26 Tränger i dolda djupen ner

1. Tränger i dolda djupen ner
tanken som söker och spanar,
finner jag var mitt öga ser
spår av en vilja som danar,
frågar jag vad den makten är,
som i sin famn all världen bär:
Fader, din kärlek jag anar.

2. Möter jag i en salig stund
en som de fallna benådar,
tonar i själens stilla grund
stämman som himmelrik bådar,
vilar min Broders blick på mig,
himmelens förlåt lyfter sig:
Fader, din kärlek jag skådar.

3. Träder du själv i själen in,
allmakt och kärlek, och säger
ordet som gör mig evigt din,
intet all världen då väger,
intet mitt hjärta mer begär,
stillad dess heta oro är:
Fader, din kärlek jag äger.

4. Nalkas ock mig den onda dag,
dagen då mörkret begär mig,
drabbar mig tunga sorgens slag,
bär jag på kval som förtär mig,
dignar jag maktlös, bruten ner,
orkar ej livets börda mer:
Fader, din kärlek dock bär mig.

5. Öppnas för mig den dunkla port
bakom vars rigel förvaras
jordlivets mål på helig ort,
där alla frågor besvaras,
jublar jag högt ditt fadersnamn,
skådar jag, sluten i din famn,
Fader, din kärlek förklaras.

Text: Natanael Beskow 1919 (54 år)

Musik: Ludvig Mathias Lindeman 1840 (28 år)

Denna psalm, första gången tryckt i Vår Lösen nr19-20 1919, är mycket medvetet och konstnärligt uppbyggd, samtidigt som den är en innerlig, kontemplativ bönepsalm, riktad till vår himmelske Fader.

De fem stroferna inleds med var sitt uttrycksfullt verb: Tränger, Möter, Träder, Nalkas och Öppnar, och avslutningarnas är inte mindre uttrycksfulla: Fader, din kärlek jag anar. Fader, din kärlek jag skådar. Fader, din kärlek jag äger. Fader, din kärlek dock bär mig. Fader. din kärlek förklaras.

N Beskow:

L M Lindeman:

79 Gud är mitt ibland oss

Koralförspel:

Alt. koral (OBS! finns ej i svenska psalmboken, men sjungs oftare i Tyskland m.fl. länder): 

1. Gud är mitt ibland oss.
Låt oss nederfalla
och hans höga namn åkalla.
Gud är mitt ibland oss.
Allt i oss må tiga
och åt Gud sin andakt viga...

Text ("Gott ist gegenwärtig"): Gerhard Tersteegen 1728 (31 år), Maria Arosenius 1931 (62 år), Natanael Beskow 1934 (69 år), Torsten Fogelqvist 1936 (56 år), Britt G Hallqvist 1983 (69 år). Jfr versionen i finlandssvenska psalmboken 1986!

Musik: Frankfurt am Main 1718, alt. Joachim Neander 1680 ("Wunderbarer König") 

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte återges här] 

Detta är nog den mest kända och spridda av bandvävaren (f.d. köpmannen) och mystikern Tersteegens 111 psalmer. Konstslöjdaren m.m. Maria Arosenius introducerade hans psalmer i Sverige genom att 1931 ge ut ett häfte med 25 psalmer (samt 18 tänkespråk) av T. som hon översatt till svenska. Av dessa psalmer togs ovanstående in i 1937 års psalmbok, efter viss finputsning av Beskow och Fogelqvist.

Det är en mycket högstämd psalm, med mycket av stämningen från Jesaja 6. Dess första verser ganska ofta använts som inledningspsalm vid gudstjänster på söndagar som inte har det sprittande jublets karaktär, utan är mer stillsamma och meditativa och/eller allvarsmättade. Den skulle dock kunna karaktäriseras som både bönepsalm och stillsam lovsång. I varje fall vänder den sej direkt till Gud i tillbedjan mer än många s.k. "ståpsalmer" gör.

G Tersteegen:

92 Kärlek av höjden

1. Kärlek av höjden
värdes beskära,

lär oss att leva

helt till din ära.

Vida kring jorden

gånge din lära,

komme ditt rike.

2. Heligt och troget

lär oss att strida,

villigt och stilla

lär oss att lida,

seger och vila

lär oss att bida

sist i ditt rike. 

Text: Natanael Beskow 1885 (20 år)

Musik: Johann Crüger 1653 (55 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Denna lilla korta, tvåstrofiga missionspsalm skrevs av en 20-åring, vilket gör Natanael Beskow till psalmbokens yngste manlige författare - bara "tjejerna" Annie Coghill och Lina Sandell är yngre. Psalmen trycktes först i Uppsala Studentmissionsförenings sångbok Missionssånger 1887 (Beskow var ordförande i sångbokskommittén och skrev då även flera andra sånger, t.ex. Ditt verk är stort, men jag är svag). Den togs sedan in i Nya Psalmer 1921 och så småningom 1937 års psalmbok och nästan alla samfunds sångböcker.

Psalmen är en bönepsalm och innehåller mycket på några korta rader. Båda verserna talar om "ditt rike", och Guds rike står verkligen i fokus. Första versen slutar med den s.k. andra bönen i Fader vår: "(Till)komme ditt rike" , och hela psalmen kan ses som en utveckling av denna bön.

Natanael Beskow:

Johann Cruger:

95 Ditt verk är stort, men jag är svag

1. Ditt verk är stort, men jag är svag
och lätt till jorden böjes.

Mig arme i din tjänst dock tag

om så din kraft upphöjes.

2. Mig ödmjukhet och kärlek giv

och trohet intill döden,

och låt mig gå med bud om liv

bland smärtorna och nöden.

3. Till evig tid jag hör dig till

och vill ej mer begära.

Så tag mig, led mig som du vill,

ditt namn, o Gud, till ära.

Text: Natanael Beskow 1885 (20 år)

Musik: Tjeckisk 1576 / hos Michael Praetorius 1620 (39 år), jfr 1697 års koralbok nr 352!

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Precis som Kärlek av höjden skrevs denna psalm ursprungligen för Uppsala Studentmissionsförenings sångbok. Och precis som den psalmen är även denna en pregnant bönepsalm och överlåtelsepsalm - lätt att lära, sjunga och bedja utantill.

Att två små sånger skrivna av en 20-åring 1885 mer än 50 år senare skulle tas in i psalmboken och mer än 100 år senare räknas som självskrivna i ännu en psalmbok - vem kunde ha anat det? Knappast Beskow själv i varje fall. Hans bön om att få "gå med bud om liv / bland smärtorna och nöden" uppfylldes dock - inte minst just genom hans psalmer!

Beskow:

Praetorius:

162 Som sol om våren stiger

1. Som sol om våren stiger
i makt mot himlens höjd,
och all naturen viger
till livets nya fröjd,
i själens riken Anden
går fram med vårens bud...

Text: Natanael Beskow 1919 (54 år), ngt bearb.

Musik: Svensk folkvisa / 1693 ("Den blomstertid nu kommer").

Denna vår- och pingstpsalm togs inte med i psalmbokstillägget 1921 (trots att den tryckts i 1920 års psalmboksförslag) men blev snabbt mycket sjungen när den 1937 kom in i psalmboken. Dels fanns det inte många direkta pingstpsalmer (om än åtskilliga om den helige Ande i allmänhet), dels var ju Den blomstertid-melodin välkänd och gärna sjungen.

Psalmens första hälft beskriver Andens verk med hjälp av två starka liknelser "som sol om våren stiger" och "som elden guldet renar". Den andra hälften är en bönepsalm. Först (i v. 4) är den egna själen i fokus, det egna behovet av rening och förening med Gud, men sedan (i v. 5-6) riktas blicken mot hela mänskligheten. Psalmen skrevs den bräckliga Versaillesfredens år 1919, och femte strofen talar om "hatets bann" som bara Guds Ande kan lösa, om att bara Guds Ande kan lära oss att "med skilda tungors ljud" bära fram "ett enigt lov" till den Gud som är "allas Far."

Knappt hade psalmen tagits in i psalmboken förrän andra världskriget bröt ut och på nytt gjorde bönen om himlasänd frid och försoning så smärtsamt aktuell. Och inte har den blivit överflödig i vår tid heller.

Natanael Beskow:

191 Den dag du gav oss, Gud, är gången

1. Den dag du gav oss, Gud, är gången,
och mörker sänkes kring oss ned.
Ditt lov steg upp i morgonsången,
ditt lov skall signa nattens fred.

2. När jorden sig i rymden vänder
och ljuset går från trakt till trakt,
ditt lov väcks upp i nya länder.
Din kyrka håller troget vakt.

3. Den sol som oss till vila viger
för andra tänder arbetsdag.
Ur andras hjärtan bönen stiger
om kraft att vandra i din lag.

4. Pris vare dig som jordens bana
igenom öde rymder sträckt
och som av jordens folk vill dana
en enda helig mänskosläkt.

Text: John Ellerton 1870 (44 år) "The day Thou gavest, Lord, is ended", sv. övers. Johan Alfred Eklund 1912 (48 år), Natanael Beskow 1936 (71 år)
Musik: Clement Cotterill Scholefield 1874 (35 år)

[Det återstår några år av copyrighten på översättningen, men Projekt Runeberg har nyligen publicerat den på nätet utan särskilt tillstånd, med uppmaning till rättsinnehavare att höra av sej med ev. invändningar. Jag går på prejudikat och gör sammalunda]

Denna aftonpsalm kan inte utsättas för samma anklagelse som den tvåhundra år äldre Nun ruhen alle Wälder - att inte ta hänsyn till jordens rotation! Här är dess rotation tvärtom närmast ett huvudtema, som accentueras särskilt i andra och tredje strofen (ja, i det längre engelska originalet i ytterligare en strof!). Kristenhetens gudstjänstliv framställs som en helig skiftgång, där lovsången och bönen aldrig tystnar. Psalmen skrevs också för A Liturgi for Missionary Meetings (1870), alltså en "gudstjänstordning för missionärssamlingar", vilket ju kan förklara det synnerligen globala perspektivet.

Prästkollegan Schofields närmast dansanta melodi mötte länge ett visst motstånd från etablerade kyrkomusiker (den ansågs inte helt "kyrkligt värdig"), men har efterhand slagit igenom med obetvinglig kraft och till slut accepterats av de flesta. Den sjungs nu, liksom den globala texten, jorden och kyrkan runt. (Den enda tid och plats då den känns lite opassande är väl sommartid på Nordkalotten, då p.g.a. jordaxelns lutning inget "mörker sänkes kring oss ned" - hur mycket jorden än roterar).

John Ellerton:

Clement Cotterill Scholefield:

195 O Gud, vår hjälp i gångna år

1. O Gud, vår hjälp i gångna år,
vår framtids hopp och frid,
vårt värn när storm kring jorden går...

Text: Isaac Watts 1719 (45 år) "Our God, our help in ages past" efter Moses i Psaltaren 90, sv. övers. Natanael Beskow 1934 (69 år), Britt G Hallqvist 1979 (65 år)

Musik: William Croft 1708 (30 år) - lyssna till församlingssång i Österåker nyårsafton 2009.

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Denna en av den anglosaxiska världens mest kända hymner, som bl.a. sjöngs på Winston Churchills begravning, utgavs första gången i Watts´ samling av parafraserade psaltarpsalmer, The Psalms of David, år 1719. Nu är ju inte alla psaltarpsalmer ens enligt Psaltaren själv skrivna av David, och psalm 90, som Watts´ bygger denna sin hymn på, anges vara av "gudsmannen Moses" och är i så fall muntligt traderad i några hundra år (den finns ju inte med i någon av de s.k. moseböckerna) samt den allra äldsta av psaltarpsalmerna .

Watts´ originalpsalm har nio strofer, men i 1937 års psalmbok kom bara fyra med (och då är ju ändå sista strofen nästan helt likadan som den första). Britt G Hallqvist både bearbetade den dittillsvarande svenska texten och översatte några strofer till, så att vi nu i alla fall har sex strofer med i vår psalmbok. Det var inte dumt - bl.a. framgår sambandet med Psaltaren 90 så mycket tydligare.

Melodin av Croft utgavs 1708 i Supplement to The New Version (av psalmboken),och då naturligtvis då till en helt annan text. Men idag är Crofts koral mest förknippad med ovanstående psalm, även om den fortfarande används också till en del andra psalmer (här i Sverige bl.a. till Räds ej bekänna Kristi namn).

I Watts:

W Croft:

314 Ack saliga dag

1. Ack, saliga dag som i hoppet vi bidar,
då världen är vorden Guds rike till sist,
då mänskornas släkte förlossningen funnit...

Text: Natanael Beskow 1886 (21 år), tr. 1887 i Missionssånger
Musik: Waldemar Rudin 1888 (55 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Oskar Lövgren skriver: "Psalmen har blivit föremål för olika tolkningar. Den har ibland uppfattats som ett uttryck för en optimistisk tro på att Guds rike skulle komma genom en gradvid skeende inomvärldslig utveckling. När B. någon gång på 1930-talet tillfrågades, om psalmen syftade på Guds rikes inbrytande i denna världen eller i den tillkommande, svarade han, att en dylik frågeställning inte existerade för den 21-årige studenten. Utan hans vetskap och till hans ledsnad strök kyrkomötesutskottet 1936 strofen Han kommer, han kommer den dag som vi bida. Säkert var det en missuppfattning av psalmen som avgjorde strofens öde liksom psalmens placering under rubriken 'Uppståndelsen, domen och det eviga livet.' Den optimistiska framstegstro från det utvecklingstroende 1880-talet, som man tyckte sig finna i denna psalm, kunde man efter allt som skett fram till 1930-talet inte acceptera för psalmboken. Man må dock besinna att psalmen skrevs för en missionssångbok och att det är aktuella missionstankar det gäller. Strålarna som skådas på morgonens sky och dagningen på höjderna syftar utan tvivel på de glädjande underrättelser, som nu en gång efter annan kom från missionsfälten."

(Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 54f).

I 1986 års psalmbok kom den uteslutna strofen tillbaka, så att vi nu i stort sett har den unge Beskows originalversion av texten (frånsett några ändringar av verbformer o dyl.).

Den genommusikaliske teologiprofessorn Waldemar Rudin skapade den vackra koralen till Beskows psalm. Som ett kuriosum kan dock nämnas att psalmen, med ytterst små anpassningar av melodin, även kan sjungas till följande psalms koral, En herrdag i höjden.  

Natanael Beskow:

Waldemar Rudin:

380 Fader, du som livet tänder

 

1. Fader, du som livet tänder,
tag i dina goda händer
detta späda mänskoliv.
Kristen tro, som allting vinner

och det ljusa målet hinner,

åt ditt barn till gåva giv.

2. Detta barnet skall som andra

genom sorg och glädje vandra;

ingen vet sin morgondag.

Barndoms lek och ungdoms drömmar,

mandoms liv, som mäktigt strömmar,

i din hägnad nådigt tag.

3. Ut det måste i den vida

värld, där starka makter strida.

Strid dess strid och var dess ro.

Låt det kämpa till din ära,

segerrikt sin fana bära:

kristet namn och kristen tro.

4. Namnet, som vi barnet giva,

värdes i din livsbok skriva,

Fader, du all världens liv.

Mot allt ont som vill förstöra,

fläcka, skada och förgöra,

dess försvar på färden giv.

5. Dunkla äro mänskors öden,

livet ryms i dem, och döden,

släkte följer släktes spår.

Ej vi frukta, ej vi famla;

du oss leder, du vill samla

i din famn oss, Fader vår.

Text: Natanael Beskow 1919 (54 år)
Musik: Henry Weman 1937 (40 år)

Detta är ännu en doppsalm som i ärlighetens namn knappast sjungs längre. Dessutom kan den bara sjungas som bön för småpojkar (jfr "mandoms liv som mäktigt strömmar) - Elsa och Natanael hade inga flickor - och den handlar knappast särskilt om det kristna dopet (skulle lika gärna kunna sjungas vid s.k. "barnvälsignelse"). Inte någon speciellt lyckad psalm - men den har ett sympatiskt hela-livet-perspektiv på dopet och innehåller förvisso några vackra rader.

Kanske var det ett misstag av Beskows barn att vägra godkänna Britt G Hallqvists varsamma bearbetningsförslag. Det var naturligtvis av pietet mot fadern, men psalmen hade nog blivit något mera använd i Hallqvists version (där bl.a. "mandoms liv" ersatts med ett könsneutralare uttryck). Fast knappast populär för det. Domkyrkoorganisten Wemans melodi är stilig men knappast medryckande.

N Beskow:

427 Ringen I klockor, ja ringen

1. Ringen, I klockor,
ja, ringen i midnattens timma.
Glimmen, I stjärnor,
som änglarnas stjärnögon glimma.

Frid till vår jord

kommer med himmelens ord.

Ära ske Herren i höjden!

2. Julen är kommen 

med ljusning till hjärtan som bäva.

Ned över barnet i krubban

nu änglarna sväva.

Barnet från Gud

bringar oss saliga bud.

Ära ske Herren i höjden!

3. Sjungen och spelen och jublen

och klappen i händer,

mänskobarn alla 

i jordens mångtaliga länder.

Fött är i dag

barnet, till Faderns behag.

Ära ske Herren i höjden!

Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig 1856 (73 år) "Kimer, I klokker", Emilia Ahnfelt-Laurin 1879 (47 år), Natanael Beskow 1936 (71 år). Jfr nyöversättningen "Klinga ni klockor" i Nätpsalmboken för barn.
Musik: Stralsund 1665 alt. dansk av Henrik Rung (OBS finns ej i 1986 års psalmbok):

 


N F S Grundtvig:



En dansk julpsalm (av många) som kom in i den svenska psalmboken 1937 men inte kom riktigt till sin rätt förrän julottorna på många håll började ersättas av julnattsgudstjänster, då den plötsligt passade som hand i handske med sitt tal om kyrkklockor som ringer i "midnattens timma". Men inte tycker jag att psalmen innehållsligt hör till Grundtvigs bästa julpsalmer - då föredrar jag absolut Det ringer nu till julens fest. Ändå uttrycker den äkta, i god mening barnslig julglädje på bästa grundtvigskt maner: "dansa och klappa i händer".

Den danska koralen av Rung följde inte med över sundet, och det hade kanske varit svårt att lära svenska folket en helt ny julmelodi. Eller inte - vi har ju lärt oss mängder av engelska julkoraler de senaste decennierna. Den tyska koral som nu används är i varje fall känd sedan tidigare - men den  känns å andra sidan inte så särskilt julaktig.

Nåja.

508 Nu kommer kväll med vilans bud

 

1. Nu kommer kväll med vilans bud

och bördan lägges av. 

Nu vill jag tacka dig, min Gud, 

för allt vad året gav: 

2. För hus och hem och dagligt bröd, 

för jordelivets id, 

för tröst i nöd, för liv i död, 

för himmelrikets frid. 

3. Och gryr för mig en morgondag 

så är den dagen din; 

så är din vilja all min lag, 

och all din kärlek min. 

4. Så står jag här i Jesu namn, 

jag lever på ditt bud; 

jag går emot din öppna famn, 

min Fader och min Gud.

Text: Natanael Beskow 1922 (57 år)
Musik: Adam Krieger 1656 (22 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här]

Natanael Beskow:

Adam Krieger: