44 O giv mig tusen tungors ljud

1. O giv mig tusen tungors ljud
att prisa Jesu nåd!
Han är min konung och min Gud...

Text: Charles Wesley 21 maj 1739 (31 år) "O for a thousand tongues to sing", övers. Arne Widegård 1982 (66 år)

Musik: Thomas Haweis (?) 1792 (58 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte resten av texten publiceras här än]

Psalmen skrevs på årsdagen av Charles Wesleys frälsningsupplevelse och infördes i hans dagbok för denna dag, den 21 maj 1739. Den har där ett 20-tal strofer och inledningsstrofen är Glory to God and praise and love. Men det är i en förkortad form, med nuvarande inledningsstrof, som psalmen blivit känd och älskad, ja, i många år varit inledningshymn i de metodistiska psalmböckerna jorden runt.

Första tryckningen var i Hymns and Sacred Poems (1740). Första gången psalmen översattes till svenska var 1870 (Psalmer och Lofsånger), och sedan har den funnits med i åtskilliga frikyrkosångböcker - i lite olika översättningar.

Psalmen sjungs i den anglosaxiska världen vanligen till en melodi av Carl Glaser 1828, men även andra melodier förekommer, t.ex. den vi brukar använda i Sverige och som med rätt eller orätt tillskrivs Thomas Haweis.

C Wesley:

Th Haweis:

86 O Guds kärlek, dina höjder

1. O Guds kärlek, dina höjder
ingen jordisk kärlek når...

Text ("Love Divine, all loves exelling"): Charles Wesley 1747 (40 år), Anders Frostenson 1969 (63 år)

Musik: Engelsk folkmelodi (d.v.s. okänd kompositör)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

En av Charles Wesleys mest älskade sånger (han skrev ca 6000 totalt!) är "Love Divine" - som finns i flera olika versioner på svenska, t.ex. Erik Nyströms "Gudakärlek utan like". Sången utgavs 1747 i Hymns for those that seek, and those that have Redemption, och översattes första gången till svenska av Erik Nyström 1893. Anders Frostensons version från 1969 tar med de 8 första och de 12 sista versraderna, fördelade på 5 korta strofer.

Psalmen innehåller både hängiven lovsång och helgelseförkunnelse, med hela känsloskalan från förkrossad gråt till salig lovsång.

Ofta har en melodi av Jean Jacques Rousseau blivit använd, ibland även samma melodi som till Halleluja, sjung om Jesus, men här i vår psalmbok är det en engelsk folkmelodi som nyttjas (d.v.s. kompositören är okänd).

C Wesley:

123 Lyss till änglasångens ord

1. Lyss till änglasångens ord:
Gud är kommen till vår jord!
Nyfött barn vår konung är,
frid åt människor han bär...

Text: Charles Wesley 1739 (32 år) "Hark! how all the welkin rings / glory to the King of Kings", bearb. George Whitefield 1753 (39 år) "Hark! The herald angels sing" och Martin Madan 1760 (36 år), sv. övers. Britt G Hallqvist 1976 (62 år)

Musik: Felix Mendelssohn-Bartholdy 1840 (31 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte återges här]

Charles Wesley skrev omkring 6500 psalmer under sitt liv (i genomsnitt mer än två i veckan!), men alla har naturligtvis inte varit lika livskraftiga. En del har också gjorts om ganska kraftigt, ibland redan under hans livstid. T.ex. denna text.

I Wesleys Hymns and sacred poems (1739) fanns julpsalmen "Hark! how all the welkin rings", som Wesley ville skulle sjungas på den koral vi idag använder till Livet vann, dess namn är Jesus. Men Whitefield gjorde om anslaget och lite till 1753. Och William H Cummings anpassade drygt 100 år senare en melodi av Mendelssohn i hans Festgesang (som skrevs till Johan Gutenbergs minne!) till Wesleys/Whitefields julsång - varmed han väsentligt bidrog till att göra psalmen till en av "The Great Four Anglican Hymns".

Även Eva Norberg gjorde en översättning av samma psalm ("Lyssna, mänsklighet, och hör"), men det blev Hallqvists som togs in i psalmboken. Att Jesus är sann Gud betonas i inledningsraderna - som också utgör omkväde till varje vers - men samtidigt betonas att han verkligen blivit sann människa, inkarnerats, "delar all vår lust och nöd / mellan födelse och död". Översättningen är fin, men jag rekommenderar att man också går till den både längre och djupare engelska texten - och mediterar vidare över julevangeliets under.

Charles Wesley:

Felix Mendelssohn-Bartholdy:

290 Herre, din dag var också lik

1. Herre, din dag var också lik
en vanlig arbetsdag.
Fast himlens härlighet var din...

Text: Charles Wesley 1739 (32 år), sv. övers. Arne Widegård 1979 (63 år)
Musik: Bates G Burt 1941 (63 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Detta är en verkligt vardagsnära psalm av Wesley, där andra strofen börjar: "Du som var timmermannens son / och kan min dag förstå..."

En härlig morgonpsalm är det också - som dock närmast förutsätter en levande morgonböns- och husandaktstradition för att någonsin komma till sin fulla rätt. Vid vissa morgonmässor och kyrkliga personalmöten kan det dock hända att den faktiskt sjungs som det var tänkt. Många som använder psalmboken vid sin egen enskilda andakt har nog också upptäckt den och bett igenom den.

För uttrycket "timmermannens son", se t.ex. Markusevangeliet 13:55. Nu menar vissa att det vore dålig teologi att acceptera den benämningen på Jesus ("Guds och Marias son" är vanligare). Men Josef tog ju faktiskt till sej Jesus som sin son (liksom Maria som sin hustru). Och då var ju Jesus det också - i juridisk/social mening, om än inte i biologisk.

Att det är en svensk metodistpastor som översatt den engelske metodistens psalm är f.ö. ytterst passande.

Charles Wesley:

Bates G Burt: