205 Vila i din väntan

1. Vila i din väntan,
stilla mötet sker,
all din stora längtan
Herren hör och ser...

Text: Per Harling 1980 (32 år) efter J Friedrich Räder 1845, 1848 (33 år) "Harre meine Seele"

(jfr Anna Ölanders översättning i Stora Nätpsalmboken nr 473)

Musik: Otto Olsson 1921 (42 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken text eller melodi publiceras här än]

Denna meditationspsalm ansluter sej väl till de närmast föregående årstidspsalmerna. Cirkeln sluter sej och det blir åter vår. (Även som just vår- eller vårvinterpsalm är denna alldeles förträfflig, om än den låter sej sjungas året om!). Bildspråket om kornet, vars "hopp är stort", påminner om det i närmast föregående psalm.

I likhet med exempelvis "Välsigna, Herre, alla dem" kan upplevelsen av denna psalm störas om man känner till föregångaren som psalmen skulle ersätta. Anna Ölanders översättning Vänta efter Herren är mer originaltrogen och förträfflig i egen rätt. Men det hindrar inte att också Harlings "friare" version är mycket fin, med sin årstidsanknytning och sitt modernare språk.

Otto Olssons melodi till denna psalm är nog hans mest sjungna och välkända. Den har absolut bidragit till att psalmen, både i dess tidigare och dess nuvarande version, blivit föreslagen i många olika sammanhang. En annan orsak är psalmens allmängiltighet och pregnans; man sjunger igenom den på halvannan minut.

Per Harling:

Otto Olsson:

234 O salighet, o gåtfullhet

1. O salighet, o gåtfullhet,
o Kristi törnekrona...

Text: Sven Lidman den 9 februari 1918 (35 år)
Musik: Beatrice F Johnson 1928 (35 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken text eller noter publiceras här än].

Denna sång skrevs omkring ett år efter Sven Lidmans omvändelse (som han själv daterade till den 17 mars 1917) och omkring tre år innan han anslöt sej till pingstväckelsen. Enligt författaren skrev han sången "med hela min varelse som insats".

Sången trycktes 10 år senare med Beatrice F Johnsons melodi i Tillägg till Segertoner 1928 och blev snabbt välkänd i vida kretsar. Men efter författarens brytning med pingstväckelsen 20 år senare försvann den ur alla utgåvor av Segertoner ända fram till 1988, då den ju t.o.m. togs in i den gemensamma, ekumeniska psalmboken.

Första och sista strofen av psalmen hör till det innerligaste och skönaste som skrivits i svensk andlig diktning, ja, i svensk dikt överhuvud. Stroferna däremellan, som uttrycker överlåtelse till Kristus, är däremot av mer tvivelaktigt andligt och poetiskt värde ("jag svär dig trohet, ödmjukhet(!))". Och det var då för väl att vi i psalmboken slapp den ursprungliga fjärde strofen, den som löd:

All synd, all smuts, allt lågt begär

ditt rena blod avtvagit,

när som en krigsman i din här

ditt kors(!) som svärd jag tagit.

Men första och sista strofen är som sagt sublima, liksom Beatrice F Johnsons melodi. Sista strofens uttryck "Av fröjd vill hjärtat gråta" har författaren Stefan Andhé f.ö. använt som titel på en av sina kåserisamlingar (1991).

Sven Lidman på äldre dar:

527 Det spirar i Guds örtagård

BÖNENS ROS

1. Det spirar i Guds örtagård
en blomma skär och blid...

Text: Samuel Gabrielsson 1910 (29 år)
Musik: Oskar Lindberg 1921 (34 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken musiken eller resten av texten publiceras här än]

Den unge hospitalspredikanten i Säter, Samuel Gabrielsson, fick denna lilla fina dikt om bönelivet publicerad i tidskriften Vår Lösen nr 11-12 1910. Elva år senare kom den in i psalmbokstillägget som nummer 606, med den folkviseartade melodin av Oskar Lindberg.

Men i 1937 års psalmbok kom den inte in. Ett halvsekel senare fann den dock åter nåd i psalmkommittérades ögon, och den har nu i mer än 30 år stått i psalmboken. Jag har varit med om att sjunga den ett par gånger, men den har nog oftare framförts som solosång. Vacker är den i alla fall.

O Lindberg:

648 När får jag se dig, Frälsare kär (Oi Herra jos mä)