8 Lova vill jag Herran, Herran

*1. Lova vill jag Herran, Herran,
ty han lyssnar till min röst.
Han är, då all hjälp syns fjärran,
dock min starkhet, sköld och tröst...



Text: Gustaf Ållon 1694 (48 år) efter David Isaisson (Psalt. 28:6-9), Britt G Hallqvist 1983 (69 år), jfr versionen i Fria psalmboken.
Musik: Nürnberg 1731

[Av upphovsrättsliga skäl får resten av texten inte publiceras här än]

Psalmen hade från början - i 1697 års psalmbok - hela åtta strofer och var en rimmad parafras på psalm 28 i Psaltaren (som anges vara av David).

Följaktligen inleddes även denna psalm med den förföljdes och utsattes perspektiv, med rop på rättsliga påföljder för dem som trots vänlig uppsyn skadar sin nästa. Ållon började sin psalm så här: När jag nu min bön utgjuter, / tig mig icke, Gud, min tröst!

Men den senare delen av psalmen - både Davids och Ållons - har en helt annan karaktär: psalmen övergår i lovsång och tack för bönhörelse: "Jag fick hjälp, därför fröjdar sig mitt hjärta." Eller: "Lova vill jag Herran, Herran, / ty han haver hört min röst.!

Fr.o.m. 1819 års psalmbok behölls bara dessa avslutande strofer, de med lovpsalmskaraktär, och Britt G Hallqvist har bearbetat dem något för 1986 års psalmbok.

558 Herren är min herde god

Mer ursprungligt koraltempo:


1. Herren är min herde god,
mig skall intet fattas.
Han mig för till källans flod,
när av törst jag mattas.
Han mig vederkvicker väl
på de ängar gröna,
där en ljuvlig ro min själ
i hans vård får röna.

2. För sitt namn han låter mig
aldrig vilse fara,
leder mig den rätta stig,
där jag trygg kan vara.
Om jag går i mörkrets dal
jag dock icke rädes:
Gud, min tröst i alla kval,
du är där tillstädes.

3. Med din stav, ditt ord och råd
du mig troget leder,
och ett bord av idel nåd
du åt mig bereder.
Godhet blott skall följa mig
hela levnadsdagen.
Sist jag varder upp till dig
i din boning tagen.

Text: Axel Fredrik Runstedt 1908 (47 år) efter Psalt. 23 (av David), jfr Stora Nätpsalmboken nr 582
Musik: Gunnar Wennerberg 1869 (52 år), alt. "Nisse tänker sjöman bli"

Denna psalm är egentligen en av världens äldsta, och frågan är väl om inte David Isaisson borde stå som författare istället för Axel Fredrik Runstedt. I vilket fall som helst är den (som så många andra) en travesti på en psalm ur Psaltaren, och tack vare Gunnar Wennerbergs koral (egentligen skriven till en annan psaltarpsalm) var den också länge mycket sjungen. 

Den bearbetades inte alls inför 1986 års psalmbok, eftersom texten var så insjungen och eftersom författaren inte varit död tillräckligt länge för att upphovsrätten skulle ha gått ut. Men språket - ord som "vederkvicker" och "varder" - har nog sedan dess alltmer upplevts som alltför ålderdomligt i en gudstjänst med blandade åldersgrupper. På Herdesöndagen (3 söndagen i påsktiden) har den länge haft en given plats, men inte ens då kan man nuförtiden räkna med att den sjungs.

A F Runstedt:




G Wennerberg:

683 I frid vill jag lägga mig ned

I frid vill jag lägga mig ned
och i frid vill jag somna in,
ty du, Herre, låter mig bo
i trygghet och i ro.

Text: Kung David (Psalt. 4:9)
Musik: Sten Eriksson 1971 (22 år)