549 Min Gud, jag är bedrövad

1. Min Gud, jag är bedrövad
och söker mig till dig.
Ditt liv jag ville leva
i trohet mot mig själv.
Ja, Jesus vill jag följa
i rättfram enkelhet,
men tappar bort hans fotspår
trots allt jag vill och vet.

2. Min vanmakt har jag smakat
i frestelser och fall,
men vägrar att bli bunden
i modlöst självförakt.
Du söker mig i skammen,
din trofasthet är stor.
Jag skyndar till din godhet
som barnet till sin mor.

3. I dig vill jag förbliva,
mig gömma i din nåd, 
milt tuktas i din kärlek
och mogna i din vård.
Du ger mig mod att söka
mitt sanna ansikte,
det heliga och stilla
som återspeglar dig.


©Text: Margareta Melin 1980 (45 år), publ. med tillstånd.
Musik: Wales 1865

En mycket originell psalm, vars djärva tredje och fjärde rad kanske avskräckt många präster från att föreslå den. Den utgår ifrån att människans sanna jag, hennes "sanna ansikte", är "det heliga och stilla som återspeglar Gud". Därför: DITT liv jag ville leva i trohet mot MIG SJÄLV, i trohet mot mitt sanna jag, min sanna kallelse. Men eftersom raderna går så på tvärs mot traditionens "MITT liv jag ville leva i trohet mot DIG" är de förstås lätta att - avsiktligt eller oavsiktligt - missförstå.

Andra strofen har för mej personligen blivit en Distansen till och varningen för ändlös skam och "modlöst självförakt" som en avart av sann skuldkänsla och sund syndmedvetenhet är typisk för Margareta Melin. Och, tror jag, ett nyttigt korrektiv för många, även om vi aldrig här i tiden kan upphöra med bönen "Förlåt oss våra skulder." Den är ju faktiskt ett sätt "att skynda till Guds godhet".

För moderna teologer kanske det är tredje strofens tal om att "milt tuktas" som avskräckt från användning. Men här gör Margareta Melin en viktig insats för att bevara det nytestamentliga motivet om "agan" som ett bevis för barnaskapet. Aga i vid bemärkelse (alltså inte knutet till just fysisk bestraffning), d.v.s. tuktan eller fostran, är onekligen ett ofrånkomligt inslag i ett gott föräldraskap, där barnet inte lämnas vind för våg utan tillrättavisas milt men bestämt. (Ibland inte så milt heller).

M Melin:

608 Vi sätter oss i ringen

1. Vi sätter oss i ringen
och tar varann i hand.
Vi är en massa syskon
som tycker om varann.
För Gud är allas pappa
och jorden är vårt bo,
och vi vill vara vänner
med alla, må ni tro.

2. Vi sätter oss i ringen
och tar varann i hand.
Vi är en massa syskon,
som tycker om varann.
Tack gode Gud för jorden
och alla människor.
Gör en familj av alla,
en enda jättestor.


©Text: Margareta Melin 1969 (34 år), publ. med tillstånd.
 ©Musik: Lars Åke Lundberg 1970 (35 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan noterna inte publiceras här än]

M Melin:

605 Gud bor i ett ljus

 

1. Gud bor i ett ljus dit ingen kan gå,
Gud kan vi ej se och inte förstå.
Men Gud kommer hit,
han vill vara här,
så blir han ett barn som Maria bär.

2. Ära vare dig, o Gud som är stor,
att du kommer hit som vår lille bror.
Ja, du kommer hit,
du vill vara här,
så blir du ett barn som Maria bär.

©Text: Margareta Melin 1969 (34 år), publicerad med tillstånd.
©Musik: Lars Åke Lundberg 1970 (35 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan noterna inte publiceras här än]

M Melin:

607 Jag är hos dig, min Gud

Jag är hos dig, min Gud,
som barnet hos sin mamma.
Jag är hos dig som fågeln i sitt bo.

Jag är hos dig, min Gud,

jag är hos dig, min Gud,

när natten börjar komma.

Bli kvar hos mig,

så har jag lugn och ro.

 ©Text: Margareta Melin 1969 (34 år), publ. med tillstånd ©Musik: Lars Åke Lundberg 1970 (35 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan noterna inte publiceras här än]

M Melin:

612 Uppstått har Jesus

 

Uppstått har Jesus, hurra, hurra,
han lever, han lever, han lever än,
han lever, han lever, han lever än!

1. Tom är graven i klippan,

vet någon var mästaren är?

Bindlarna ligger därinne kvar,

men själv är han inte där,

själv är han inte där!

Uppstått har Jesus...

2. Glada tackar vi Jesus:

tack, Herre, att döden blir kort.

Vi ska få leva hos dej en gång,

du tar oss från döden bort,

tar oss från döden bort!

Uppstått har Jesus...

3. Ny ska Gud göra mänskan,

allt gammalt och trasigt blir bytt.

Himmel och jord ska förvandlas då,

när Gud skapar allting nytt,

Gud skapar allting nytt!

Uppstått har Jesus...

©Text: Margareta Melin 1971 (36 år), publicerad med tillstånd.
©Musik: Lars Åke Lundberg 1972 (37 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte musiken publiceras här än]

M Melin:

609 Advent är mörker och kyla

1. Advent är mörker och kyla,
på jorden är krig och kallt.
Man drömmer om fred och om vänskap,
men bråkar och slåss överallt.

2. Advent är mörker och kyla.
Vi tänder ett ljus och ber:
Förbarma dig, Gud, över jorden.
All nöd, all förtvivlan du ser.

3. Advent är väntan på Kristus.
Kom, Herre, kom hit i tid
och lär oss ta hand om varandra
och leva tillsammans i frid. 

 
©Text: Margareta Melin 1969 (34 år), publ. med tillstånd.
 ©Musik: Lars Åke Lundberg 1970 (35 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan noterna inte publiceras här än]

M Melin: