269 Sorgen och glädjen

Alt. koral från Danmark (OBS! finns ej i svenska psalmboken!):



Alt. koral från Norge (OBS! finns ej i svenska psalmboken!):



1. Sorgen och glädjen

de vandrar tillsamman,
medgång och motgång

här tätt följes åt.
Skyar med solsken...

Text: Thomas Kingo 1681 (47 år) "Sorrig og glaede de vandre til hobe", sv. övers. Oskar Wågman 1913 (64 år), Gustav Thorsell 1934 (47 år), Torsten Fogelqvist 1937 (57 år), Britt G Hallqvist 1983 (69 år)

(För den äldre, för-hallqvistska versionen, se Stora Nätpsalmboken nr 701)
Musik: Svensk folkmelodi, alt. dansk folkmelodi

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

En helt allmänmänsklig erfarenhet av den jordiska lyckans växlingar (jfr den s.k. barnabönen Gud som haver med dess "Lyckan kommer, lyckan går") kombineras här med det kristna himmelska perspektivet. Varje vers i psalmen avslutas - liksom förhoppningsvis våra enskilda liv? - i den himmelska världen, som ensam "är av salighet full".

Psalmen ingår i andra delen av Kingos sångsamling Aandeligt Sjungekor (tr. 1681). Den kan alltså mycket väl vara skriven tidigare än 1681 (dock inte tidigare än 1674, då samlingens första del trycktes). Därmed är den något yngre än den samtide diktarens Lasse Lucidors såväl till innehåll som till form mycket närbesläktade visa Skulle jag sörja, då vore jag tokot (som ofta i Sverige sjungits till samma melodi!).

På svenska har den vad jag vet inte funnits före 1900-talet (rätta mej gärna!). Den version vi nu har är resultatet av flera översättares samfällda ansträngningar (se ovan), men upphovsrätten tillfaller just nu (2011) helt Britt G Hallqvists ättlingar (övriga medverkande har nämligen varit döda i över 70 år).

Den gamla svenska folkmelodin (i liknande form känd från bl.a. Pilgrimsharpan 1862) är starkt förknippad med psalmen här i vårt land - men i Danmark och Norge sjungs psalmen till helt andra tongångar.

Thomas Kingo:

320 Tänk när en gång

Alt. koral från Norge (OBS! finns ej i svenska psalmboken!):


Alt. koral från Finland (OBS finns ej i svenska psalmboken!):



1. Tänk, när en gång det töcken har försvunnit,
som över detta livet breder sig,
när evighetens sköna dag upprunnit
och himmelskt solljus flödar på min stig...

Text: Wilhelm Andreas Wexels 1841 (44 år), tr. 1845, "Taenk, naar engang den Taage er forsvunden", sv. övers. Elin Silén 1920 (45 år), bearb. Anders Frostenson 1980 (74 år)

(Alternativ övers. se Stora Nätpsalmboken)
Musik: Oscar Ahnfelt 1850 (37 år).

Alt. "You raise me up" (se och lyssna nedan)

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Denna psalm skrevs ursprungligen i prästfrun Frederikke Delphins poesialbum! Hon var syster till Wilhelm Andreas och hade nyligen blivit änka efter sin make. Texten är en tröstepsalm till systern, men också till hela den kristna kyrkan. Psalmen hann inte komma med i Wexels´ psalmboksförslag Christelige Salmer 1840, men däremot i Religiöse Digte 1845.

Norrmannen Egil Elseth har uppmärksammat, att Wexels-psalmen inspirerats av melodin och strukturen i den samtida svenske författaren Carl Wilhelm Böttigers dikt I avskedets stund. Varje strof i Böttigers dikt börjar "Tänk någon gång". Men den melodin (vilken den nu var) ersattes åtminstone i Sverige med en nykomponerad av Oscar Ahnfelt, sedan Carl Olof Rosenius redan 1848 översatt sången till svenska ("Tänk när en gång den dimma är försvunnen"). Och den melodin är nu med också i koralboken, efter att man 1939 försökt ersätta den med en Oskar Lindberg-koral (som nu används till två andra psalmer: Jag ber om hjälp till stillhet i min plåga och Frälsare, du som äger läkedomen).

W A Wexels:

O Ahnfelt:

319 Så skön går morgonstjärnan fram

Alt. koralform:

1. Så skön går morgonstjärnan fram
och bådar, klar och lyckosam,
den stora dagens möte,
då själen, över jorden höjd,
får svinga sig med helig fröjd
till Himlafaderns sköte...

Text: Johan Olof Wallin 1816 (37 år), bearb. Britt G Hallqvist 1981 (68 år)
Musik: (den s.k. "koralernas drottning") Philipp Nicolai 1599 (43 år)

Hör Johann Sebastian Bachs version (BWV 1)

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten återges här]

När den gamla kära Nicolai-psalmen, som i den karolinska psalmboken började "Så skön lyser den morgonstjärn´" ("Wie schön leuchtet der Morgenstern"), inte togs med i 1819 års psalmbok, ersattes den av två nyskrivna Wallin-psalmer. Dels julpsalmen "Var hälsad, sköna morgonstund" och dels ovanstående psalm, som förvisso bevarat själva anslaget från Nicolai-psalmen, men föga av det övriga innehållet.

(Alltsedan 1937 är även själva Nicolai-psalmen åter med i psalmboken, nu med anslaget "Du (1937: "Hell") morgonstjärna mild och ren".).

Wallinpsalmen - se originaltexten här - är i 1986 års psalmbok mycket förtjänstfullt bearbetad av Britt G Hallqvist. Den klingar i stort sett bättre än tidigare och har i mitt tycke även innehållsligt förbättrats. Men Hallqvist är inte klåfingrig och David omfamnar i tredje strofen fortfarande, "from och glad igen", sin bäste vän Jonatan (jfr 2 Samuelsboken 1:26 och Rembrandt-målningen ovan).

Möjligen kan jag tycka att slutet av fjärde strofen var mer sammanhållet och skönt i originalet, om än själva innehållet där var mer abstrakt. Wallin fångar liksom, paradoxalt nog, mer av just det outsägliga i orden:

Salig,
salig
skall jag röna
allt det sköna,
sanna, höga,
som här doldes för mitt öga.

J O Wallin:

Philipp Nicolai:

324 Med lust och glädje tänker

Sommarkoralen i lite friare tolkning:

1. Med lust och glädje tänker
jag på den sommartid,
då Gud de sina skänker
en evig ro och frid...

Text: Johann Walther 1552 (56 år) "Herzlich tut mich erfreuen" fritt efter en majvisa med samma namn, sv. övers. Petrus Johannis Gothus(?) 1602 (66 år) "Migh giör stoor lust och glädie", bearb. Axel Fredrik Runstedt 1911 (50 år) "Med lust och glädje tänker" och Britt G Hallqvist 1978 (64 år)
[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Musik: Svensk folkvisa 1693 "Den blomstertid nu kommer" (jfr nr 412 i Vallerius´ koralbok från 1697), alternativt en Michael Praetorius-koral - lyssna nedan:

 

Jesus sa till sina lärjungar - efter att ha talat om "tidens tecken" inför både Jerusalems förstörelse och världens slut: "Se på fikonträdet och alla andra träd. När de börjar knoppas, då förstår ni av er själva att nu är sommaren nära. På samma sätt vet ni när ni ser allt detta hända att Guds rike är nära." (Lukasevangeliet 21:29ff).

Johann Walther, kapellmästare och sångmästare, tog fasta på Frälsarens tal om den yttersta tidens prövningar som en vårflod och knoppsprickning (ja visst gör det ont!) inför Den Stora Sommaren - en annan Jesusliknelse talar om en förlossning (Joh. 16:21 Matt. 19:28) - och byggde sin himmelsvision kring en tysk "majvisa" som började just Herzlich tut mich erfreuen / die fröhlich Sommerzeit, / all mein Geblüt verneuen / der Mai viel Wollust geit.

Denna psalm översattes 1602 och publicerades i Petrus Johannis Gothus´ översättning av Martin Mollers Manuale de praeparatione ad mortem (ung. Manual för dödsberedelsen), tr. i Rostock 1604. Den togs in i 1695 års psalmbok som näst sista psalm (nr 412) och hade då hela 31 strofer! I 1819 års psalmbok togs den inte med alls, men i A F Runstedts betydligt förkortade bearbetning återkom den i 1937 års psalmbok. Britt G Hallqvist bearbetade (men förkortade inte) psalmen ytterligare inför nuvarande psalmbok.

Psalmen är kanske vår vackraste "himmelspsalm". Och nog är det som sej bör att den i varje fall här i Sverige sjungs till samma melodi som "Den blomstertid nu kommer". Det innebär inte att den tyska koralen är dålig. Men den svenska melodin ger oändligt mycket mer sommarkänsla. För en svensk.

323 De kommer från öst och väst

1. De kommer från öst och väst,
de kommer från syd och nord,
att sitta till bords
med Jesus en gång
och höra hans välkomstord,
att honom förklarad se
och skåda hans härlighet,
taga del i sång och spel
en salig evighet.

2. De kommer från stormigt hav,
de kommer från törnestig,
de kommer från berg, 
de kommer från dal,
de kommer, o Gud, till dig,
att klädas i bröllopsskrud
och möta sin brudgum skön,
Kristus som på korsets stam
dem vann som segerlön.

3. Där samlas en skara stor,
som räddats från jordens tvång,
ej mer någon synd, 
ej mer någon död,
ej mer någon natt så lång.
Det gamla förgånget är,
se, allting har blivit nytt!
Evigt jubel råda skall,
ty sorg och suckan flytt.

4. Se, himmelens pärleport
är öppen för var och en,
se, plats är beredd
därhemma för dig
och Jesus dig kallar än.
De kära som gått förut,
de väntar oss dagen lång.
Änglarna på harpor slår
och sjunger välkomstsång.

Text: Amanda (Mandis) Sandbergh 1914 (41 år), ngt bearb.
Musik: Amerikansk

Om denna sångs tillkomst får Mandis själv berätta:

"Sången 'De komma från öst och väst' är född på Frälsningsarméns vilohem sommaren 1914. Under lek med några barn - med kloten på krocketplanen - fick jag den impuls som frambragte denna sång. Jag kastade helt apropå 'klubban' ifrån mig, gick upp på mitt rum, skrev sången, lade in den i ett kuvert och sände den till Stridsropet. Ångrade mig genast, var betänkt på att återkalla den, emedan den syntes mig alltför naiv, men det blev ej gjort. Och till min stora förvåning kom den på hösten ut i ett speciellt häfte kallat Stabsmusikens sånghäfte; sjöngs mycket och har sedan gått över hela världen." (Citerat efter Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964 sp. 593)

Ett par reflektioner bara: Just sommaren 1914, när denna sång bröt fram inom den krocketspelande Mandis, bröt också den stora folkslakten Första världskriget ut med sin snart nog etablerade öst- och västfront. Men den skenbart "alltför naiva" sången överlevde det ohyggliga världskriget med 100 år och spreds via Frälsningsármen över världen. "Öster, väster, norr och söder / korsets armar överskygga" (SvPs1986 nr 102:3). Och, som Jesus sa: "Människor ska komma från öster och väster och från norr och söder och ligga till bords i Guds rike." (Lukasevangeliet 13:29, jfr SvPs1986 nr 321:1).

F.ö.: Nuvarande andra versen var ursprungligen sångens refräng, om än med samma omfång och samma melodi som själva huvudverserna. För att korta ner sången slopade man 1986 dess omsjungning efter de ursprungliga andra och tredje verserna, men jag finner inte detta grepp lyckat. Dess suggestiva upprepningar ("De kommer från...") och dess betoning på Kristus förtjänar verkligen att sjungas in lite extra. Gör gärna det (som i videoklippet näst överst): sjung v. 2 efter både v. 3 och v. 4 - om melodin spelas i rask takt (6/8 snarare än koralbokens 6/4) blir sången inte tradig för det.

Oscar Lövgren uppger att melodin är av Evangeline Booth, men detta har tydligen inte kunnat verifieras, eftersom den i psalmboken enbart kallas "amerikansk".

322 Jag är en gäst och främling

1. Jag är en gäst och främling,
som mina fäder här.
Mitt hem är ej på jorden,
nej, ovan skyn det är.
Däruppe bor min Fader
i härlighet och ljus,
där ville jag ock vara
uti min Faders hus.
Hem, hem, mitt kära hem,
ej finns en plats på jorden
så skön som du, mitt hem.

2. Däruppe bor min Jesus,
min Frälsare så huld,
som gick för mig i döden
och tog på sig min skuld.
Om glädjen blomsterströdde
vart steg jag här går fram,
jag skulle ändå längta
hem till Guds dyra Lamm.
Hem, hem, mitt kära hem...

3. Hur jordens blommor doftar
av friskhet och behag,
och hur dess fåglar sjunger
den sköna sommardag,
hur vänner dyra, kära,
så ljuvligt möter mig,
mitt hjärta ändå längtar,
o sköna hem, till dig.
Hem, hem, mitt kära hem...

4. Ty här på denna jorden
är synden med i allt
och ger åt allt det sköna
en främmande gestalt.
Fast den ej kan fördöma,
sen själv fördömd den är,
den kan mig ännu plåga,
men så den skall ej där.
Hem, hem, mitt kära hem...

5. Och snart, så ordet säger,
jag skall ock hinna dig.
Min Jesus själv skall komma
och hämta mig till sig.
Då skall jag salig skåda
vad här jag trodde på
och till min Jesu ära
den gyllne harpan slå.
Hem, hem, mitt kära hem...
Text: Lina Sandell 1868 (36 år) fritt efter John Howard Payne 1823 (32 år) "Home, sweet home"
Musik: Henry R Bishop 1823 (37 år)

Hör Marias enmansorkester på Sergels torg.

Den här psalmen är en direkt travesti på John Howard Paynes "Home, sweet home!" ur operan "Clari or The Maid of Milan" (1823), som Bishop komponerade musiken till. Det var inte alls ovanligt under 1800-talet att väckelserörelsens sångförfattare tog hand om nationalistiska eller lokalpatriotiska dikter och sånger - som ju blomstrade under detta sekel - och skrev om dem till kristna "hemlandssånger". Travesterade dem, alltså.

Det finns ett starkt stöd i Nya Testamentet för en dylik "antinationalism", se t.ex. Filipperbrevet 3:20: "Vi åter har vårt medborgarskap i himmelen." Samtidigt vill Lina Sandell värja sej för anklagelsen att se himmelen bara som en önskedrömd kompensation för jordiska lidanden. Hon vill betona att hur fint det än kan vara här på jorden - och det tycker hon verkligen, särskilt en skön sommardag eller i glada vänners lag - längtar hon ändå i djupet av sitt hjärta till det himmelska hemlandet. Främst p.g.a. att ingen synd, varken egen eller andras, då någonsin ska lägga sordin på stämningen.

Det är pilgrimsperspektivet i sin prydno: "Jag är en gäst och främling." Jfr Hebréerbrevet 11:13-16. Det är viktigt, men ska inte hindra oss att tacksamt njuta av det goda Gud ger på vägen. Tvärtom, det ska frigöra oss från girighet och avund - och till kärlekens tjänst.

Lina Sandell:

Henry Bishop:

641 Hur mäktig är den sabbat

1. Hur mäktig är den sabbat,
hur härlig, djup och klar,
som himlens makter anförtrott
i evighets förvar!
Den starke däri segern såg,
den trötte vilan fann,
då Gud, i vilken allting är,
blir allt för människan.

2. Jerusalem är staden...

Text: O questa qualia, Pierre Abélard (1079-1142), Staffan Larsson 1963 (36 år)
Musik: William Harold Ferguson 1919 (45 år) "Ladywell"

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken musiken eller resten av texten publiceras här än]

P Abélard:

640 O Jerusalem, bland städer

1. O Jerusalem, bland städer
enda stad som frid oss bär.
Alla dina stenar lever,
skälver i Guds andedräkt...

Text: Urbi beata Jerusalem 600-700-talet, Anders Frostenson 1968 (62 år)

Musik: John Goss 1869 (69 år), alt. Henry Purcell 1658-1695