*2 Herren, vår Gud, är en konung

(För en alternativ melodivariant, se Bach-koralen i Stora Nätpsalmboken nr 6!)


*1. Herren, vår Gud, är en Konung

i makt och i ära.
Kom, alla folk, att vårt eviga

lov honom bära!
Himmel och jord
bärs av hans kraftiga ord,
allt han sitt hägn vill beskära.

*2. Pris vare Herren, som allting

så härligt bereder,
som oss har skapat och blickar

i nåd till oss neder,
som i vår nöd
skänker oss välfärd och bröd
och sitt beskydd kring oss breder.

*3. Herren, vår Gud, vare lov,

som en Far för oss blivit,
som för vår synd har sin Son

uppå korset utgivit,
som på vår jord
leder med Ande och ord
dem som åt Kristus sig givit.

*4. Herren, vår salighets Gud,

må vi prisa och tjäna!
Kraften är hans och all

vishet och ära allena.
Pris ske hans namn,
att han oss vill i sin famn
alla med Kristus förena.

Text: Joachim Neander senast 1680 (30 år) "Lobe den Herren, den mächtigen König der Ehren", fri sv. övers. Zacharias Topelius 1869 (51 år), bearb.

Musik: Stralsund 1665 (Lyssna till psalmen spelad vid gudstjänst i Wilhelmshaven 2009). Jfr även Haeffners koralbok nr 383!

Joachim Neander föddes i Bremen år 1650. Under 1670-talet var han efter avslutade präststudier inom den reformerta kyrkan rektor för latinskolan i Düsseldorf. År 1679 ombads han komma tillbaka till Bremen som predikobiträde i S:t Martinskyrkan, i väntan på att få ta över ordinarie tjänst, men han avled redan den 31 maj 1680.

Neander blev alltså inte mer än 30 år, men hann icke desto mindre dikta många psalmer och har blivit kallad "de reformertas Paul Gerhardt". Och hans allra mest kända psalm är just psalmen ovan, som i original börjar Lobet den Herren, den mächtigen König der Ehren. Kanske skrev han den i den sedermera så berömda Neanderdalen eller Neanderthal, där han ofta vistades, och som i mitten av 1800-talet fick sitt namn just efter honom, jfr även artikeln på tyskspråkiga Wikipedia. Den kan i varje fall mycket väl vara skriven tidigare än Neanders dödsår 1680, då den första gången kom i tryck.

Melodin är tidigast dokumenterad i Andrer Theil Des Erneuten Gesang-Buch, Stralsund 1665, till texten Hast du denn, Liebster, dein Angesict gänzlich verborgen? Men Neander anpassade melodin något, när han utgav den tillsammans med sin psalmtext. (Till andra psalmer har han komponerat koraler från grunden).

I Förslag till Svensk Psalmbok 1868 (tr. 1869) för Finland publicerades Zacharias Topelius svenska översättning för första gången. Den har sedan vid några tillfällen (senast 1986) lätt bearbetats.

Joachim Neander:

En av Neanders kompositioner (dock ej till denna psalm):

Topelius:

168 Kom inför Herren med tacksamhet

1. Kom inför Herren med tacksamhet,
gamla och unga,
kom att vår himmelske Fader
av hjärtat lovsjunga!
Vidga dig, bröst,
lyft dig mot himlen, min röst,
jubla Guds ära, min tunga.

2. Härliga gåvor har skänkts oss
ur Skaparens händer:
sommarens ymnighet strödde han
kring våra stränder.
Syndares jord
dukar han liksom ett bord,
manna från himmelen sänder.

3. Gud har gjort under
och rikligt välsignat vår möda.
Växten han givit,
och jorden har burit sin gröda.
Än mera gott,
rikare gåvor jag fått
själen till glädje och föda.

4. Innan jag ropat om nåd är han
redo att svara.
Saligt det är i hans heliga tempel
att vara.
Han med sitt ord
mättar sin hungrande hjord,
leder till källan den klara.

*5. Kom, Guds församling, och gläd dig
att Herren är nära.
Sjung, alla himlar, med jorden
den Eviges ära.
Hjälp oss i dag,
Fader, att dig till behag
heliga tackoffer bära.

Text: Paul Nilsson 1907, 1908 (42 år), ngt bearb. 1986. 
Musik: Stralsund 1665 

Så här berättar Oscar Lövgren i sitt Psalm- och sånglexikon (Gummessons 1964) om psalmens tillkomst:

"Hösten 1907 hade diktaren gått i skördestämning på Gudhems vallar och kom några dagar senare upp till Stockholm. När han på sin vandring genom staden kom till Hötorget, stod den poetiska synen klar för honom. I flera dagar hade han haft en föraning om att en psalm ville födas, och nu kunde han nynna psalmens melodi och ge den en textlig form."

Ja, visst är även Hötorgets torghandel (ovan avbildad 30 resp. 100 år senare) en god inspirationskälla till en jublande tacksägelsepsalm?

Samma år (1907) trycktes den i Nilssons Tilläggsförslag till 1819 års psalmbok med anslaget "Nu är det tid att vi samlas båd´ gamla och unga". Men innan psalmen året därpå trycktes i Nilssons fullständiga psalmboksförslag hade den omarbetats avsevärt (det är väl därför 1908 oftast anges som psalmens ursprungsår). Ytterligare något bearbetades den 1986.

P Nilsson: 

427 Ringen I klockor, ja ringen

1. Ringen, I klockor,
ja, ringen i midnattens timma.
Glimmen, I stjärnor,
som änglarnas stjärnögon glimma.

Frid till vår jord

kommer med himmelens ord.

Ära ske Herren i höjden!

2. Julen är kommen 

med ljusning till hjärtan som bäva.

Ned över barnet i krubban

nu änglarna sväva.

Barnet från Gud

bringar oss saliga bud.

Ära ske Herren i höjden!

3. Sjungen och spelen och jublen

och klappen i händer,

mänskobarn alla 

i jordens mångtaliga länder.

Fött är i dag

barnet, till Faderns behag.

Ära ske Herren i höjden!

Text: Nikolaj Frederik Severin Grundtvig 1856 (73 år) "Kimer, I klokker", Emilia Ahnfelt-Laurin 1879 (47 år), Natanael Beskow 1936 (71 år). Jfr nyöversättningen "Klinga ni klockor" i Nätpsalmboken för barn.
Musik: Stralsund 1665 alt. dansk av Henrik Rung (OBS finns ej i 1986 års psalmbok):

 


N F S Grundtvig:



En dansk julpsalm (av många) som kom in i den svenska psalmboken 1937 men inte kom riktigt till sin rätt förrän julottorna på många håll började ersättas av julnattsgudstjänster, då den plötsligt passade som hand i handske med sitt tal om kyrkklockor som ringer i "midnattens timma". Men inte tycker jag att psalmen innehållsligt hör till Grundtvigs bästa julpsalmer - då föredrar jag absolut Det ringer nu till julens fest. Ändå uttrycker den äkta, i god mening barnslig julglädje på bästa grundtvigskt maner: "dansa och klappa i händer".

Den danska koralen av Rung följde inte med över sundet, och det hade kanske varit svårt att lära svenska folket en helt ny julmelodi. Eller inte - vi har ju lärt oss mängder av engelska julkoraler de senaste decennierna. Den tyska koral som nu används är i varje fall känd sedan tidigare - men den  känns å andra sidan inte så särskilt julaktig.

Nåja.