Visar inlägg med etikett Jungfru Marie bebådelsedag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jungfru Marie bebådelsedag. Visa alla inlägg

fredag 19 februari 2010

164 På tröskeln till Marias hem



1. På tröskeln till Marias hem
står ängeln Gabriel...


Text: Bo Hallberg 1984 (62 år) efter Lukasevangeliet 1.
Musik: Oskar Lindberg 1938 (51 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken text eller noter publiceras här än]

Den här psalmen kom med ganska sent i psalmboksarbetet, efter det att Olov Hartmans psalm Salig du och högt benådad avvisats av pingströrelsen p.g.a. sitt Maria-tilltal (jfr dock föregående psalm). Lenhovda-herden Hallberg skapade en berättande psalm i gammal 1600-talstradition (jfr "Psalmer över några Söndags-Evangelier" i den karolinska psalmboken). Dess text är fri från teologiska komplikationer utöver dem som själva återberättelsen aktualiserar (jungfrun som blir med barn utan mans medverkan!).

Den konstlösa och orimmade psalmen tycks i varje fall ha varit lätt att enas kring som den enda ekumeniska "mariapsalmen". Oskar Lindbergs melodi var också redan insjungen. Eftersom psalmen till större delen utgörs av en dialog mellan Gabriel och Maria, kunde man kanske tänka sej att sjunga den "alternatim" (till skiftes) mellan kvinnor och män. Men på ett ställe får Gabriel hela två strofer i följd, så det kanske bleve för komplicerat att hålla reda på vilka som ska sjunga vad?


O Lindberg:
Oskar Lindberg

torsdag 18 februari 2010

480 Var hälsad, Herrens moder




1. Var hälsad, Herrens moder,
o Maria!
Högtlovade på Jorden,
o Maria!
Träd fram....


Text: Bo Setterlind 1974 (51 år), 1977, 1982 efter Salve Regina-sång av Johann Georg Seidenbusch 1687 (46 år), jfr Stora Nätpsalmboken nr 356 Tack, Herre, för din jungfrumor
Musik: Mainz 1712


[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte publiceras här än]


Hur denna Maria-hymn kunde hamna i en evangelisk-luthersk psalmbok går nog inte att förklara. Även om refrängen "mildrades" från Setterlinds ursprungliga översättning (orörd i romersk-katolska kyrkans psalmbok Cecilia) "Sjung vår Herres Moders lov" till "Sjung med henne Herrens lov". Eftersom psalmen som helhet innebär ett tilltal till Maria - inte bara enskilda retoriska vokationer som i nästföljande psalmers "O Maria, lär mej dina sånger" eller "Salig du och högt benådad" - av lovsångskaraktär passar den som hand i handske till romerska kyrkans Maria- och helgonteologi, men sällsynt illa till en evangelisk kyrkas. Jämför denna "evangeliserade" variant av psalmen!

Psalmen har ändå blivit mycket populär i Svenska kyrkan, troligen mycket på grund av den anslående koralen, medan t.ex. den innehållsligt så mycket rikare och mer bibliska SvPs 482 Salig du och högt benådad nästan helt kommit i skymundan, troligen mycket på grund av den i det fallet närmast osångbara melodin!

J G Seidenbusch:


BSetterlind:

482 Salig du och högt benådad



1. Salig du och högt benådad,
Herrens mor som gömde Ordet.
Sjung med oss den nya sången,
av vars under världen skådar
intet, intet, intet.

2. Ringhet är vad Gud har utvalt...


Text: Olov Hartman 1964 (58 år)
Musik: Torsten Sörenson 1964 (56 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna eller resten av texten publiceras här än]


Vår finaste Maria-psalm, som dock tyvärr i vår svenska psalmbok fick en för församlingssång så gott som omöjlig melodi. Både Torgny Erséus´ i Psalmer och sånger 1987 och Kaj-Erik Gustafssons i finlandssvenska psalmboken 1986 är väsentligt mycket bättre. Även Lars Åke Lundberg har komponerat en sångbar melodi (enformig på ett suggestivt sätt).

Om vi nu bortser från melodidebaclet, är psalmen mycket fint uppbyggd. Varje strof avslutas med ett trefaldigt "intet", utom den sista, som avslutas med ett trefaldigt "Jesus". I varannan strof blir detta "intet" svaret på en ställd fråga, i varannan slutet av ett påstående, ofta tydligt bibelförankrat.

Ursprungligen började psalmen rätt mycket annorlunda: "Salig är du, säger helgon, / sjunger syndare i kyrkan, / och vad skall Maria säga? / Ja, jag är Guds mor och äger / intet, intet, intet." Man måste nog säga att första strofen blivit väsentligt mycket bättre efter omarbetningen. Och hela psalmen är värd att sjungas (eller läsas) mycket, mycket oftare än vad som sker. Men så var det det där med melodin...

Alt mel av Lars Åke Lundberg (OBS finns ej i psalmboken):

481 Alla källor springer fram i glädje






1. Alla källor springer fram i glädje,
när Maria sjunger om sin Herre,
och hon böjer sig i tro och tillit...



Text: Eyvind Skeie 1977 (30 år), Britt G Hallqvist 1978 (64 år)
Musik: Guttorm Ihlebaek 1979 (36 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken noterna eller resten av texten publiceras här än]


Denna vackra Maria-hymn har slagit igenom ordentligt i hela Norden, i både romersk-katolska och s.k. "protestantiska" miljöer, även om v. 4 ("O Maria, lär mig dina sånger") inte har tagits med i en del frikyrkliga sångböcker, t.ex. Psalmer och sånger här i Sverige, eftersom den uppfattats som en bön till Maria, inte bara som en retorisk invokation av typen "Mikael, lär oss att kämpa / lita på Gud liksom du!"

Sista strofen korresponderar fint med den första: "Alla mina källor är hos Jesus, / och de springer fram i Andens glädje." Och varje vers avslutas med omkvädet "Du vare lovad, Kristus!"

Ihlebaecks koral har verksamt bidragit till psalmens spridning, även om den sjungs på en annan melodi i finska psalmboken.

Eyvind Skeie under norska kyrkomötet 2008:


G Ihlebaek: