55 Vi lovar dig, o store Gud

*1. Vi lovar dig, o store Gud.
Med makt och ära går ditt bud,
ditt helga ord,
kring himlar och kring jord.
Helig, helig, helig är Herren Gud.

*2. Din kyrka glädes i ditt skygd,
hon på ett hälleberg är byggd.
Till domens stund
hon vilar på sin grund.
Helig, helig, helig är Herren Gud.

*3. Allt folk skall samlas i dess famn
och böja knä i Jesu namn
och lova Gud
med kristna tungors ljud.
Helig, helig, helig är Herren Gud.

*4. Allt folk omkring din tron en gång
skall sjunga segerns höga sång,
där kerubim

besvarar serafim:
Helig, helig, helig är Herren Gud.

Text: Johan Olof Wallin 1811 (32 år)
Musik: Melodi till Sanctus-trop 1300-talet / 1529, 
Alt. koral från Malung, upptecknad efter jordbrukaren och kyrkvärden Lars Lindberg, Östra Fors, Malung (1891-1981) av Backa Erik Eriksson 1946.

I företalet till Psalmer 1811 skriver Wallin att han vid "mognare erfarenhet" ogillar "en stor del" av sina tidigare psalmer, men han hoppas kunna "göra dem bättre, då tid och omständigheter sådant medgiva." Den mest sjungna av Wallins psalmer från detta år (1811) är ovanstående psalm, som egentligen var avsedd att ersätta Dig vare lov och pris, o Krist - men även den psalmen har blivit kvar, ända in i 1986 års psalmbok! Så nu har vi två psalmer på samma ståtliga melodi och med ungefär samma "refräng", om man nu kan kalla det 3-faldiga Helig något så vanvördigt.

Även denna psalm skulle egentligen kunna stå under rubriken Lovsång och tillbedjan - den är ju precis som sin föregångare en av våra ståtligaste lovpsalmer. Men genom att stroferna 2 och 3 så pass tydligt talar om kyrkan är även den aktuella rubriksättningen fullt förståelig.

Man kan dock fundera vad som menas med "allt folk" i stroferna 3 och 4, om det betyder "en skara av alla folk" som Uppenbarelseboken talar om, eller om det är något slags kombination av universalism/imperialism som kommer till uttryck. Förmodligen det förra, men en viss oklarhet består. (Att "skall" i v. 3 uttrycker en målsättning i enlighet med missionsbefallningens "Gå ut och gör alla folk till lärjungar" är ju också möjligt). För en något förkortad version av psalmen, där uttrycket "allt folk" har bytts ut mot "ditt folk", se Stora Nätpsalmboken.

J O Wallin:

433 In dulci jubilo

1. In dulci jubilo
vi sjunger nu i tro.
All vår hjärtans glädje
är in praecepio
och lyser såsom solen
matris in gremio.
Alpha es et O,
Alpha es et O.

2. O Jesu parvule,
låt mig din nåd få se.
Trösta du mitt sinne,
o puer optime.
Låt mig din godhet finna,
o princeps gloriae.
Trahe me post te,
trahe me post te.

3. O Patris caritas,
o nati lenitas!
Om vi än fördärvats
per nostra crimina
har han åt oss förvärvat
coelorum gaudia.
Eja vor´ vi där,
eja vor´ vi där

4. Ubi sunt gaudia
uti den helga stad
himlens änglar sjunga
nova cantica
och alla klockor ringa
in regis curia.
Eja, vor´ vi där,
eja, vor´ vi där!

Text: Latinsk-tysk blandsång 1300-talet, övers. 1582, ngt bearb. 1986
Musik: 1300-talet / Wittenberg 1533

Hör Johann Sebastian Bachs version.

Det astronomiska 1400-talsuret i Lunds domkyrka, som spelar In dulci jubilo kl. 12 och 15 varje dag (söndagar kl. 13 och 15):

Så här skriver psalmforskaren, teol. dr. Oscar Lövgren om denna märkliga psalm:

"In dulci jubilo är en s.k. 'makaronisk' sång. Beteckningen har använts på det slags dikter - ofta skämtdikter - som skrivits på ett blandspråk av latin och författarens eget modersmål. Här gäller det en julvisa skriven så att en del rader är på latin, en del på tyska: In dulci jubilo nun singet und seid froh. Den anses härstamma från 1300-talet. Den svenska översättningen av de tidigare tyska delarna av texten tillkom 1582: In dulci jubilo sjunger på jorden bo! Melodin finns i en handskrift från början av 1400-talet, men torde vara lika gammal som texten." (Lövgren: Psalm- och sånglexikon, Gummessons 1964, sp. 486).

I den wallinska psalmboken försvann In dulci jubilo (trettondedagspsalmen Stå upp, o Sion skrevs till samma melodi och var väl avsedd som en ersättning), men psalmen återkom i 1937 års psalmbok och är fortfarande kvar, möjligen för att stanna (?). Dock bifogades 1986 en översättning helt på svenska, men utan rim och meter och ej avsedd att sjungas: Med vacker jubelsång.