Visar inlägg med etikett Leksand. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Leksand. Visa alla inlägg

fredag 19 februari 2010

112 Världens Frälsare kom här




1. Världens Frälsare kom här.
Rena jungfrun moder är,
ty en börd så underlig,
Herre Jesus, hövdes dig.

2. Nådens under här vi sett,
av Guds Ande är det skett.
Ordet, utav Fadern fött,
har i tiden blivit kött.

3. Utan synder buren är
den all världens synder bär.
Han, i oskuld född och död,
frälsar oss ur dödens nöd.

4. Han med himmelsk fröjd och fred
kommit har till jorden ned,
ty han är båd Gud och man,
som oss alla hjälpa kan.

5. Han från Fadern gången var
och till Fadern han uppfar,
sitter på Guds högra hand,
råder över alla land.

6. Stor, gudomlig är hans makt,
döden har han nederlagt,
nederlagt i väldig strid
mörkrets här till evig tid.

*7. Pris ske Gud i himmelshöjd!
Bäre jorden frid och fröjd,
och hans vilja med hans ord
kring all världen blive spord.
Musik: Medeltida hymn / Erfurt 1524


Detta är en av de tolv psalmer man med säkerhet vet är skrivna av biskop Ambrosius (som tillskrivs många fler). Den betraktas som julpsalm, men behandlar även Jesu uppståndelse och himmelsfärd.

Ambrosius ansåg (i likhet med Martin Luther och William Booth men i motsats till Gregorius den store) att även "världsliga" melodier kunde duga bra till kyrkliga hymner. Men en del melodier lär han ändå ha komponerat själv, och ursprungsmelodin till denna text kan mycket väl vara av honom. Nuförtiden tycker vi nog att alla melodier från medeltiden klingar ungefär lika "fromt".

Inte tillhör den precis de mest sjungna julsångerna i vårt land, men den har ändå en grundmurad ställning som den äldsta psalmen i vår psalmbok. Sedan 1986 har vi i och för sej ännu en psalm av Ambrosius, Tack Fader för den dag du gav, som kan vara minst lika gammal. Men den har fått en modernare översättning; här är det fortfarande wallinska psalmbokens ålderdomligt klingande version som gäller.

Ännu tidigare, i den karolinska psalmbokens första upplagor, såg psalmen ut enligt nedan (i nära anslutning till Olaus Petris 1530-talsversion). Som synes kommer originalets starka betoning av jungfrufödelsens realitet mera till uttryck här:

WErldenes Frälsare kom här;
Låt see at Jungfru moder är.
All werlden må thess vundra sigh/
En sådana börd höfdes tigh.

Af mans hielp är thet eij så skedt/
Gudh sielf hafwer sin nådh betedt.
Gudz Ord är här nu wordet kött:
Af Jungfru lifwe är thet födt.

Jungfrunes qwedh här fruchtsam war/
Men jungfrudomen blef doch qwar.
Gudz stora krafft lät sigh skina/
Werckandes i Temple sino.

Af Himmels throne kom här nidh
En starck kämpe och bar oss frijd:
Han är nu både Gudh och Man/
Then som oss allom hielpa kan.

Från Fadren han vthgången war;
Sann mandom han til Fadren bar.
Hans wälde går öfwer all land:
Han sitter på Gudz högra hand.

Så stoor som Fadrens/ är hans macht/
Döden hafwer han nederlagt.
Helwetis krafft gaf sigh ther widh/
At hennes Förste lades nidh.

Ähra och prijs ske Fadrenom:
Thesslikes också Sonenom:
Then Helga Anda ske också/
At ther är ingen ände på.

Mosaik föreställande Ambrosius från Ambrosius-basilikan i Milano:
Sankt Ambrosius av Milano

305 Var är den Vän











B-melodi ("O Jesus kär"):


1. Var är den Vän som överallt jag söker?
När dagen gryr, min längtan blott sig öker.
När dagen flyr, jag än ej honom finner,
fast hjärta brinner.

2. Jag ser hans spår varhelst en kraft sig röjer,
en blomma doftar och ett ax sig böjer.
Uti den suck jag drar, den luft jag andas
hans kärlek blandas.

3. Jag hör hans röst där sommarvinden susar,
där lunden sjunger och där floden brusasr;
jag hör den ljuvast i mitt hjärta tala
och mig hugsvala.

4. Likväl ett töcken mig från honom stänger:
min bön, men ej min blick till honom tränger.
Ack, såge jag hans anlet och mig slöte
intill hans sköte!

5. Ack, när så mycket skönt i varje åder
av skapelsen och livet sig förråder,
hur skön då måste själva källan vara,
den evigt klara!

6. O ljusets, fridens, salighetens källa,
när skall för mig din rena våg uppvälla?
Vem förer mig till dina friska flöden?
Den stilla döden.

7. Var tröst, min ande, hoppas, bed, försaka.
Dig Vännen vinkar, du skall se och smaka
hur ljuv han är, och sjunka i hans armar,
som sig förbarmar.

8. Snart till den strand, där böljor sig ej häva,
lik arkens trötta duva skall du sväva,
till herdens famn likt rädda lammet ila
och där få vila.


Text: Johan Olof Wallin 1818 (39 år)

- en förkortad och lätt bearb. version finns i Stora Nätpsalmboken som nummer 457
Musik: Folklig koral från Mora, alt. Johann Crüger 1640 (42 år)


Alt. koral från Malung (OBS finns ej i psalmboken!):

 

För att alls förstå denna skenbart udda psalm, bör läsaren vara förtrogen med den bok i Gamla Testementet som bär namnet Sångernas sång eller Höga Visan. Särskilt i början av kapitel 3 eller i kapitel 5 vers 6 talas om hur kvinnan söker "sin vän" med samma iver som psalmförfattaren ovan. Det är oförblommerad erotik - och samtidigt (tolkningarna utesluter alls inte varandra) en bild av den troende själens längtan efter Frälsaren, själens vän och brudgum.

De fem första stroferna av psalmen är betagande naturlyrik och psalmen skulle ha kunnat stå bland sommarpsalmerna.

Johan Olof Wallin:

Johann Crüger:


Alice Tegnér:

onsdag 17 februari 2010

506 Din sol går bort, men du blir när




1. Din sol går bort, men du blir när,
o Gud, du alltid hos oss är.
I mörkret ser du oss ännu,
och när vi sova, vakar du.

2. Allt vilar under Herrens hand,
som hägnar både stad och land,
och till de goda barnens ro
hans goda änglar hos dem bo.

3. Sött sover den som fruktar Gud
och vandrar efter Herrens bud.
Med glädje står han upp igen
och prisar Gud, sin Far och vän.


Text: Frans Michael Franzén
1814 (42 år)
- en något bearbetad version finns som nr 431 i Stora Nätpsalmboken.

Musik: Folkmelodi enligt leksandstradition

Ännu en kvällspsalm av Franzén, liksom de flesta av hans hand skriven under hans lyckliga tid som kyrkoherde i Kumla (1810-24). Kanske var den i första hand tänkt för aftonbön med barn, men jag undrar om den sjungs för barn längre.

Melodin är en välfunnen s.k. "dalakoral". Psalmen sjöngs tidigare till samma melodi som Se Jesus är ett tröstrikt namn och första strofen finns i denna form med på Lars-Åke Lundbergs barnsångsskiva Vi sätter oss i ringen.

F M Franzén:
Frans Michael Franzén porträtterad 1823 av Johan Gustaf Sandberg

Leksand: