Visar inlägg med etikett Broomé Catharina. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Broomé Catharina. Visa alla inlägg

fredag 19 februari 2010

16 Kom, låt oss nu förenas här



1. Kom, låt oss nu förenas här
med änglarna i höjd
samt tusen, tusen helgon där
och sjunga med stor fröjd...



Text ("Come, let us join our cheerful songs"): Isaac Watts 1707 (33 år), refräng 1843, övers. Gustaf Palmqvist 1862 (50 år), Catharina Broomé 1984 (61 år)
Musik: Engelsk 1843
[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Texten publicerades första gången i Isaac Watts´ Hymns 1709. Andra strofen, som bygger på Uppenbarelseboken 5:9-14, har ofta (som här) gjorts om till refräng, ovanstående version känd från The Revival Tune Book, London 1850. Till Watts´ originalversion har annars ofta Johann Crügers melodi till Med tacksam röst och tacksam själ blivit använd. Den första svenska översättningen utfördes av baptisten och bokförläggaren Gustaf Palmqvist för andra samlingen av hans Pilgrims-Sånger.

Det är inte ovanligt att psalmförfattare inspirerats av den himmelska sång som återges på flera ställen i Uppenbarelseboken. Tillsammans med Gamla Testamentets ojämförligt omfattande sångsamling, Psaltaren, är denna Nya Testamentets och Bibelns sista bok den främsta inspirationskällan till den kristna kyrkans lovsånger. Att sjunga med himmelens änglar och helgon har uppfattats som en förövning eller "förfest" inför den saliga evigheten hemma hos Gud.

Före 1850 ca hade inga psalmer av Watts, och ö.h.t. nästan inga psalmer från den anglosaxiska världen, tagits in i svenska sång- och psalmböcker, där tyska lutherska sånger och psalmer dominerade stort bland översättningarna. Men ungefär samtidigt som den svenska utvandringen till Amerika tog fart, fick vi hit till Sverige en starkt ökad "invandring" av engelska och amerikanska sånger, bl.a. genom baptister som Palmqvist men också lutheraner som Lina Sandell. Man upptäckte den kristna sångskattens ekumeniska karaktär och vågade alltmer sjunga Guds lov med ord från både baptister, metodister och rent av romerska katoliker.

I Watts:

221 Skynda till Jesus




1. Skynda till Jesus, Frälsaren kär.
Se, i sitt ord han vägen oss lär,
och mitt ibland oss står han ju här,
ropande vänligt: Kom...



Text: George Frederick Root 1870 (50 år) "Come to the Saviour, make no delay", sv. övers. Erik Nyström 1875 (33 år), Catharina Broomé 1984 (61 år), jfr Stora Nätpsalmboken nr 529. 
Musik: George F Root 1870 (50 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten återges här än]

G F Root:


301 Hur ljuvligt det är att möta





1. Hur ljuvligt det är att möta
på väg till Jerusalem
en återlöst syskonskara
när ensam man vandrar hem...


Text: Kirsten D Aagard Hansen december 1871 (21 år), 1873, sv. övers. Jakob Byström 1898 (41 år), Catharina Broomé 1984 (61 år), jfr Stora Nätpsalmboken nr 829 "Så ljuvligt det är att möta"
Musik: Sophie Dedekam ca 1840 (20 år) "Når solen ganger til hvile"


[Av upphovsrättsliga skäl kan inte hela texten publiceras här än]

Denna psalm om den kristna gemenskapen skrevs under intryck av väckelsen i norska Vikedal 1871, när den unga Kirstens far var kyrkoherde där. Efter viss bearbetning trycktes psalmen, som ursprungligen hade sju strofer, i Bibelbudet i Stavanger 1873. Den översattes av Jakob Byström och trycktes i Kalendern Betlehem 1899 (tr. 1898). Även andra översättningar till svenska finns, bl.a. en av Oscar Lövgren. Men Catharina Broomé utgick från Byströms översättning när hon skapade psalmbokens version 1984.

Psalmen har många anknytningspunkter till Bibeln; själv kommer jag främst att tänka på Efesierbrevet 4:3-5 och 1 Korintierbrevet 12:27. Psalmen är något av församlingsgemenskapens "Höga Visa" i vår psalmbok - i en tid då gudstjänstdeltagandet i Svenska kyrkan minskar katastrofalt och församlingar slås samman så att gudstjänstfirande blir ännu sällsyntare än förut. Det är som om Hebréerbrevet 10:25 återklingade i Kirsten Hansens text: "Låt oss inte överge våra sammankomster..." - fast mer som en lovsång än som en förmaning. "Det finns inga ord för glädjen / som Andens gemenskap ger."

“Hur många gånger har jag inte varit med i den stora sjungande skaran som vandrat till och från dessa möten. Vacker och upplyftande ljöd sången i den stilla luften.” Så skriver Kirsten Dorothea Aagaard Hansen om gudstjänstgemenskapen före och efter mötena i sin ungdoms Vikedal. (Återgivet efter Valborg Lindgärde i Ordets kraft - Nordic Women's Literature )

Melodin är av Sophie Dedekam och psalmen som helhet är alltså skapad av två unga damer i 20-årsåldern. En för våra psalmer inte helt vanlig bakgrund!


S Dedekam:
Bildresultat för Sophie Dedekam bild