Visar inlägg med etikett Musik 1760-talet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Musik 1760-talet. Visa alla inlägg

fredag 19 februari 2010

52 Herre, se vi väntar alla



1. Herre, se, vi väntar alla
att du våra böner hör
och att du med oss som fordom
än ett pingstens under gör.
Gjut din Ande, gjut din Ande
över varje törstig själ
och i allas våra hjärtan
nu ditt verk fullborda väl.

2. Låt den helga elden falla
uti våra hjärtan så
att den där må helt förbränna
vad som finns av hö och strå.
Gjut din Ande...

3. Andens gåvor till oss dela
och låt under bland oss ske.
Med din kraft de sjuka hela
och din frälsning låt dem se.
Gjut din Ande...


Text: v. 1-2 Eric Bergquist 1904 (51 år), v. 3 Elias Hane 1910 (42 år)
Musik: Tysk (?), Paderborn 1765

Ibland har en psalm en mycket invecklad tillkomsthistoria. Den här psalmen tillkom från början som en fri översättning av John Newtons hymn Saviour, visit Thy plantation/Jesus, se till din plantering. med en refräng från Frälsningsarmén ("Gjut din Ande"). Sen gjorde Eric Bergquist (sign. "Onkel Eric" eller bara "Eric") om sin egen översättning till en ren pingstpsalm, kanske inspirerad av refrängen.

Inspirerad av Bergquists sång diktade Elias Hane sedan ytterligare några verser - man gjorde ofta så förr i världen - och publicerade alltsammans i sin sångsamling Grundtoner. I Svenska psalmboken fick vi så 1986, efter att sången kortats något, två verser av Bergquist och en av Hane. Så kan det gå.

Oavsett tillkomsthistoria är psalmen en ivrig pingstbön, en bön om den helige Andes gåva och gåvor. En bön om att Andens kraft ska visa sej nu i vår egen tid.

Melodin från Paderborn är numera väl insjungen, framför allt till psalmen Det finns djup i Herrens godhet, som också den råkat få tre strofer med vidhängande refräng...

285 Det finns djup i Herrens godhet




1. Det finns djup i Herrens godhet,
och dess gränser ingen ser.
Det finns värme i hans domslut...


Text: Britt G Hallqvist 1970 (56 år) efter Frederick William Faber (1814-1863) "There´s a wideness in God´s mercy"
Musik: Paderborn 1765


[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här]

Denna psalm blev lite annorlunda än Britt G Hallqvist hade tänkt - och det var kyrkomötet som bestämde det! Från början bestod hennes fria översättning av endast två strofer (v. 2 och 3 satt ihop utan refräng), men kyrkomötet tyckte att psalmen borde vara lite längre, och gjorde andra halvan av första strofen till refräng.

Egentligen tyckte författarinnan att det på det viset blev lite för mycket av underbar förlossning, men jag tror att kyrkomötet i detta fall satsade alldeles rätt, om än estetiken fick vika lite för "praktiken": Psalmen blev mer lagom lång och extra folkkär i sin nuvarande form. Den sjungs i alla möjliga sammanhang, både som glad fanfar vid gudstjänstens avslutning och som hoppfull begravningspsalm. En kyrklig "hit", kort sagt.

Psalmen rör sej framgångsrikt och dynamiskt mellan dåtid ("det finns underbar förlossning / i det blod som göts en gång") och framtid ("driv oss ut att bygga broar / till en okänd morgondag"). Andra strofen excellerar rent av i framtidsvisioner ("nya världar", "nya skapelser", "nya tider").
Även 1700-talsmelodin från Paderborn (ett riktigt fynd!) har starkt bidragit till psalmens popularitet.

F W Faber:


onsdag 3 februari 2010

338 Som ett klockspel



1. Som ett klockspel hör jag dig,
heliga Treenighet.
Fader, Son och Ande - Gud...



Text: Anders Frostenson 1970 (64 år)
Musik: Benjamin Milgrove 1769 (38 år)



[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Treenighetens mysterium liknas ofta vid en triangel. En kanske ännu bättre liknelse är ackordet - tre toner som tillsammans bildar en musikalisk enhet. Det gudomliga samspelet, den gudomliga harmonin besjungs sällsynt vackert i denna frostensonpsalm, med en mycket passande engelsk melodi (jfr klockspelet nedan!).

Lite roligt att Frostenson skrev en så "musikalisk" psalm med tanke på att han visst diktade de flesta sina psalmer till ett par tre melodier som var ungefär de enda han riktigt behärskade (se Rune Pär Olofsson: ...och ett oändligt hem).