84 Vi lyfter våra hjärtan

v 


1. Vi lyfter våra hjärtan
till dig, o Fader vår,
i tacksamhet och lovsång
och bön för dessa två...

Text: Edward Ashurst Welch 1908 (48 år), Anders Frostenson 1976 (70 år)
Musik: Melchior Teschner 1614 (30 år)

[Av upphovsrättsskäl får resten av texten inte publiceras här]

En jublande, kort vigselpsalm som passar bra som avslutning på en vigsel. Den är över 100 år gammal, men uppfattas som ganska fräsch eftersom den inte funnits i Sverige så länge. Melodin är 400 år, men håller än. Ö.h.t. är vigslar inga bra tillfällen att lära in nya melodier vid...

177 Pris vare Gud, som låter

1. Pris vare Gud som låter
oss glada vakna opp
och över jorden åter
en dag av nåd gå opp,
en dag som skall försvinna
lik den i går förgick;
o må vi då besinna
dess dyra ögonblick.

2. O, må vi noga märka
vad Gud av oss begär
och med all trohet verka
så länge dagen är,
att icke syndens minne
vårt hjärta förebrår
när aftonen är inne
och vi ej mer förmår.

3. Att gärna åt sin nästa
råd, hjälp och glädje ge,
ej blott på eget bästa,
men ock på andras se,
ej blott Guds vilja veta,
men vandra i hans bud,
det är att kristen heta,
det är att tjäna Gud.

4. Och salig är och bliver,
när Herren komma skall,
den tjänaren som giver
så akt uppå sitt kall.
Han dela skall den fröjden
som intet öga sett,
men Herren Gud i höjden
åt sina barn berett.

5. Vår kraft, o Gud, föröka,
att vi med trofasthet
må först ditt rike söka
och din rättfärdighet.
Då vill du nådigt skänka
allt övrigt åt envar.
O, må vi det betänka
i dag och alla dar.

Text: Johan Olof Wallin 1812 (33 år), ngt bearb. 1986

Musik: Melchior Teschner 1614 (30 år), jfr melodin i Haeffners koralbok 1820, nr 421!
Alt. koralen är från Skarabygden (obs 5-takten!), upptecknad efter Lars Andersson (f. 1843 i Stenum) i Oxbacken, Skara, av Nils Stålberg 1932. Stålberg antecknar att Andersson "flyttade till Skara för ett 40-tal år sedan. Då sålde han sin fiol på auktion. Var förut en känd spelman."

Wallins korta morgonpsalm Din klara sol har sjungits vid otaliga morgonböner i hem och skola. Men även denna betydligt längre morgonpsalm har sjungits flitigt i många sammanhang, helt eller delvis, mycket tack vare sina många pregnanta formuleringar och sin friska melodi.

Psalmen bygger bl.a. på Jesusorden i Johannesevangeliet: "Medan dagen varar, måste vi göra dens gärningar, som har sänt mig; natten kommer, då ingen kan verka." (Joh. 9:4). Samt på många andra bibliska uppmaningar till trohet i tjänsten och till barmhärtighet mot sin nästa. Den skulle inte passa illa som ingångspsalm på Domssöndagen.

238 Jag lyfter mina händer

Alt. melodi (238 b):




1. Jag lyfter mina händer
upp till Guds berg och hus.
Från dem han hjälpen sänder
och skickar ut sitt ljus.
Mig Herren alltid leder,
som jord och himmel gjort.
Han hör mig när jag beder
och skyddar mig alltfort.

2. Han låter mina fötter
ej slinta, ty han är
en väktare ej trötter
och blir mig alltid när.
Han nådigt mig bevarar
och skyddar mig från fall,
mig dag och natt försvarar,
välsignar ock mitt kall.

3. Allt ont han från mig vänder
och frälsar kropp och själ.
Vad än som här mig händer,
så slutar det dock väl.
Min utgång han bevarar,
min ingång likaså.
Sin nåd Gud aldrig sparar
för dem med honom stå.

Text: Jakob Arrhenius 1694 (52 år) fritt efter Psaltaren 121 "En vallfartssång", bearb. Jesper Svedberg 1694 (41 år)

Musik: Melchior Teschner 1615 (31 år) "Valet will ich dir geben", något omformad i svensk tradition. Alt. mel. Johan Georg Lotscher 1795 (61 år)

Liksom föregående psalm är detta en psaltarparafras - som blivit ofta och gärna sjungen, även i nyare tid. Båda de melodier som används är friska och glada, och texten är verkligen optimistisk eller snarare trosfrisk och förtröstansfull: "Vad än som här mig händer, så slutar det dock väl". Psaltarpsalmens upplyfta ögon har här blivit upplyfta händer, men annars följs texten ganska noga.

Avslutningens tal om "bevarad utgång och ingång" har en exakt motsvarighet i våra äldre bibelöversättningar ("Herren skall bevara din utgång och din ingång"). Men den senaste bibelkommissionen valde att först tolka raden som att "Herren skall bevara dig när du går och när du kommer" (fortfarande ganska igennkännligt" och slutligen som "Herren skall bevara dig i livets alla skiften", vilket ju stämmer med den övergripande andemeningen men förlorar konkretion. "Utgång och ingång" har dessutom traditionellt tolkats även på utgången ur detta livet och ingången i den eviga världen. För den som lagt sitt liv, från början till slut, i Herrens händer gäller detta stora: "Vad än som här mig händer, så slutar det dock väl."

Slutet gott - allting gott. Det berättas att den galante växjöbiskopen Esaias Tegnér på sin dödsbädd lyfte sina händer och citerade början av denna psalm. Det var förhoppningsvis inte bara ännu en av de många tomma poserna och gesterna i den berömde, världsvane poetens och biskopens liv. Som småbarnspappa har jag lärt mej att den gesten på barnets kroppsspråk betyder: "Pappa, lyft upp mej och bär mej!"

Alt. melodi (dalakoral - OBS finns ej i psalmboken!):

316 Nu dagen är till ända

Samma koral i lite friare tolkning:

1. Nu dagen är till ända
och natten förestår.
Håll era lampor tända
när timmarna förgår...

Text: Lorenz Lorenzen (Laurentius Laurentii) 1700 (40 år), "Ermuntert euch, ihr frommen", sv. övers. Karl-Gustaf Hildebrand 1978 (67 år) - jfr "Han kommer, han är nära" av Olov Hartman och "Nu upp och redo varen" av Carl David af Wirsén
Musik: Melchior Teschner 1614 (30 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Denna psalm är byggd på Jesus´ liknelse om de tio jungfrurna i Matteusevangeliet 25. Men den är inte berättande i vanlig mening, utan snarare dramatiserande; psalmen placerar oss i händelsernas mitt och tilltalar oss som vore vi jungfrurna: "Se till att oljan räcker, / vår brudgum kommer snart."

Förhoppningsvis tillhör vi de visa...

Psalmen är rejält förkortad, ja, halverad i den senaste svenska versionen av Hildebrand. /Om det är för att oljan inte ska ta slut förtäljer inte historien). Om den sjungs oftare för det vet jag inte, men den sitter i varje fall som gjuten på Söndagen före domssöndagen.

Texten publicerades första gången år 1700 prick i författarens samling Evangelia melodica, das ist: Geistliche Lieder und Lobgesänge, nach den Sinn der ordentlichen Sonn- und Festtages Evangelien. Den översattes till svenska av Carl David af Wirsén för psalmboksförslaget 1889, och kom i den formen in i 1937 års psalmbok.

616 Med alla Herrens fromma

1. Med alla Herrens fromma
jag till den staden går,
där livets träd i blomma
vid ljusets källa står...

Text: Johan Olof Wallin 1814 (35 år) "Snart ligger bojan krossad", bearb. Anders Frostenson 1978 (72 år)
Musik: Melchior Teschner 1615 (31 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]

J O Wallin:

642 Op, al den ting, som Gud har gjort

1. Op, al den ting, som Gud har gjort,
hans herlighed at prise!
Det mindste, han har skabt, er stort
och kan hans magt bevise.

2. Gik alle konger frem på rad
i deres magt og vaelde,
de maegted ej det mindste blad
att saette paa en naelde.

3. Det mindste graes jeg undrer på...


Text: Hans Adolph Brorson 1734 (36 år). Svensk översättning, se Stora Nätpsalmboken nr 70.
Musik: Tjeckisk 1576 / Michael Praetorius 1610 (39 år)

Psalmen publicerades i Nogle Psalmer om Troens Grund (1734) och hör alltså till Brorsons tidigaste psalmer. Den översattes på 1800-talet till svenska av prästen Johan Michael Lindblad och trycktes 1848 i hans Andeliga Sånger. I sin danska språkdräkt ingår den i 1986 års psalmbok som nummer 642, under rubriken "Psalmer på andra nordiska språk".

Till "Troens Grund" hör alltså enligt Brorson även trosbekännelsens s.k. första artikel, den om Gud Fader och skapelsen. Psalmen är en livlig lovsång till Skaparen, även om den inte mer än på något enstaka ställe vänder sej direkt till honom. Den kan också ses som en sommarpsalm.

Det finns en anekdot om att kung Kristian VI ska ha utnämnt Brorson till biskop i Ribe, då han fick veta att Brorson författat just psalmen Op, al den ting.

H A Brorson:

M Praetorius: