104 Gläd dig, du Kristi brud

1. Gläd dig, du Kristi brud,
och möt din Herre Gud.
Den stora dag du skådat
som oss profeter bådat.
Hosianna, pris och ära!
Vår konung är nu nära.

2. En åsna honom bär...

Text: Dansk 1632, övers. 1642, Samuel Johan Hedborn 1812 (29 år), Johan Olof Wallin 1819 (40 år), Britt G Hallqvist 1979 (65 år), jfr Stora Nätpsalmboken nr 239.
Musik: Jakob Regnart 1574 (34 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan resten av texten inte återges här]

Här har vi en riktig adventsklassiker som funnits med ända sedan den karolinska psalmboken. Den trycktes 1632 i Danmark, i Anders Rasmussen Gryderups Psalmebog: Fryd dig, du Christi Brud. På svenska trycktes den för första gången 1642 i Tree Sköna Andeliga Historiske Wijsor, och togs i ungefär det skicket in i 1695 års psalmbok (se texten i karolinska psalmboken nedan).

Melodin togs upp till den "världsliga" texten Venus, du und dein Kind i Regnarts Schöne kurzweilige teutsche Lieder (1574). Bartholomäus Gesius var den förste som använde melodin som koral. Enligt Oscar Lövgren finns det en osäker uppgift om att en välönskningsvisa till konung Sigismund 1598 skulle ha haft Regnarts melodi.

Hursomhelst är det en skön adventspsalm som även ibland har använts på Palmsöndagen. Det inbjudande draget är framträdande: "Låt hjärtat öppna sig! / Bjud Kristus hem till dig!" Anslagets "Kristi brud" syftar på den kristna församlingen, men efter Knutbymorden 2004 och uppståndelsen kring den s.k. Kristi brud i Knutby, var det en del som tyckte att psalmen inte gick att använda än på ett tag. Men nu är det nog fritt fram igen, även om begreppet säkert kan behöva förklaras.

Kuriosa: Britt G Hallqvists varsamma bearbetning återinförde åsnan i vers två. (Mellan 1819 och 1986 stod det: "En krona han ej bär, som dock en konung är").

Så här lät psalmen på 1600-talet:

Fröjda dig, du Christi brud!
Emot din Herra och Gud:
Förhanden är hans nåde,
som de profeter spådde.
Hosianna, heder och ära
skall denna wår Konung wara.

En åsna honom bär,
som dock en Konung är.
Hans prakt är ganska ringa,
dock kan han döden twinga.
Hosianna, heder och ära...

Han är saktmodig och god,
både i sinne och mod:
salighet har han att föra;
det skall hans brud tillhöra.
Hosianna, heder och ära...

Låt upp din´ portar widt,
Christum bjud hem till dig:
han aktar hos dig gästa,
din salighet till bästa.
Hosianna, heder och ära...

Gack ut af din paulun
och se en gladlig syn:
här rider ärones Konung;
Gläd dig, du dotter Sion!
Hosianna, heder och ära...

Strö qwistar på hans wäg
och spar din´ kläder ej:
bekänn dig uppenbarlig´
ty werlden är så farlig.
Hosianna, heder och ära...

Din´ barn stora och små
skola göra likaså;
den ganska hedna skara
skall sjunga utan fara:
Hosianna, heder och ära...

404 Så skön och ljuvlig är

1. Så skön och ljuvlig är
din boning, Herre kär,
en öppen famn din kyrka,
där jag får tröst och styrka,
där jag av hjärtat prisar
den godhet du oss visar.

2. Min själ en fristad har...

Text: Haqvin Spegel 1694 (41 år) "O Huru liuflig är", efter Psalt. 84, bearb. Britt G Hallqvist 1984 (70 år)
Musik: Jakob Regnart 1574 (34 år)

[Av upphovsrättsliga skäl får resten av texten inte återges]

Åtskilliga psalmer om gudstjänstens glädje och skönhet har hämtat inspiration från Psaltaren 84, men denna Spegel-psalm är i sin helhet en ren parafras på den gammaltestamentliga texten. Den är numera ganska förkortad, men i gengäld mer användbar. Även Jan Arvid Hellström gav konstruktiva förslag till bearbetning/förkortning, men det är som synes Britt G Hallqvist som står för den slutgiltiga versionen.

Att psalmen har samma melodi som adventspsalmen "Gläd dig, du Kristi brud" är inte helt galet - båda festpsalmerna uttrycker ju glädjen över Mötet. Melodin finns nedtecknad i Schöne kurzweilige teutsche Lieder, som från början var profana kompositioner som bearbetats till koraler för kyrkligt bruk.

Haquin Spegel:

545 O Jesus, rik av nåd

1. O Jesus, rik av nåd,
nu på ditt bud och råd
jag frambär mitt bekymmer,
den skuld som hjärtat tynger...

Text: Johann Heermann 1630 (45 år), sv. övers. Lorentz Springer 1676 (41 år) "Varthän skall jag dock fly", Anders Frostenson 1978 (72 år)
Musik: Jakob Regnart 1574 (34 år), alt. svensk 1697

Det här är en av Frostensons bästa bearbetningar. Den äldre svenska versionen var nästan obrukbar, och både förkortningen och språkomgörningen har givit psalmen goda överlevnadsmöjligheter. Hoppas jag, för jag har bara varit med om att sjunga den en (!) gång på de över 30 år som gått sedan 1986 års psalmbok kom. Botpsalmer är väl inte längre så populära (om de någonsin varit det), men åtminstone vid nattvardsgångar tycker man att den så väl bearbetade psalmen alltfort kunde få sin användning.

Melodin är ju välkänd och populär, samma som till adventspsalmen "Gläd dig, du Kristi brud". Så det kan inte vara den som ligger psalmen i fatet. Särskilt den sista strofen har hursomhelst tidigare sjungits mycket i vårt land, ofta till avslutning av gudstjänsten eller sammankomsten eller kanske aftonbönen. Den löd dåförtiden så här (och Frostenson har behållit det mesta av just den här strofen):

Skriv i mitt hjärta in
att jag är evigt din.
Hjälp, att jag gör din vilja,
flyr vad oss kan åtskilja
och sist det liv får njuta
som ingen död skall sluta.

J Heermann: