19 Du för vars allmaktsord

1. Du för vars allmaktsord

mörkret från öde jord

förr tvangs att fly,

se, än är jorden skum,

öde är månget rum;

sänd evangelium,

låt dagen gry.

2. Du vid vars kärleksglöd

framgick ur natt och död

skapelse ny,

du som gav blinda ljus,

löste ur fångahus,

stillade stormens brus,

låt dagen gry.

3. Ande av ljus och liv,

åter en pingstvind giv,

väckelse ny.

Låt dina vingars slag

höras ännu i dag,

töcknen från jorden tag,

låt dagen gry.

*4. Helga Treenighet,

som ej av skiften vet,

eviga ljus,

bjud genom vågors svall,

starkt som basuners skall,

vida kring världen all

ditt: "Varde ljus!"

Text ("Thou, whose almighty word"): John Marriott 1813 (33 år), August Michael Posse 1887 (29 år)

Musik: John Bacchus Dykes 1868, alt. Felice de Giadini (1716-1796, OBS finns ej i psalmboken), se nedan:

Sången är skriven av prästen John Marriott i Warwickshire, och den är en äkta lovpsalm, riktad till den Treenige Guden: Skaparen, Frälsaren och Hjälparen. Samtidigt är den en bönepsalm och en missionspsalm. Vid 1800-talets början, när psalmen skrevs, hade ju William Carey och andra inspirerat till världsmissionens återupptagande, och både missions- och bibelsällskap bildades i rask takt.

Det är därför inte att undra på att August Posse, en av grundarna till Uppsala studentmissionsförening, översatte just denna psalm för missionsföreningens sångbok Missionssånger, som utgavs 1887. Men eftersom han avled Trettondedag Jul 1887 hade han mest troligt översatt den redan under föregående år.

August Posse hade själv tänkt gå ut som missionär, men då han så hastigt avled gick hans syster Hedvig Posse ut som missionär i hans ställe.

Det finns minst tre koraler till denna psalm, dels Dykes´ i psalmboken, dels Giadinis ovan och dels Gustav Petterssons i finlandssvenska psalmboken.

J B Dykes:

*18 Allena Gud i himmelrik

Alt. folklig koral (OBS finns ej i SvPs1986):


*1. Allena Gud i himmelrik

må lov och pris tillhöra

för all den nåd han kärleksrik

med oss har velat göra.

Han jorden skänkt stor fröjd och frid.

Så låt oss alltid glädjas vid

Guds nåd och goda vilja.

*2. O Jesus Krist, Guds ende Son,

du såg vår nöd och fara.

All himlens glans du avstod från,

att oss till räddning vara.

Du med ditt blod, din bittra död

befriar oss från synd och nöd.

Förbarma dig, o Jesus.

*3. O helge Ande, gör mig from,

förnöjd och oförfärad.

Gör hjärtat till en helgedom,

där Gud i allt blir ärad.

Giv stöd, giv tröst i all vår brist,

och hjälp oss tro på Jesus Krist

i dag och alltid. Amen.

Text: Nikolaus Decius (Tech) 1526 (41 år)("Allein Gott in der Höh´ sei Ehr´), Arvid Pedersen 1529 (30 år ca), Övers. 1567, Johan Olof Wallin 1816 (37 år), bearb.

Musik: Gammalkyrklig / N Decius 1539 (54 år), jfr 1697 års koralbok nr 192, alt. koral upptecknad efter Karl Lindqvist i Höör 1895

Hör Bachs orgellek med denna koral (Trio super, BWV 664)

Denna psalm är en omdiktning av den latinska texten Gloria in exelsis Deo från 400-talet, inspirerad av änglasången i Lukas 2 och en morgonbön från den österländska kyrkan. Nicolaus Tech (eller Decius) skrev sin text på plattyska, Allene Gott jn der höye sey eer, och den trycktes först i en psalmbok som utgavs i Rostock. År 1529 översattes den till danska av Arvid Pedersen (som lade till en strof om Jesus) och år 1539 till högtyska. År 1568 fanns den översatt i Then Swenska Psalmeboken, och i ungefär samma skick (se nedan!) togs den in i 1695 års psalmbok, den s.k. karolinska. (OBS att vi haft psalmböcker på svenska ända sedan reformationen, även om vi inte hade någon officiellt stadfäst och för hela riket gemensam psalmbok förrän 1695).

Den i evangeliska kyrkor kända formen av melodin (som bygger på en urgammal Gloria-melodi) trycktes i Geistliche Lieder 1539, utg. av Valentin Schumann i Leipzig.

Psalmens första strof sjöngs länge som stående lovpsalm i Svenska kyrkans söndagsgudstjänster och var då, med John Ronnås´ ord, "den mest sjungna av alla psalmer i Svenska kyrkan". På den tiden hade psalmen i sin helhet fem strofer i psalmboken, men den förkortades 1986 till tre strofer, samt bearbetades något även språkligt.

I praktiken innebar det dock en förlängning, för de gånger psalmen numera sjungs - vilket inte blir lika ofta som tidigare - använder man alla tre verser i stället för som tidigare (oftast) bara en. Och sången blir då uttryckligen, som den var tänkt, en lovpsalm till hela Treenigheten.

För den som undrar varför psalmtexter så ofta bearbetas i samband med nya psalmboksutgåvor, kan det kanske vara tankeväckande att höra hur psalmen lät i den karolinska psalmboken av år 1695. Maken till knagglig text får man leta efter, vilket nog ställde stora krav på både försångare (cantor) och församling men också måste ha bidragit till ett ganska luftigt och fritt framförande, långt från de mer stela och rytmiskt utjämnade koralerna i den haeffnerska koralboken 1820:

Allenaste Gud i himmelrik´
ware lof och pris för alla sina nåder,
som han hafwer gjort i jorderik´
i dessa här nådeliga dagar.
På jorden är kommen stor glädje och frid,
menniskan må wäl glädjas wid
Guds ynnest och goda wilja.

Wi lofwe, wi prise och bedje dig,
wi tacke dig för dina herrlighet,
o Herre, Gud Fader i himmelrik´!
Du hafwer oss gjort stor kärlighet;
allting hafwer du uti ditt wåld,
hwad du will hafwa fram kan ingen förhålla;
wäl den, som dig kan frukta.

O Jesu Christ, Guds ende Son!
Som när Gud Fader sitter,
som hafwer frälst allt människokön,
och oss med Gudi förlikat.
Genom ditt blod och hårda död
hafwer du oss löst af synd och nöd;
gif nåden i trone blifwa.

Du är allena wår Frälserman,
som oss will himmelriket gifwa;
du är Guds Faders menlösa lamm,
som för oss wille döden lida.
Du är allena wår salighet,
stor nåde hafwer du oss betett,
allsmäktige Jesu Christe!

O Helge And´, wår tröstare from!
som oss all sanning lärer,
hjelp, att wi blifwe wid din lärdom,
Gud Fader, Son och dig äre.
Beskärm´ oss ifrån djefwulens falska list,
hjelp, att wi tro på Jesum Christ,
både nu och alltid! Amen.

*21 Måne och sol

*1. Måne och sol,
vatten och vind
och blommor och barn
skapade Gud...

Text: Britt G Hallqvist 1974 (60 år)

Musik: Egil Hovland 1974 (50 år) 

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna eller resten av texten publiceras här än]

Denna psalm skrevs ursprungligen till särskilda familjegudstjänster under arbetet med en ny kyrkohandbok, men den används idag som lovpsalm i alla slags gudstjänster. Per Harling har påpekat (Våra älskade psalmer, Libris 2007) att författaren i första strofen "zoomar in" skapelsen från det stora till det lilla, från "måne och sol" till "blommor och barn", och att samma mönster, mot en större närhet, går igen även i de övriga stroferna.

Psalmen blev inledningen till ett mångårigt psalmsamarbete mellan Britt G Hallqvist och den norske kyrkomusikern Egil Hovland. Men den dag 1974 då melodin till denna psalm kom till, hade de inte ens träffats. Egil Hovland har om dess tillkomst berättat följande (citerat efter Ronnås: Våra gemensamma psalmer s. 23, Verbum 1990).

Jag hade varit i Oslo och fick där veta att en närstående vän, en präst och psalmdiktare, Olaf Hillestad, hade dött. Han var i 50-årsåldern. Meddelandet om hans död kom som en chock för mig. Jag reste hem med alla de känslor man får vid ett sådant bud. Hemma ligger ett brev från den svenska psalmbokskommittén med en psalmtext av Britt G Hallqvist, som jag då inte kände. Man frågade mig om jag ville skriva melodi till hennes text. Och jag läste hennes psalm: "Måne och sol...

Jag läste texten med den speciella stämning i vilken jag befann mig. Och då hände plötsligt något. Jag hade på väggen en bild av min barnkör. Det var som om alla barnen med sina kördräkter lämnade bilden och kom ut som änglar i rummet. Jag tog ett notpapper och höll det framför mig. Då var det som om barnen, änglarna, landade på papperet och blev till noter.

Omkvädet till psalmen fick sin melodi på 20 sekunder och hela psalmen var klar på 3 minuter.

E Hovland:

20 Helige Fader, kom och var oss nära

1. Helige Fader, kom och var oss nära.
Låt oss förnimma kraften av din lära.
Du som kan giva mer än vi begära,
hör oss, o Fader.

2. Jesus, var när oss, du som dog för alla.
Giv oss din frälsning, hör, vi dig åkalla.
Led oss och bär oss att vi ej må falla.
Du är vår starkhet.

3. Helige Ande, som i sanning leder,
himmelska duva, sänk i dag dig neder.
Helga, välsigna varje själ som beder.
Amen, ja, amen.

Text: Jacob Thimoteus Jacobsson 1888 (48 år), ngt bearb (v.2)

Musik: Johann Crüger 1653 (55 år)

Denna psalm, som skrevs av en metodistisk köpman och först trycktes i Svenska Sändebudet 3.1.1889, har använts mycket flitigt som s.k. predikstolspsalm, alltså församlingens gemensamma bön just inför predikan. Först främst inom frikyrkligheten och EFS, men fr.o.m. 1937 års psalmbok (där den hade nummer 28) även inom Svenska kyrkan.

Andra stofens mittrad lydde ursprungligen: "Frälsning beskär oss, hör, vi dig åkalla." (Jfr nr 43 i Stora Nätpsalmboken). Inför 1986 års psalmbok ändrades raden till "Giv oss din frälsning, hör, vi dig åkalla." Det blev naturligtvis begripligare, eftersom ordet "beskära" numera nästan bara används i trädgårdssammanhang, men samtidigt skars andra strofens tätare rimflätning sönder ("var när oss", "beskär oss", "och bär oss") och ordmusiken blev därmed lidande. Det är inte lätt att skriva eller bearbeta psalmer. Både form och innehåll ska tas hänsyn till.

Tredje strofens tal om Anden som en duva hänsyftar på berättelserna om Jesus dop, där bl.a. evangelisten Matteus berättar att "himlen öppnade sig, och han såg Guds Ande komma ner som en duva och sänka sig över honom." (Matt. 3:16)

J Crüger:

335 Vi tror på Gud som skapar

1. Vi tror på Gud som skapar världen
och är dess Far,
som låter stjärnor jubla

och jord och hav...


Text: Olov Hartman 1970 (64 år)
Musik: Roland Forsberg 1971, 1974 (32, 35 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna eller resten av texten publiceras här än]

Här har vi en modern trosbekännelsepsalm som Olov Hartman skrev under sitt sista år som direktor för Sigtunastiftelsen, samma år som han skrev sin mest kända psalm För att du inte tog det gudomliga. Utan att vara direkt svårsjungen har denna psalm kommit lite i skymundan, och t.ex. Britt G Hallqvists Credo-psalm Vår Gud, till dig du skapat oss används nog betydligt oftare (att inte tala om Måne och sol!).

Hartman betonar i strofernas snarlika inledningsrader att vi tror på en Gud som 1) skapar världen, 2) kom till världen och 3) sänt Andens eld i världen - men som också är mer än världen: "den förste och den siste", ja, "när världen störtar samman är han vårt liv", som de mäktiga avslutningsorden lyder.

Andra strofens "han dog, men se, han lever" anknyter till kristuspresentationen i Uppenbarelseboken 1 ("Jag var död, men se, jag lever"). Tredje strofens vision "tills folken blir i Kristus en mänsklighet" var viktig för Hartman, vars nattvardsbön "uppenbara för oss ditt bords hemlighet: ett enda bröd och en enda mänsklighet" somliga ville ändra till "ett enda bröd och en enda kristenhet" men Hartman i så fall hellre ville utesluta ur mässboken helt och hållet.

336 Gud trefaldig, stå oss bi

*Gud trefaldig, stå oss bi
och låt oss ej fördärvas.
Gör vår själ från synden fri.
Låt himlen av oss ärvas.
Styrk oss, att vi med din kraft...

Text: 1400-talet, Martin Luther 1524 (41 år) "Gott der Vater wohn uns bei", övers. 1567, Johan Olof Wallin 1816 (37 år), Lars Lindman 1980 (69 år).
För en alternativ textversion, se Stora Nätpsalmboken nr 51. 

Musik: Medeltida processionssång/Wittenberg 1524, jfr 1697 års koralbok nr 189, jfr även J S Bachs version (BWV 748)


[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten återges här än]

Detta är en klassisk Luther-psalm utifrån medeltida förebilder, bl.a. följande mariabön som återfinns i en skolordning från 1480:

Sankta Maria, steh uns bei,
so wir sollen sterben.
Mach uns aller Sünden frei
und lass uns nicht verderben.
Vor dem Teufel uns bewahr,
reine Maid Maria,
hilf uns an der Engel Schar,
so singen wir Halleluja.
Alla Propheten, die stehn uns bei u.s.w. 
(återgiven efter Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 399)

Luthers version, som bestod av tre liklydande strofer, där dock personerna i treenigheten apostroferades i tur och ordning ("Gott der Vater", "Jesus Christus", "Helig Geist"), trycktes tillsammans med melodin 1524 i Johann Walters Chorgesangbuch. En svensk översättning, "Herre Gudh Fader stat oss bij!", trycktes 43 år senare i "Then Swenska Psalmeboken" (1567) och infördes även i 1695 års psalmbok.

För 1816 års psalmboksförslag bearbetade Johan Olof Wallin psalmen, men behöll då formen med en strof för varje gudomsperson ("Gud vår Fader statt oss bi", "Jesus Christus statt oss bi", "Helge Ande, statt oss bi"). Men när 1819 års psalmbok kom ut, hade han dragit samman psalmen till en enda vers med anslaget "Gud trefaldig, statt oss bi".

Psalmen rekommenderades och användes länge som stående inslag i konfirmationsgudstjänster - vilket jag själv varit med om så sent som på 1980-talet! Men trots att den bearbetades språkligt och togs med även i 1986 års psalmbok har dess användning drastiskt sjunkit, och jag vet inte om någon präst under 2000-talet ens kommit på idén att använda den vid någon konfirmation, eller för den delen någon annan gång. (Kommentera gärna saken nedan!).

M Luther:

339 Himmelske Fader

1. Himmelske Fader,
ge åt oss alla
glädje och renhet,
längtan och sånger...

Text: Daniel Thambyrajah Niles 1961 (53 år) "Father in heaven, grant to your children"
Musik: Traditionell filippinsk, upptecknad av Elena G Maquiso 1961 (47 år)

Detta är en av våra mest "internationella" psalmer med text från Sri Lanka och musik från Filippinerna! Daniel Thambyrajah Niles var en tamilsk evangelist och präst i Sri Lankas Metodistkyrka, som blev ordförande i East Asia Christian Conference och efter Martin Luther Kings död invaldes i Kyrkornas Världsråds presidium.  

Liksom flera andra psalmer är denna "trinitariskt" uppbyggd, med en strof tillägnad var och en av de tre personerna i gudomen (v.2: "Jesus, vår Herre, du för oss lidit" och v. 3: "Helige Ande, var i vår svaghet").

Niles skrev flera fina psalmer, bl.a. julpsalmen Vid den tid man räknar folket ("On a day when men were counted") som har en koreansk(!) melodi.

338 Som ett klockspel

1. Som ett klockspel hör jag dig,
heliga Treenighet.
Fader, Son och Ande - Gud...

Text: Anders Frostenson 1970 (64 år)
Musik: Benjamin Milgrove 1769 (38 år)


[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

Treenighetens mysterium liknas ofta vid en triangel. En kanske ännu bättre liknelse är ackordet - tre toner som tillsammans bildar en musikalisk enhet. Det gudomliga samspelet, den gudomliga harmonin besjungs sällsynt vackert i denna frostensonpsalm, med en mycket passande engelsk melodi (jfr klockspelet nedan!).

Lite roligt att Frostenson skrev en så "musikalisk" psalm med tanke på att han visst diktade de flesta sina psalmer till ett par tre melodier som var ungefär de enda han riktigt behärskade (se Rune Pär Olofsson: ...och ett oändligt hem).