någon annan gång. (Kommentera gärna saken nedan!).

M Luther:

torsdag 18 februari 2010

405 Hur fröjdar sig i templets famn




MORGONOFFER I HELGEDOMEN

1. Hur fröjdar sig i templets famn
mitt hjärta och min tunga!
Hur ljuvligt att den Högstes namn
ibland hans folk lovsjunga...


Text: Johan Olof Wallin 1813 (34 år) efter Psalt. 92, bearb. Lars Lindman 1980 (69 år)
Musik: Burkhard Waldis 1553 (63 år), jfr Haeffners koralbok nr 326!

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]


Ännu en helg och gudstjänst-psalm med inspiration från Psaltaren, till en av Burkhard Waldis klämmigaste psalmmelodier, tryckt i "Der Psalter" 1553 till texten "Herr Gott, wann du dein Volk Zion". Texten trycktes första gången 1813 i andra häftet av Franzéns och Wallins "Prof-Psalmer" och hade då rubriken "Morgonoffer i helgedomen". 

Att Lars Lindman förkortade psalmen jämfört med 1819 och 1937 har gjort den klart användbarare, och jag vet mej ha sjungit den åtminstone en gång i Luleå domkyrka. Annars har nog psalmen hamnat lite i bakvatten på senare år. Eventuellt upplevs den som en lite självgod deklaration av "de trogna" kyrkbesökarna. Men, som sagt, den är helt bibelgrundad och Waldis´ koral är i mitt tycke en av de finaste vi har.

Wallin:

414 Så långt som havets bölja går




1. Så långt som havets bölja går
och solen strålar sänder,
varhelst ett mänskohjärta slår...



Text: Carl Wilhelm Skarstedt 1861 (46 år), Lars Lindman 1980 (69 år). Se även Stora Nätpsalmboken nr 216 som har med alla fyra verserna!
Musik: Severus Gastorius o 1675 (28 år) efter koral av Werner Fabricius 1659 (26 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte återges här än]


Den originelle prästen och professorn i kyrkohistoria (som bl.a. en långfredag predikade över ämnet "Galgfågeln som blev en paradisfågel") har nog lämnat sitt varaktigaste intryck i vår kyrka genom ovanstående frejdiga missionspsalm som först publicerades anonymt i "Christliga Missions-Sånger" 1861, därefter med författarens namn i Sionstoner 1889, i Nya Psalmer 1921 och slutligen i 1937 års psalmbok. 

Den är dock numera (sedan 1986) halverad jämfört med originalet och har därmed mist mycket av just sin originalitet. Däremot har den kanske blivit mer användbar som slutpsalm - som en slags "slutfanfar" - även om jag bara kan påminna mej att jag hört den sjungas en gång, nämligen i Skellefteå landsförsamlings kyrka våren 1990 under kyrkodagar med professor Carl Fredrik Wislöff från Norge som inbjuden talare.

Lars Lindman gjorde faktiskt sista versen något mer evangelisk genom sin utmärkta bearbetning från 1980. Där Skarstedt skrev att Kristus vunnit rättfärdighet "åt de sina" skriver Lindman att han vunnit den "åt hela världen", men båda är överens om att det är "i tron" som hans folk har fått "frid av hans barmhärtighet".

Melodin är den friska koral av den unge Gastorius som före 1986 mest användes till sommarpsalmen "En vänlig grönska".

C W Skarstedt:

449 Jesus, dig i djupa nöden







1. Jesus, dig i djupa nöden
dina egna överger.
När du går för dem i döden
vågar de ej följa mer.
Också jag, som du har vunnit
med ditt blod, som för mig runnit,
frestas lätt att liksom de
fegt min Herre överge.

2. Vem var den som dig förrådde
trots all kärlek som han fått...

Text: Frans Michael Franzén 1812 (40 år), 1817, Lars Lindman 1980 (69 år), jfr denna version.
Musik: Svensk 1676

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]


En mindre ofta sjungen psalm - kanske längden avskräcker - men som meditations- och läsepsalm mycket passande under passionstiden. Den handlar om lärjungarnas svek, och om våra egna. Och om Frälsarens trofasthet. Lars Lindmans lätta bearbetning har inte överflyglat det i bästa mening franzénska i psalmen.

Slutstrofen har dock diskuterats: "Men du ock den fallne åter / med din blick upprätta kan, / den som liksom Petrus gråter, / och dig älskar så som han." Borde det inte ha stått: "Liksom Petrus den då gråter, / får dig hjärtligt kär som han"? Eftersom Petrus ju inte började gråta förrän han, efter sin grova förnekelse, såg Frälsarens outsägligt kärleksfulla blick. 

Nu verkar det faktiskt nästan som om Jesus bara kan upprätta särskilt gråtande och kärleksfulla förnekare. Har jag fattat Franzén och Lindman fel?

F M Franzén:
Frans Michael Franzén porträtterad 1823 av Johan Gustaf Sandberg

onsdag 17 februari 2010

519 Stilla jag min blick vill fästa



1. Stilla jag min blick vill fästa,
Herre Jesus, blott på dig,
viss om att du vet mitt bästa,
du som trofast hjälper mig...




Text: Johan Olof Wallin 1818 (39 år), Lars Lindman 1981 (70 år), jfr Stora Nätpsalmboken nr 738
Britt G Hallqvist 1983 (69 år)
Musik: Svensk 1694/95

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här]


Med rubriken "Den stilla gudaktigheten" trycktes denna psalm i Stockholms-Posten den 14 november 1818 och tillhör alltså de senast skrivna psalmerna i 1819 års "wallinska" psalmbok (det sista provisoriska psalmboksförslaget kom 1816). Den betonar ett aktivt kristenliv i det tysta, utan alla åthävor eller braskande självberöm.


J O Wallin:

526 Att be till Gud han själv oss lär




1. Att be till Gud han själv oss lär.
En utväg i vår nöd det är.
Den som med troget hjärta ber,
blir hörd av Gud som hjärtat ser.
Kan någon...



Text: v. 1-2 Okänd svensk författare 1767
v. 3-6 Johan Olof Wallin 1816 (37 år), Lars Lindman 1981 (70 år)
Musik: Leipzig 1539, jfr J.S. Bachs koralförspel, BWV 636.


Detta är en kraftfull böneundervisning, ursprungligen med anslaget "Tig Herren Gud att bedja böd", vars två första verser, av okänd författare, publicerades 1767 i den s.k. "Prof-Psalmboken". Nästan ett halvsekel senare bearbetades verserna av Johan Olof Wallin, som också tilldiktade verserna 3 till 6.

För 1986 års psalmbok gjorde komminister Lars Lindman en varsam och lyckad bearbetning, men jag har inte varit med om att sjunga psalmen i kyrkan. Och den gamla koralen har nog inte direkt hjälpt fram den. Men vid enskild andakt har psalmen nog sjungits eller lästs oftare. 

Det är den i varje fall värd.

J O Wallin:

måndag 15 februari 2010

603 Du, Herre, i din hägnad tar

 

1. Du, Herre, i din hägnad tar
allt vad som liv och anda har...



Text: Balthasar Münter 1773 (38 år), Johan Olof Wallin 1816 (37 år), Lars Lindman 1981 (70 år)
Musik: Leipzig 1539

Balthasar Münter: