274 Jesus, gör mig så till sinnes

1. Jesus, gör mig så till sinnes
såsom du till sinnes var.
I all nöd mig för till minnes
hur ditt kors du tåligt bar.
Och om mänskor hatar mig,
hjälp mig att jag liknar dig,
av allt hjärta dem förlåter,
söker deras vänskap åter.

2. Jesus, låt ditt liv på jorden
alltid för mitt öga stå...

Text: v. 1-2 Johan Hjertén 1816 (35 år), v. 3-4 Johan Olof Wallin 1816 (37 år), bearb. Anders Frostenson 1977 (71 år)
Musik: Loys Bourgeois, Genève 1551 (41 år)

[Av upphovsrättsliga skäl får inte hela texten publiceras här än]

Versionen i 1819 års och 1937 års psalmböcker finns utlagd på Wikisource. Man bedömer att psalmen, som första gången trycktes i psalmboksförslaget 1816, till ungefär hälften är diktad av Hjertén och till ungefär hälften av Wallin (som över huvud taget var böjd för att bearbeta de psalmer hans medarbetare sände in).

Psalmen utgår från orden i Filipperbrevet 2:5: "Var så till sinnes som Kristus Jesus var." Den är en innerlig bönepsalm och helgelsepsalm, som åtminstone tidigare sjöngs ganska ofta. (Jfr den tidigare versionen på Wikisource; Frostensons bearbetning är relativt försiktig med bl.a. bevarade helrim).

J O Wallin:

273 Jesus, du mitt hjärtas längtan

1. Jesus, du mitt hjärtas längtan,
all min glädje och min tröst,
kom till mig och låt mig höra
i ditt ord din egen röst...

Text: Okänd tysk författare 1686 "Jesu, meine Lust und Wonne", sv. övers. Jakob Arrhenius 1691 (48 år) "Jesu, du min fröjd och fromma", bearb. Anders Frostenson 1979 (73 år)
Musik: Heinrich Albert 1642 (38 år), jfr den utjämnade varianten i Haeffners koralbok 1820, nr 407!

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Ingen vet riktigt vem som skrev den här psalmen, som första gången trycktes 1686 i Lunebürgisches Gesangbuch. Endast fem år senare översattes den av Arrhenius och trycktes i hans Psalme-Profwer 1691. Sedan dess är den nog mer sjungen i Sverige än i Tyskland. 

Särskilt känd och citerad var tidigare den andra strofen, som fram till 1986 löd: "Jesu, låt mig städse börja / i ditt namn allt vad jag gör, / att jag måtte framgång spörja / och så sluta som mig bör."

Melodin av Heinrich Albert trycktes i femte delen av hans Arien oder Melodeyen (Königsberg 1642), till texten "Gott des Himmels und der Erden".

277 Så tag nu mina händer

1. Så tag nu mina händer
och led du mig,
att saligt hem jag länder,
o Gud, till dig.
Ditt barn i nåd ledsaga,
min väg är svår.
Jag vill ett steg ej taga
där du ej går.

2. Ja, låt mitt arma hjärta
en gång få ro,
åt dig i fröjd och smärta
sig helt förtro,
och låt ditt barn sig luta
intill ditt bröst
och sina ögon sluta
och finna tröst.

3. Får jag ej strax förnimma
ditt starka stöd,
jag ser dock målet glimma
ur natt och nöd.
Så tag då mina händer,
och led du mig,
att saligt hem jag länder,
o Gud, till dig.

Text: Julie von Hausmann tr. 1862 (37 år) "So nimm denn meine Hände", sv. övers. Johan Alfred Eklund 1917 (53 år)
Musik: Friedrich Silcher 1842 (53 år), eller alternativ "solomelodi".

Denna psalm är skriven bl.a. utifrån orden i Rut 1:16. Det syns tydligare i det tyska originalet, där första strofen slutar: "Wo du wirst geh'n und stehen, da nimm mich mit." Psalmen kan kallas "överlåtelsepsalm" eller "pilgrimspsalm" och passar bra även som begravningspsalm.

Julie von Hausmann hade länge sysslat med sångdiktning (ofta tidigt på morgonen), när en av hennes väninnor 1862 visade en del av hennes sånger för kyrkoherde G Knak. Han tyckte särskilt om denna sång, och bad om tillåtelse att publicera den i samlingen Maiblumen (1862). Johan Alfred Eklund översatte den för 1917 års psalmboksförslag, och det är den versionen vi har här, men även andra hade tidigare översatt den till svenska.

Melodin av Friedrich Silcher komponerades ursprungligen till folkvisan Wie könnt ich ruhig schlafen och trycktes i hans Zwölf Kinderlieder (12 barnsånger), häfte III, 1842. De årtal som i psalmboken anges för text resp. melodi avser alltså i bägge fallen tryckåren - ingenting hindrar att båda i verkligheten skapades åtskilliga år tidigare.

Hör här så fint nederländarna sjunger! Och här kommer en helt annan version med annan melodi:



 . 

Julie von Hausmann på äldre dagar:

Friedrich Silcher:

276 Herre, med kraft ifrån höjden

Alt. koral av Joel Blomqvist (OBS finns ej i psalmboken!):



1. Herre, med kraft ifrån höjden bekläd mig.
Jag är så kraftlös och svag i mig själv.
Låt mig ej gå dit du ej kan gå med mig,
led mig till nådens och sanningens älv.

2. Stilla min törst med det levande vatten,
varav ej världen det ringaste vet.
Var mig en skinande eldstod om natten,
var mig en molnstod när dagen är het.

3. Var mig ett värn emot synden och flärden,
var mig ett fäste, där trygg jag kan bo.
Låt mig ej söka min glädje i världen,
låt mig ej söka i världen min ro.

4. Du är den flödande salighetsbrunnen,
du är den levande källan för mig.
Du är min glädje - av dig blev jag funnen,
allt jag behöver, det har jag i dig.

Text: Lina Sandell 1859 (27 år), ngt bearb.
Musik: Ur Ungdomsstjärnan 1901, alt. Lowell Mason (1792-1872)

Denna bönepsalm har många anknytningspunkter till Jesus' samtal med den samariska kvinnan vid Jakobs brunn, se Johannesevangeliet 4. Ö.h.t. är vattensymboliken genomgående. Andra strofen om eldstod och molnstod anknyter till 2 Moseboken 13:21-22: "Om dagen gick Herren framför dem i en molnstod för att visa dem vägen, och om natten gick han i en eldstod för att lysa dem. Så kunde de vandra både dag och natt."

Sista strofen bearbetades rätt rejält - och förtjänstfullt - innan den togs in i psalmboken. Ursprungligen slutade texten så här:

Det är min lycka att städs vara funnen,

dyraste Jesus, allenast i dig.

Texten har sjungits till olika melodier, men i 1986 års psalmbok används den melodi som från början publicerades i Ungdomsstjärnan till Conrad Björkmans text "Härliga lott att i ungdomens dagar" (även känd som "Härliga Lotta"). Här provar jag att även erbjuda en komposition av Joël Blomqvist som alternativ melodi.

Lina Sandell:

275 Led, milda ljus

1. Led, milda ljus,

i dunkel, dimfylld värld.
Led du mig fram.
Mörk natten är,

långt från mitt hem min färd...

Text: John Henry Newman den 16 juni 1833 (32 år) "Lead, kindly light", sv. övers. Berndt David Assarson 1922 (30 år) och Hjalmar Alner 1936 (58 år), bearb. Torsten Fogelqvist 1937 (57 år), ngt bearb.

[Alternativ översättning, se Stora Nätpsalmboken 835].
Musik: Charles Henry Purday 1860 (61 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här]

Denna psalm skrevs dråpligt nog ombord på en lastbåt, i Bonifaciossundet mellan Korsika och Sardinien. Newman, hans betjänt och en av hans goda vänner var på väg hem till England via Marseille, efter en lång studieresa i medelhavsländerna.

Oscar Lövgren berättar:

"När de båda vännerna vistades i det inre av Cicilien [sic!], blev N. offer för en mycket allvarlig febersjukdom. Hans tjänare fruktade, att han skulle dö, och bad att få veta hans sista önskan. N. efterkom tjänarens önskan men tillade samtidigt med eftertryck: 'Jag skall inte dö, ty jag har inte syndat mot ljuset.' När han senare tillfrågades, vad han menade med sitt tal om ljuset, svarade han att han inte ens för sig själv kunnat klargöra den saken. I slutet av maj lämnade de båda vännerna de inre delarna av Cicilien och begav sig till Palermo. N:s tankar var ständigt sysselsatta med den uppgift som väntade honom i England. Först efter tre veckors väntan på båtlägenhet kunde de gå ombord på en lastbåt, destinerad till Marseille. Men en hel vecka fick de i Bonifaciussundet ligga overksamma på grund av stiltje. Under hela resan hem sysslade N. med att skriva vers och under den prövande väntan i Bonifaciusssundet diktade han 16.6.1833 angivna hymn, som får ses mot bakgrunden av hans erfarenhet under resan och hans själsliga belägenhet." (Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 447)

Psalmen kom i tryck under 1834 och översattes 1893 till svenska av Erik Nyström och Carl Boberg. En annan översättning utfördes 1922 av Berndt David Assarson och ytterligare en 1936 av Hjalmar Alner. De båda sistnämnda sammanfördes och bearbetades 1937 av Torsten Fogelqvist, innan psalmen s.å. kom in i psalmboken.

I Sverige har psalmen vanligen sjungits till melodin av C H Purday, men den ansågs för simpel för att komma med i 1939 års koralbok, där man istället hade en melodi från 1937 av Oskar Lindberg. Men nu är ordningen återställd!

H Newman:

280 Jesus, min Herre, dig vill jag älska

1. Jesus, min Herre,

dig vill jag älska,
du som i döden

älskade mig.
//: Dig vill jag lyda,

dig vill jag tjäna,
giva mig villigt,

Herre åt dig. ://

2. Giv mig, o Jesus,

mer av ditt sinne,
gör mig barmhärtig,

ödmjuk och mild.
//: Giv mig mer kärlek,

mod att försaka,
djupt i mitt hjärta

prägla din bild. ://

3. Tag mina händer,

tag mina fötter,
öga och öra

tag, Herre kär.
//: Hela mitt hjärta

vill jag dig giva,
Jesus, min Herre,

din blott jag är ://


Text och musik: Joël Blomqvist 1879 (39 år) "Dyraste Jesus", ngt bearb. 1986

En överlåtelsepsalm, där både sinnen och kroppsdelar figurerar. Kroppskonkretionen i sista strofen ger liv åt hela sången, som har en mycket meditativ karaktär - om den inte sjungs för fort utan får ta sin tid. Upprepningarna av varje strofs andra hälft hjälper också till att dämpa tempot och öka andakten.

Sången är nästan förrädiskt vacker. För bönen är mycket radikal och kan därmed få oanade konsekvenser. Enligt kyrkans tro finns ju Gud och hör bön (hjälp!).

Både text och melodi trycktes ursprungligen i första häftet av Blomqvists sångsamling Fridstoner 1879.

279 Lev för Jesus, intet annat

A-melodi:



Alt. koral (B-melodi):

1. Lev för Jesus, intet annat
är dock värt att kallas liv.
Åt den vännen framför andra
hjärtats första kärlek giv.

2. Giv dig helt, ty det begär han.
Själv han gav sig helt åt dig,
när han fattig och föraktad
gick här nere korsets stig.

3. Giv dig helt, och vet att ingen
än förlorat däruppå!
Lev för Jesus, tills du salig
in uti hans ro får gå.


Text: Lina Sandell-Berg 1873 (41 år) - en något längre bearbetning av sången finns i Stora Nätpsalmboken nr 754.

Musik: Theodor Söderberg 1877 (32 år), alt. Herrnhaag 1740/Berlin 1786

Denna sång skrevs ursprungligen som en födelsedagshälsning till en ung släkting, och hade från början bra många fler verser. Sången trycktes första gången i Stadsmissionären den 29 november 1873. Melodin av Theodor Söderberg publicerades första gången i Sånger till Lammets lof 1877.

I den längre versionen syns tydligt hur Lina Sandell arbetar med effektfulla upprepningar av uppmaningarna "Lev för Jesus" och "Giv dig helt". Sången är verkligen uppfordrande och har tidigare ofta använts vid konfirmationer. Lina Sandell var verkligen själv ett föredöme i kristen tro och hängivenhet, så hon hade ju moralisk rätt att göra denna appell - även om den nog kan få fler än födelsedagsbarnet att undra vad vi har gett oss in på när vi blev kristna. Men det lite kravfyllda mildras av sista versens konstaterande: "vet att ingen / än förlorat däruppå." Och, naturligtvis, av slutraderna om den glädjefyllda himlaron.

Första strofens ord om "hjärtats första kärlek" alluderar på orden till församlingen i Efesos i Uppenbarelseboken 2:4: "Men det har jag emot dig, att du har övergivit din första kärlek."

Lina Sandell:

283 Med Jesus fram i de bästa åren

1. Med Jesus fram i de bästa åren
till Andens källa, till livets ljus,
då själen ännu är ung som våren,
fram till Guds tempel, till Herrens hus!
Där får du del av Guds Andes råd,
där växer visdom, där flödar nåd.

2. Med Jesus fram genom arbetsmödan,
de många dagarna utan lön,
den tid du bidar den stilla grödan,
de väntans år utan svar på bön,
i stilla lydnad och tro som hans,
fast vinst ej vinkar i segerkrans!

3. Med Jesus fram, när Guds Ande tvingar
att börja verket på kallets dag,
i prövningstid, då dig Anden bringar
till själens öknar, där matt och svag
du börjar striden, en ständig strid,
som mer ej lämnar en dag av frid!

4. Med Jesus fram att om rikets fröjder
det budskap bära som själv han bar!
Med Jesus upp på de livets höjder,
där glans från Tabor än dröjer kvar!
Med Jesus ned i den djupa dal,
till kamp mot nöden, mot synd och kval!

5. Med Jesus fram bland de skaror unga,
som söka lyckan i Kristi vård,
bland män som jubla och barn som sjunga
sitt hosianna i tempelgård!
Men bytes äran i hån och skam,
än mer det gäller: med Jesus fram!

6. Med Jesus fram i den sista nöden,
då viljans offer hans Fader får!
Med Jesus fram, när du nalkas döden,
den väg som slutar där korset står,
fram till en sluten, förseglad grav,
där det står skrivet: Sitt liv han gav!

7. Med Jesus fram ur de brutna banden,
som bundit skapelsens liv i död!
Med Jesus, levandegjord i anden,
till nya skapelsens morgonglöd!
Med Jesus fram till vår Faders hus,
där Gud är sol och Guds Lamm är ljus!

Text: Johan Alfred Eklund påsken 1909 (46 år)

(en lätt bearbetad version utan plurala verbformer finns som nr 737 i Stora Nöätpsalmboken)
Musik: Otto Nordlund 1937 (49 år)
 

Den här psalmen halkade in i den ekumeniska psalmboksdelen på "ett bananskal", när en annan psalm i sista rundan lyftes ut och det blev en plats ledig. Men visst är den värd att sjungas av alla kristna i vårt land - en underbar exposé över Jesus liv, alltifrån besöket i templet vid 12 års ålder till lidandet, döden och uppståndelsen några årtionden senare. Se även Birgitta Sarelins fina kommentar!

"Med Jesus fram" är den s.k. ungkyrkorörelsens uppbyggligaste psalm, skriven påsken 1909 inför det planerade "studentkorståget" och uppläst av författaren vid "Huskvarnamötet" samma år. Den trycktes också 1909 i Eklunds samling Från kyrkosångens tider. Men den klämmiga melodin av pianisten och domkyrkoorganisten i Karlstad Otto Nordlund fick psalmen inte förrän nästan tre decennier senare, vilket väl gjorde att den mer chauvinistiska Fädernas kyrka (också skriven av Eklund 1909) istället blev ungkyrkorörelsens kampsång nr 1.

282 Bar du min börda

1. Bar du min börda,

led du min nöd,
gick du för mig i

den bittraste död...

Text: Johan Gustafsson 1934 (45 år)

Musik: Lelia Morris 1898 (36 år) "Nearer, still nearer"

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte resten av texten publiceras här än]

Detta är en psalm där varje vers slutar med en retorisk fråga, en fråga där svaret liksom inte behöver ges. T.ex. tredje strofens fråga "skulle jag då ej bekänna ditt namn?" och fjärde strofens "Herre, till vem skall jag gå utom dig?" (jfr Petrus´ fråga i Johannesevangeliet 6:68).

Missionsföreståndare Johan Gustafsson (som "bara" var missionssekreterare när han skrev sången) har berättat att hans sånger brukade växa fram på samma sätt som en predikan: utifrån ett tema, kanske en versrad, och ofta i anslutning till någon melodi som han tyckt om, i det här fallet en av Lelia Morris (skriven till hennes egen sångtext "Nearer, still nearer"). Ofta lite grann på beställning, dessutom, till någon planerad sångsamling; i det här fallet Evangeliska sånger II (1934).

Psalmen står under rubriken "Efterföljd - helgelse", men kunde också ha stått under rubriken "Fastan". Den är mycket lämplig att sjunga under t.ex. passionstidens gudstjänster och andakter, men även under resten av året, så klart - inte minst under nattvardsgångar som en stilla lovsång.

Lelia Morris:

281 Mer helighet giv mig

Alt. koral (OBS finns ej i 1986 års psalmbok!):




1. Mer helighet giv mig,
mer mildhet, o Gud,
mer sorg över synden,
mer lust för ditt bud,
mer tjänande kärlek,
som ej söker lön,
mer tro på min Jesus,
mer kraft i min bön.

2. Mer tacksamhet giv mig,
mer saktmodigt sinn´,
mer iver att söka
din ära, ej min,
mer smärta med Jesus,
mer fröjd av hans tröst,
mer styrka att lida,
mer frid vid hans bröst.

3. Mer tålamod giv mig,
mer salighetshopp
att frigjord från världen
mot målet se opp.
Mer uthållig gör mig,
på frukter mer rik,
mer redo för himlen,
mer, Jesus, dig lik.

Text: Philip Paul Bliss 1873 (35 år) "More holiness give me", sv. övers. Lilly Lundequist 1889 (42 år), ngt bearb.

Musik: Norsk-svensk folkmelodi, alt. P P Bliss 1873, se LDS Hymns 131

Den här sången trycktes första gången 1873 i samlingen Sunshine for Sunday Schools (Solsken för söndagsskolor) med både text och melodi av Bliss. Sångens huvudord är "mer" (liksom i Eliza Hewitts More about Jesus would I know).

Bibelord man kommer att tänka på är "Ni ska vara heliga, ty jag, Herren är Gud, är helig" (3 Moseboken 19:2) eller "Utan helgelse får ingen se Herren" (Hebréerbrevet 12:14). Psalmen är en kristens "önskelista" och präglad av upplevelsen att ju närmare man kommer Jesus, desto mindre Jesus-lik känner man sej - men samtidigt desto mer frimodig att be och bekänna. I vissheten om syndernas förlåtelse och barnaskapet hos Gud.

I de två första stroferna omtalas Jesus i tredje person; man får väl då tänka sej bönen som riktad till Gud Fader eller den helige Ande, fast därmed ju också till Jesus i Treenighetens enhet och gemenskap. Men i tredje strofens avslutning tilltalas Jesus direkt (precis likadant ser det ut i originalet, fast där används omtals- och tilltalsordet Saviour). Det är inte direkt ovanligt i exempelvis Psaltaren heller att omtal och tilltal växlar på liknande sätt, jfr t.ex. den mest berömda psalmen av alla, "Herren är min herde" (Psalt. 23).

P P Bliss: 

284 Ord av evighet

1. Ord av evighet,
Mästare, som vet
att med Gud och mänskor tala...


Text: Emil Liedgren 1919 (40 år)
Musik: Adam Drese 1698 (78 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Emil Liedgrens psalm bygger på berättelsen i Markusevangeliet 7:31-37, om hur Jesus helar en dövstum man. Han ber om att också "våra tungors band" ska lösas i bön, lovsång, protest och evangelisation. Kanske fjärde strofen är den originellaste och mest kända:

Hjälp oss att ej kallt
se och tåla allt,
men när det blir brott att tiga,
kom att våra läppar viga
och gör rösten varm
av din kärleks harm.

Originellt är också att ordet "Effata!" ("Öppna dej!") som ett av få arameiska uttryck från Jesus mun har bevarats både i Markus´ evangelium och här i Liedgrens psalm. Hebreiskans "Halleluja" och liknande finns ju i överflöd, inte minst i psalmsluten, men "Effata" finns vad jag vet bara här och ges därigenom en säregen betoning.

När Jesus i samma vers kallas "Alla löftens Ja" är det en allusion på vad Paulus skriver i 2 Korintierbrevet 1:20: "Alla Guds löften har fått sitt ja genom honom". Och när Liedgren i föregående vers talar om att nå in igenom stängda dörrar är det förstås en anspelning på uppståndelseberättelsen i Johannesevangeliet 20:19.

Birgitta Sarelins kommentar till den här psalmen är också mycket läsvärd. Ett helt bibelstudium!


E Liedgren på äldre dagar:

576 Hjälp mig, Jesus, troget vandra

1. Hjälp mig, Jesus, troget vandra
på den väg du anbefallt,
att som mig jag älskar andra,
älskar dig utöver allt.
Giv att jag din röst må höra
och din vilja gärna göra.

2. Hjälp mig, Jesus, tåligt lida
prövningens och sorgens slag
och med stilla hopp förbida
frälsningens och glädjens dag.
Låt mig under all min smärta
äga dig uti mitt hjärta.

3. Hjälp mig, Jesus, from förtrösta
på din sanning och din nåd
och bland dina återlösta
fröjdas av ditt kärleksråd.
Låt min tro alltmera stärkas
och på goda frukter märkas.

4. Hjälp mig, Jesus, hjälp mig fara
sist från denna värld i frid
och bland dina helgon vara,
där du är, till evig tid.
Där, i salighet och ära,
skall jag evigt lov dig bära.

Text: Johan Olof Wallin 1816 (37 år)
Musik: Svensk 1694/95, jfr Haeffners koralbok nr 264

J O Wallin:

578 Jesus, låt din kärleks låga

1. Jesus, låt din kärleks låga
brinna mäktig i min själ.
För ditt rike lär mig våga
ära, liv och timligt väl.
Du som älskat in i döden,
tänd hos mig den helga glöden.
Du som gav dig helt för mig,
hjälp mig leva helt för dig.

2. Jag är svag och obeprövad,
men har valt att följa dig.
Hjälp mig, av din Ande övad,
gå med fasta steg din stig.
Låt en glad och villig lydnad
bli min andes bästa prydnad.
Du som gav dig helt för mig,
hjälp mig leva helt för dig.


Text: August Bohman 1920 (49 år)
Musik: Preben Nodermann 1911 (44 år)

579 Ni mänskobarn som här i världen

1. Ni mänskobarn som här i världen
får hjälp av samme Faders hand,
säg, varför kivas ni på färden
till ett och samma fadersland?
Då har ni ej de bud i minne
som Herren gav oss, evigt god...


Text: Johan Olof Wallin 1809 (30 år), Britt G Hallqvist 1983 (69 år)
Musik: Halle 1704

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

J O Wallin:

577 O min Jesus, dit du gått

1. O min Jesus, dit du gått
där vill jag få vara,
fri från världen som mig blott
oro ger och saknad.
Du i himmelen berett...

Text: Johan Olof Wallin 1819 (40 år), Anders Frostenson 1983 (77 år), jfr Stora Nätpsalmboken nr 332!
Musik: Johann Crüger 1653 (55 år), jfr 1697 års koralbok nr 319!

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

J O Wallin:

J Crüger:

583 Pärlor sköna

A-melodin:
 

1. Pärlor sköna,
ängder gröna,
skatter många jorden bär.
Vilka gåvor,
rika håvor
världen än kan rymma här,
en allena
dock den rena
pärlan utan like är.

2. Utan like
är Guds rike...


Text: Edvard Evers 1899 (46 år), Britt G Hallqvist 1983 (69 år)
Musik: Svensk folkmelodi, alt Hjalmar Nilsson 1933 (41 år) 


[Av upphovsrättsliga skäl kan b-melodin och resten av texten inte publiceras här]

E Evers:

585 Verka tills natten kommer

1. Verka tills natten kommer,
kallelsens verk är stort:
hela livet behöves,
dagarna svinner fort.
Tidigt i livets morgon...

Text:  Siri Dahlquist 1913 (24 år), ngt bearb., fritt efter "Work for the night is coming" av Annie L Walker, senare gift Coghill 1854 (18 år).
Musik: Lowell Mason 1864 (72 år), alt. koral Henry Weman 1933 (36 år), publ. med tillstånd av rättsinnehavarna.

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Nederländsk variant av koralen:

L Mason:

581 Kristus, hjälten, han allena

1. Kristus, hjälten, han allena
har mig löst ur träldomsbandet.
Skulle jag ej honom tjäna
all min tid i främlingslandet?
Han, som verkar min förvandling,
Herre över herrar alla,
varje tanke, ord och handling
vill han styra och befalla.

2. Ensam skall jag ej förbida
Herrens dag, som ingen känner.
När och fjärran kämpar, lider
rikets barn, min Konungs vänner.
Får hans saktmods milda ande
oss i endräkt sammangjuta,
skall vår väg i mörko lande
himmelsk klarhet övergjuta.

3. Då vi livets goda delar,
delar sorgerna som bränner,
beder varmt för dem som felar,
villigt våra fel bekänner,
då av Andens röst vi ledes
under bön i stilla stunder,
genom lydnad vi beredes
till att se Guds dolda under.

4. Du som var till döden trofast,
fostra oss att bliva trogna.
Ingen är på jorden bofast,
vi för himlen måste mogna.
Lär oss här i timligheten
kämpa utan all förfäran,
tills vi ser i härligheten
dig som makten har och äran.

Text: Johan Gustav Thorsell 1919 (32 år), 1934, ngt bearb.
Musik: Johann Crüger 1649 (51 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Johann Crüger:

586 Du o Gud är livets källa

   

1. Du, o Gud, är livets källa,
rik och ren och underbar.
Ur dess djup de flöden väller
varav allt sitt ursprung har...

Text: Anders Frostenson 1936 (30 år), 1981
Musik: Nürnberg 1731

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]