1. Uti din nåd, o Fader blid,
från nu och intill evig tid
jag lämnar mig och vad jag har.
Tag, Herre, allt i ditt förvar.
2. Mitt liv, min kropp och ande är
din egendom, o Herre kär.
Bevara själv vad dig tillhör,
att intet ont mig skada gör.
3. I dig är jag av hjärtat nöjd,
du är min enda tröst och fröjd.
I all min nöd och stora brist
är du min hjälp, det vet jag visst.
4. Det är min tro, o Fader blid,
hjälp att jag alltid blir därvid.
Ifrån ditt barn du aldrig vik,
att jag må ärva himmelrik.
Text: Basilius Förtsch 1609 "Herr Jesu Christ, in deine Hand", sv. övers. Håkan Ausius 1641, Jesper Svedberg 1694, ngt bearb.
Musik: Strassburg 1545
Musik: Strassburg 1545
(För dalakoral från Lima och Transtrand, se Stora Nätpsalmboken nr 617: I dina händer, Fader blid).
En enkel och i Sverige mycket sjungen bönepsalm är denna, som från början vände sej till Jesus ("Herr Jesu Christ, in deine Hand"), men som i Håkan Magnusson Ausius´ version istället knyter an till Jesus´ egen överlåtelsebön på korset: "Fader, i dina händer överlämnar (befaller) jag min ande", det sista av hans s.k. "sju ord på korset" (Lukasevangeliet 23:46). Även denna psalm passar bra i dödsberedelsen, men lika gärna vid sänggåendet, uppstigandet eller det gemensamma andakts- och gudstjänstfirandet.
Psalmen är ett slags "tvillingpsalm" till Se, Jesus är ett tröstrikt namn - psalmerna har samma melodi och författare ("föräldrar"), och de är lika gamla och lika långa. Båda har också funnits med i alla de fyra officiella rikspsalmböcker som Svenska kyrkan har givit ut (1695, 1819, 1937, 1986), ovanstående psalm dessutom i ganska oförändrat skick.
