158 Till himlen Herren Jesus for

Alt. koral:



1. Till himlen Herren Jesus for.
Halleluja (halleluja).
Han nu hos Gud, sin Fader, bor.
Halleluja (halleluja).

2. På korset med sin bittra död...

Text: Hos Bartholomäus Gesius 1601 "Gen Himmel aufgefahren ist", efter Caelos ascendit hodie fr. 1500-talet, Laurentius Jonae Gestritius d. 1598 "Uppfaren är vår Herre Krist", Anders Frostenson 1977

Musik ("Gen Himmel aufgefahren ist"): Melchior Franck 1627 (47 år), alt. svensk 1697

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publicera här än]

Denna himmelsfärdspsalm har gammal hävd i vårt land. Det stämmer säkert att Frostenson gjorde dagens version självständigt utifrån den latinska och/eller tyska förlagan, men till psalmens svenska historia hör även härnösandsherden Lars Jonssons översättning (utgiven av sonen 1619 och nummer 176 i 1695 års psalmbok), som finns återgiven här nedan. Därför anger jag även hans namn (tidsenligt latiniserat) här ovanför.

Psalmen är tydligt tvådelad: den första delen är i huvudsak dogmatisk och uttrycker den andliga innebörden i Jesus´ lidande, död och himmelsfärd. Den andra delen bygger i huvudsak (se t.ex. uttrycket "ni galileiska män"!) på änglarnas ord till lärjungarna enligt Apostlagärningarna 1. Eftersom de nio stroferna är så korta (egentligen "tvåradingar" med några inströdda hallelujan) är psalmen egentligen inte längre än de flesta andra, men den kan om man så önskar delas upp så att man sjunger del 1 (v. 1-5) i gudstjänstens inledning och del 2 (v. 6-9) till avslutning. Sista versen är en "doxologi", lovprisning till den treenige Guden.

Francks melodi trycktes i Melchior Francks Rosetulum musicum, das ist, Neues musicalisches Rosengartlein 1628, men b-melodin har i allmänhet använts här i Sverige (även efter 1986).

Så här såg den första svenska textversionen ut (enligt Göteborgspsalmboken 1650, med obetydliga ändringar intagen som nummer 176 i 1695 års psalmbok):

Vppfaren är wår HErre Christ
Alle Alleluja.
Till Ährones Fader förwist.
Alle Alleluja.

Then med then bittra Korsens dödh
Alle Alleluja.
Vthströök Werldzens Synder så snödh
Alle Alleluja.

Oss arma älskade han så
Alle Alleluja.
Som hade måst i Döden gå
Alle Alleluja.

Ty är han nu sin Fader lijk
Alle Alleluja.
Regerandes i Himmelrijk
Alle Alleluja.

Och för oss arma Syndare
Alle Alleluja.
Är han en godh förmyndare
Alle Alleluja.

Hörer j Galileske Män
Alle Alleluja.
Hwad see j vp i Himmelen
Alle Alleluja.

Såsom HErren hädan vpfoor
Alle Alleluja.
Kommer han hijt medh Ähra stoor.
Alle Alleluja.

I thenna stora Segers frögd
Alle Alleluja.
Loffsjungom Gudh i Himmels högd
Alle Alleluja.

Prijs skee then helga Trefaldigheet
Alle Alleluja.
Loffsjungom Gudh i Ewigheet
Alle Alleluja.

159 Till härlighetens land igen

1. Till härlighetens land igen
jag ser dig, Jesus, fara,
men jag på jorden måste än
en gäst och främling vara.
Långt från mitt hem jag vandrar här,
mitt sällskap sorg och möda är.

2. Långt från min Faders hus jag går,
ack, Herre, huru länge?
Men dit mitt öga inte når
mitt hjärtas bön sig tränger.
Den outsäglig, innerlig
skall dela skyn och hinna dig.

3. En skymt jag då i tro får se
utav det goda landet,
där du från mig ej skiljes mer,
när löst ur syndabandet
bland helgonen jag fri och glad
får bo i levande Guds stad.

4. Där uppe är det ingen natt
och ingen gråt och smärta.
Där uppe är min högsta skatt,
dit söker sig mitt hjärta:
till himlen och min Frälsare,
till glädjen världen ej kan ge.

5. Och som du for du komma skall,
o Jesus, hit tillbaka.
Jag här vill akta på mitt kall,
jag bedja vill och vaka.
Jag vet ej stund, jag vet ej dag,
men dagligt dig förbidar jag.

6. Och salig är den tjänaren,
som du så finner göra,
när sist du komma skall igen:
du honom lovat föra
till ära och odödlighet
uti din Faders härlighet.

Text: Johan Olof Wallin 1816 (37 år), ngt bearb. (originaltexten finns här).

Musik: Bartholomäus Gesius 1605 / Johann Hermann Schein 1628 (42 år)

Denna psalm sågs länge som Kristi Himmelsfärdsdagspsalmen framför andra i Sverige, men sjungs nog något mer sällan nu under 2000-talets gökottor. Den är egentligen något av en "hemlandssång", i stil med de många sånger som inte minst senare under 1800-talet skrevs om det himmelska hemmet. Man brukar ofta tala om att de inspirerats av den stora utvandringen under detta sekel, fast på Wallins tid hade den knappast kommit igång. Men det finns ju redan från början ett tydligt hinsidesperspektiv i kristen tro, parallellt med budskapet om förvaltarskap och trohet i det jordiska kallet (jfr strof 5).

Och det är inte konstigt att det accentueras på Kristi Himmelsfärds dag, då "jordiskt" och "himmelskt" så tydligt bryts mot varandra, då Jesus i en mening lämnar jorden och inte längre vandrar omkring fysiskt på Palestinas stigar. Samtidigt kan man ju påminna om att Jesus just vid sin himmelsfärd lovade "jag är med er alla dagar". Jfr den engelska psalmens påminnelse "Fastän skyar honom lyfte bort och ingen honom ser, / glömmer vi ej vad han lovat: Alltid skall jag bo hos er!" (SvPs 15, se Alleluia! Sing to Jesus v. 2).

Wallins psalm är en bönepsalm. Åtminstone de första och de sista stroferna innehåller ett tydligt tilltal till den himlafarne Frälsaren, och om denna bön sägs att den "outsäglig, innerlig / skall dela skyn och hinna dig". Kontakten kan förbli obruten trots allt. Och en dag kommer han tillbaka - synligt och evigt - enligt den tro vi bekänner i Kristi kyrka.

J O Wallin:

J H Schein:

389 Säll den som håller Jesus kär

Utjämnad koralform (OBS finns ej i 1986 års men i 1939 års koralbok):

1. Säll den som håller Jesus kär

och i sitt hjärta honom bär,

ty ingen större glädje är...

Text: Haqvin Spegel 1684 (39 år), Anders Frostenson 1978

Musik: Bartholomäus Gesius 1603, harm. Michael Praetorius,
alt. koral upptecknad efter folkskolläraren och klockaren Anders Suther (1821-1907) i Mora av Janne Romson.

Den här psalmen känns på många sätt mest som en längre variant av föregående psalm (som har samma versmått och melodi), men ser man noggrannare efter - och sjunger! - märker man att den har en alldeles egen karaktär. Bortsett från att den rent rimtekniskt är betydligt mer avancerad (formen aaaa istället för aabb). En riktig Jesus-psalm är detta, före pietismens och herrnhutismens genombrott i vårt land.

Över huvud taget kan man lägga märke till hur nattvardspsalmer och nattvardsförkunnelse genom tiderna ofta blivit små pärlor av evangelisk framställning. Ja, detta redan på medeltiden: studera t.ex. Thomas av Aquinos strålande nattvardspsalmer och Thomas á Kempis kapitel om nattvarden i "Om Kristi efterföljelse"!

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte resten av texten återges här än]

Haqvin Spegel:

Michael Praetorius:

388 Vår Herres, Jesu Kristi, död

Utjämnad koralform (OBS finns ej i 1986 års men i 1939 års koralbok):



1. Vår Herres Jesu Kristi död
är oss till tröst i all vår nöd.
Och när vi tänker däruppå,
en hjärtlig glädje får vi då.

2. Vårt skuldebrev han sönderrev...

Text: Haqvin Spegel 1684 (39 år), Anders Frostenson 1978 (72 år)
Musik: Bartholomäus Gesius 1603 (41 år), harm. Michael Praetorius, alt. koral upptecknad av klockaren och organisten Johan Ankarloo (1829-1913) i Näsum, Villands härad. "Jag återgiver dem alldeles så som jag hörde dem, med släptoner och allt, och anmärker att jag, för att undvika trioler, funnit lämpligt använda 6/8-takt". (Cit. och mel. efter Lindström/Ternhag "Folkliga koraler", Verbum 1985, sid. 162).

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte återges här än]

Detta är en av de många långa nattvardspsalmer som fanns i psalmboken tidigare. Nu är den förkortad och - liksom övriga långa nattvardspsalmer som skulle räcka några duklag - mera sällan sjungen. Ändå tillhör detta definitivt Frostensons mer lyckade bearbetningar. Spegel känns fortfarande igen språkligt och teologin är intakt, förutom att (typiskt nog för vår tid) varningen för ovärdigt nattvardsfirande kommit bort:

Men den ovärdig går härtill,
ej tror, ej sig omvända vill,
han finner ingen frälsning här;
sin dom han i sitt hjärta bär.

Man kan f.ö. notera hur väl denna nattvardspsalm understryker Paulus´ lära att vi, så ofta vi firar nattvard, "förkunnar Herrens död till dess han kommer." 

Spegel:

Michael Praetorius: