22 Dig skall min själ sitt offer bära

Alt. mel. av Johann Sebastian Bach (OBS! finns ej med i 1986 års psalmbok):

1. Dig skall min själ sitt offer bära,
o Fader, Skapare och Gud.
Dig vill jag med mitt hjärta ära
och dig med mina läppars ljud,
med vördnad tänka på din nåd,
din makt, ditt underfulla råd.

2. Du varelse och liv har givit...

Text: Arvid August Afzelius 1814 (29 år), bearb. Britt G Hallqvist 1979 (65 år), jfr Fria Psalmboken.

Musik: Hamburg 1690, alt. Johann Sebastian Bach 1725 (40 år), "Dir, dir Jehova will ich singen" (BWV 452, hör den sjungas här)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Denna psalm trycktes första gången i Förslag till förbättrade Kyrko-Sånger 1814. Liksom många av de nya psalmerna i 1819 års psalmbok behandlade den "Försynen" och Guds makt i lovsångens form. Gud tilltalas samtidigt som hans verk i skapelsen omtalas med tacksamhet och förtröstan. "På glädjens eller sorgens stig / till slut du för oss hem till dig." (Jfr Lina Sandells "Vad han tar och vad han giver / samme Fader han dock bliver").

Förstahandsmelodin utgavs i Musicalisches Hand-Buch der Geistlichen Melodien (Hamburg 1690) utan angivande av kompositör. En Bach-koral till en liknande lovsångstext kan vara värd att pröva som alternativ.

A A Afzelius på äldre dar:

98 Ett vänligt ord kan göra under

1. Ett vänligt ord kan göra under,
det läker hjärtats djupa sår,
det är ett ljus i mörka stunder,
en hand, som torkar ögats tår.
Ett vänligt ord är änglabud,
en hälsning ifrån Herren Gud.

2. När tacksamhet vårt hjärta andas,
den tröttes börda lyftes av;
i sorgens kalk den glädje blandas,
som Kristus åt de sina gav.
En hjärtlig blick, ett tacksamt ord
välsignar brödet på vårt bort.

3. En bägare med vatten, given
för kärleks skull, till Guds behag,
den gåvan blir i himlen skriven,
den lönar Gud på domedag.
Vad här du gav i smått och stort,
det har mot Herren själv du gjort.

Text: Paul Nilsson 1933 (67 år)

Musik: Hamburg 1690

Denna psalm har liksom den långt senare skrivna Jag behövde en nästa en tydlig "domedagsprofil" - i denna psalm nämns t.o.m. domedagen uttryckligen! Men framställningen i denna psalm är genomgående positivt exemplifierande och uppmuntrande, endast indirekt rannsakande och uppfordrande.

Exemplet i tredje strofen om bägaren med vatten är hämtat från Jesus´ undervisning i det s.k. "utsändningstalet" i Matteus 10 (sista versen, v. 42). Psalmens slutord är en tydlig återklang av Jesus undervisning i Matteus 25: "Vad här du gav i smått och stort, / det har mot Herren själv du gjort." Men även inledningen är pregnant och slår an tonen direkt: "Ett vänligt ord kan göra under".

Man får ju kanske lov att säga att det är konsekvent av författaren att själv hålla en så vänlig och positiv ton psalmen igenom. Det hade ju varit ironiskt att låta alltför sträng när det just är de vänliga orden som prisas.

P Nilsson: 

242 Jag vill dig, Gud, med glädje prisa

1. Jag vill dig, Gud, med glädje prisa,
jag vill dig alltid hålla kär...

Text: Angelus Silesius (Johann Scheffler) 1657 (33 år) "Ich will dich lieben, meine Stärke", sv. övers. Gustaf Adolf Hiärne den 9 november 1740 (25 år), tr. i Prof-psalmboken 1765 "Jag vill dig prisa, Gud, min styrka", bearb. Christopher Dahl 1807 (49 år), Jan Arvid Hellström 1979 (38 år)

Musik: Hamburg 1690, alt. Georg Joseph 1657 (här återgiven efter rom-kat. psalmboken Cecilia)

[Av upphovsrättsskäl kan resten av texten inte återges här]

Denna psalm utgavs 1657 i författarens sångsamling Heiligen Seelenlust. Han hade diktat alltsedan tonåren, men psalmdiktandet tog fart först efter hans konvertering till romersk katolicism på 1650-talet. Han lämnade då både sin privatläkarpraktik och sitt namn, slog sej ner i ett kloster och blev i praktiken ett slags "diktarmunk". Men hans psalmer vann anklang även hos de lutheraner han lämnat, och särskilt den framväxande pietismen uppskattade dem mycket. Liksom metodisten John Wesley, som i 35-årsåldern översatte just denna psalm till engelska ("Thee will I love, my strength, my tower").

Psalmen står i vår psalmbok under rubriken "Förtröstan - trygghet", men hade kanske hellre bort stå under "Bättring - omvändelse". Visst utstrålar den förtröstan, trygghet och tacksamhet, men ur den ångrande och nyomvände syndarens perspektiv. "Jag blygs för dagarna som flytt / och ber dig: gör mitt sinne nytt!" Eller: "Den sällhet världen gav att skörda / var bara bländverk, slaveri. / Men du har tagit av min börda / och rest mig upp och gjort mig fri."

Snittlängden på våra psalmer sjunker för varje ny rikspsalmbok. I 1695 års psalmbok var psalmerna i snitt mer än sju strofer långa. I 1819 års psalmbok låg snittet på sex strofer, i 1937 års psalmbok på fem och nu i 1986 års psalmbok på, ja just det, fyra strofer! Utvecklingen illustreras tydligt av denna psalm, som nu stått i tre psalmböcker på raken och under tiden kortats från sju strofer till först sex och nu endast fem. Men chansen att psalmen verkligen blir sjungen ökar ju faktiskt på det viset.

Angelus Silesius:

402 Hör, Gud ännu sin nåd dig bjuder

VID RINGNING TILL GUDSTJÄNST

1. Hör, Gud ännu sin nåd dig bjuder.
Se, templets portar öppnar sig,
men snart...

Text: Frans Michael Franzén 1814 (42 år), Britt G Hallqvist 1983 (69 år), se även Fria Nätpsalmboken!
Musik: Hamburg 1690

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Denna psalm publicerades första gången 1814 i "Förslag till förbättrade Kyrko-Sånger" och kom fem år senare in i psalmboken under rubriken "Vid ringning till gudstjänst". Den har väl vanligen sjungits efter sammanringningen, som inledningspsalm, och då särskilt vid de mest "väckande" söndagarna i kyrkoåret, t.ex. de trefaldighetssöndagar som tidigare hade rubriker som "Förspillda tillfällen" eller "Den angelägnaste omsorgen". Psalmen är ju allvarlig och väckande, som ett "memento mori" på vers - sensmoralen är ju att klockan kanske nästa gång klämtar för dej eller mej.  

Själv har jag under modern tid (2000-talet) endast varit med om att sjunga den vid två tillfälle, vid en högmässa i S:t Pauli kyrka i Göteborg 2011 och vid en kvällsgudstjänst i Härnösands domkyrka under Franzénjubileet 2022. Kanske anses den föråldrad - man vill väl hellre uttrycka gudstjänstens glädje än den begränsade nådatidens allvar - men nog borde någon psalmdiktare skriva en ny psalm på samma tema innan denna förpassas till kyrkosångens vindsförråd. Och nog är psalmens avslutning positiv så det förslår: "tro på hans nåd, så får du frid! / Och Gud som hör din bön och sång / välsignar då din kyrkogång."

F M Franzén: